År 2003 frångick socialnämnden och socialförvaltningen i Luleå kommun den traditionella styrningen, som baserades på finansiella mål, och började istället tillämpa balanserat styrkort, som även innefattar ickefinansiella perspektiv. Förväntningar på vilka effekter som skulle uppstå i och med det balanserade styrkortet dokumenterades i en studie av Nilsson (2005). Han kom fram till att förväntningarna hos tjänstemän och politiker var höga medan de verksamhetsnära aktörerna hade lägre förväntningar. Syftet med vår studie var att: kartlägga och jämföra aktörers upplevda och förväntade effekter på balanserat styrkort inom en kommunal nämnd/förvaltning. För att besvara syftet så valde vi att göra en fallstudie inom Luleå kommuns socialnämnd/förvaltning och vi samlade in empiri genom personliga intervjuer med sex stycken aktörer, på politiker-, tjänstemanna- och verksamhetsnivå.

Kommuner är organisationer som tidigare kritiserats för dess bristande effektivitet och kraven på effektivisering och rationalisering har ökat, vilket bland annat medfört satsningar på förnyelse av verksamhetens ledning, organisation och styrning. Styrning i kommuner har som funktion att stödja organisationens möjlighet att förverkliga politiska mål och strategier inom befintliga ekonomiska ramar. För att detta skall kunna uppnås krävs någon form av styrmedel eller styrmodeller. Användning av styrmodeller i offentliga organisationer har dock påvisat svårigheter då en kommunal organisation består av politiker och tjänstemän vilka i grunden har skilda föreställningar om vad som är viktigt med verksamheten. Syftet med denna uppsats var att skapa förståelse för hur politiker och tjänstemäns skilda föreställningar, om vad som är viktigt med verksamheten, påverkar användandet av det balanserade styrkortet i Luleå kommun.

Bakgrund och problem: Kritiken mot en alltför byråkratisk och ineffektiv offentlig sektor ledde till att New Public Management växte fram i Sverige i slutet på 1980-talet. Detta inne-bar stora förändringar, med fokus på bl.a. kostnadskontroll och resultatmätning för att öka effektiviteten. Verksamheterna adopterade även ekonomistyrningsmodeller som ursprung-ligen utvecklats för den privata sektorn. Vissa offentliga verksamheter, inte minst sjukvården, har varit och är än idag utsatta för finansiella problem, ökad konkurrens och allmänhetens krav på bättre kvalitet.

Syftet med studien är att förstå varför medarbetarna på avdelningen Capital Goods, DeLaval, trots rörlig ersättning som motivationshöjare, har svårt att uppnå de mål som är uppsatta i deras balanserade Styrkort. Syftet är vidare att komma med förbättringsförslag till ledningen om hur de ytterligare kan motivera sina medarbetare. Varför har medarbetarna på Capital Goods, DeLaval svårt att uppnå de utsatta målen på deras balanserade styrkort? Vad motiverar medarbetarna på Capital Goods till att uppnå målen som är uppsatta på de balanserade styrkorten?Studien är kvalitativ karaktär där intervjuer med chefer har genomförts för att få en bättre förståelse av problemet. Studien är också kvantitativ karaktär, där en enkätundersökning genomfördes för att komplettera de kvalitativa intervjuerna och stärka reliabiliteten i vår studie. I vår undersökning framkom att de flesta orsakerna till lägre måluppfyllelse är sammanlänkade med varandra.

I dagens samhälle handlar det mycket om att företagen måste se över sin effektivitet ochtillhörande målfokusering för att vara konkurrenskraftiga. Det ökade intresset förmålstyrning och strategiverktyg, ger upphov till ständig utveckling av instrument som tillexempel det balanserade styrkortet.En stor del av processen i styrningen av företaget, handlar om att fördela resurser på bästa sättoch samtidigt ta hänsyn till flera faktorer i organisationen. Det balanserade styrkortet är enstyrmodell där man med stöd av mjuka och hårda styrtal, det vill säga finansiella och ickefinansiellamått, kan styra organisationen. Dessa ska samverka för företagets framtida mål.Det är med andra ord oerhört centralt att alla medarbetare är väl införstådda med företagetsvision och strategier. Tillsammans ses de som den huvudsakliga kärnan i styrmodellen.Genom styrkortets utformning kan man med enkla medel ta fram vägledande feedback, sompå lång sikt ska leda till att företaget når upp till den uppsatta visionen.

Purpose: The main purpose of our study is to explain how the disability management in the municipality of Karlskrona can design its balanced scorecard from a theoretical basis. The mission of the balanced scorecard is to improve the management control system. To achieve the main purpose we have to study the problems that exist with the current control system, which then becomes our second purpose.Method: Our study has a qualitative approach. The design of the study is a case study in which one case has been looked at. The empirical data is collected through interviews and documents. We have gathered our theory through scientific articles and literature.Results: The goals set by the board are unclear and hard to define.

Prestationsmätning har stor betydelse för företags lönsamhet. Detta gör att det blir viktigt för företag att utforma mätningen så att den blir motiverande och stödjande. Denna uppsats bygger kring en syntes där vi argumenterar att storytelling kan hjälpa till att skapa effektiviserande och motiverande effekter hos ett prestationsmåttsystem.Uppsatsen belyser själva verktyget BSC och hur det kan utformas för att bli motiverande för de anställda. Även begreppet storytelling beskrivs samt hur det kan användas för att tydliggöra organisatoriska mål internt i ett företag. Uppsatsen har en abduktiv abstraktion och en kvalitativ metod.

Eftersom det pågår en migration av människor till olika länder är integrationsarbetet alltid aktuellt. Anledningen till att det är viktigt med integrationsarbete är att det finns tendenser att personer med utländsk bakgrund inte har samma möjligheter och rättigheter i samhället. För att uppnå integration måste politiker på lokal nivå skapa olika åtgärder för att det ska bli möjligt. Undersökningen har studerat en sådan åtgärd och beskrivit vad som påverkat dess utformning. Åtgärden som studerats är Göteborgs Stads styrkort för integration och det är ett balanserat styrkort och kom i användning i stadens verksamheter i och med Göteborgs Stads budget 2011.

Företag kan använda sig av balanserade styrkort för att få ner organisationens övergripande mål i mindre delar. En fördel med det är att de anställda blir mer involverade och motiverade till att göra ett bra arbete. Styrkortet består av flera styrtal som mäter olika prestationer. Sie-mens Industrial Turbomachinery AB, även kallat SIT AB, använder sig av balanserade styrkort och har även ett antal styrtal på individnivå på avdelningen MIP. I dagsläget är inte de styrtalen tillförlitliga och därför fick vi i uppdrag av SIT AB att undersöka hur arbetet med individuella styrtal kan förbättras.Syftet med studien är att beskriva hur MIP, en av de strategiska inköpsavdelningarna på SIT AB, arbetar med individuella styrtal idag, identifiera deras problem med individuella styrtal samt att utveckla lösningar till problemen.Vi har pratat med anställda på en av SIT AB:s strategiska inköpsavdelningar, fått skriftlig dokumentation tilldelade samt hittat relevanta teorier och det är de källorna som har utgjort grunden för vårt examensarbete.

Title:   Controlling Mälarenergi by Balanced Scorecard Seminar date:  2009-01-16 Institution:   School of Sustainable Development of Society and Technology Course:   Bachelor thesis 15hp Authors:   Camilla Nilsson, Amanda Agestav Advisor:   Ulla Pettersson The main issues:                What does Mälarenergi's Balanced Scorecard look like? Which Balanced Scorecard perspectives are important to Mälarenergi? Is Balanced Scorecard a purposeful control model in order for the group management to fulfil the aims of the owners' directives? Purpose:                            The purpose is to find out how the group management at Mälarenergi works with Balanced Scorecard. Is Balanced Scorecard a purposeful tool for the group management to fulfill the aims of the owners' directives? Method:                             This study is based on a qualitative research method in the form of interviews. We have interviewed one respondent.

Det balanserade styrkortet är en styrmodell vilken kommer från den privata sektorn, men den kan tillämpas såväl i den privata som i den offentliga sektorn. Det har visat sig vara problematiskt att styra organisationer inom den offentliga sektorn på grund av dess storlek, komplexitet samt de starka professionerna som finns bland yrkesgrupperna. Ett universitet är ett exempel på en organisation i den offentliga sektorn som ständigt möter den här typen av problematik, eftersom det är en komplex verksamhet där resultaten är svåra att mäta. Utifrån dessa förutsättningar är det av intresse att studera hur det balanserade styrkortet fungerar inom ett universitet.Syftet med denna studie är genom att beskriva strategiprocessen, öka förståelsen för effekterna av det balanserade styrkortet. För att uppnå syftet har en kvalitativ studie utförts med två datainsamlingsmetoder i form av intervjuer och enkäter.

Bakgrund: Utvecklingen i samhället uppmanar individer och organisationer att ta ett miljömässigt och socialt ansvar för att främja en hållbar utveckling. Högskolor och universitet har i tidigare forskning framställts som organisationer med stor potential att påverka aktörer i samhället till ett mer hållbart levnadssätt. Detta kräver emellertid viss förändring av högskolans verksamhet och styrning. Förändringar som i tidigare studier inte visat sig vara helt enkla då aspekter som bristande intresse och engagemang bland medarbetare kan göra arbetet svårt.Ett styrmedel som kan förenkla hållbarhetsarbetet är det balanserade styrkortet som är en väletablerad modell inom ekonomistyrning. Styrkortet har i tidigare studier visat sig vara användbart för att mäta och utvärdera strategier vid högskoleinstitutioner.

InledningDet är viktigt att ledningen i ett företag mäter och uppmärksammar många aspekter av sin omgivning för att företaget skall bli framgångsrikt. Tanken med det balanserade styrkortet är att hela organisationen eller företaget skall kunna styras mot ett mer målinriktad beteende där styrkortet fungerar som kommunikationsmedlet.SyfteSyftet med uppsatsen är att utveckla/ta fram ett förslag till ett balanserat styrkort åt Hotell Stockholm.Metod/materialMetoden är grundad på kvalitativa tillvägagångssätt och fyra intervjuer med företrädare för Hotell Stockholm har genomförts. Frågan om etiska överväganden gjorde att vi erbjöd respondenterna att vara anonyma samt att anonymisera Hotell Stockholm.ResultatVi påvisar att varje respondent har kunnat bidra med värdefull information och olika synvinklar, detta har varit betydelsefullt för vårt syfte. Undersökningen visade att Hotell Stockholms vision och affärsidé inte är något som är nedskrivet. Det finns specifika mål/strategier för de olika avdelningarna på hotellet men dessa är mer eller mindre uttalade.

SammanfattningKandidatuppsats i företagsekonomi, Ekonomihögskolan vid Växjö universitet,ekonomistyrning, FE 4223, VT 2008Författare: Susanne Arve och Mikael HolmströmHandledare: Elin FunckTitel: Försvarbar och balanserad styrning av MarinbasenBakgrund: De senaste decennierna har reformeringstrenden New Public Managementpåverkat ekonomistyrningen i offentlig sektor. Statens styrning av sina myndigheter ärpåverkad av denna trend och den till Regeringen nyligen lämnade s.k. styrutredningenvittnar om att detta är ett aktuellt och angeläget ämne. Det gäller inte minst styrningenav Försvarsmakten som den senaste tiden tilldragit sig ett stort intresse i massmedia.Försvarsmakten är en stor och komplex myndighet och de senaste årens ändradeinriktning har ställt stora krav på den interna styrningen.Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka om målformuleringar och mått iFörsvarsmaktens mål- och återrapporteringskedja återspeglar logiska samband som ärspårbara hela vägen från Regeringens ställda krav ned till förbandsnivå och åter. Viundersöker också huruvida Balanserat Styrkort kan vara ett användbart verktyg förMarinbasen i en strävan att förbättra resultatstyrningen.Avgränsningar: Uppsatsen omfattar endast ett förband inom Försvarsmakten,Marinbasen.

SummaryBackground: Management control is important for all kinds of activities, both in trade and industry and in the public sector since you must economize on scarce resources. There are nevertheless many different views on management control, which have changed with the times. With regard to the public sector in Sweden, the management control systems have changed radically the last half century, especially from the 1980s, due to depressions and increased focus on effectiveness. New approaches have been taken by many municipalities and county councils, both in Sweden and internationally, where the former management control systems have been abandoned in favour of result control, target costing, and activity-based-costing, for example. Another new approach has been the Balanced Scorecard, which was introduced by Kaplan & Norton in a pioneering article in 1992.The Balanced scorecard is a multidimensional tool, originally intended to be used in trade and industry, but with regard to its nature, it has been adopted even by many non-commercial organizations, especially in Sweden.