Införandet av mål för God ekonomisk hushållning i Skånes kommuner
MålstyrningGod ekonomisk hushållningKommunRevisionIntressenterManagement of enterprisesFöretagsledningManagementBusiness and Economics
Syfte: Uppsatsens syfte är att studera hanterandet av mål för god ekonomisk hushållning i kommunen och dess påverkan på den kommunala revisionen, för att analysera fenomenets roll i styrningen av kommunen. Metod: I enlighet med målet att uppfylla uppsatsens syfte har vi valt att genomföra en kvalitativ undersökning med en deskriptiv ansats. Uppsatsens primärdata har införskaffats genom nio intervjuer av ekonomichefer, politiker och förtroendevalda revisorer i Helsingborgs, Kävlinge och Osby kommun. Vi har även genomfört fyra intervjuer med sakkunniga biträden. Sekundärdata har samlats in i form av kommunala finansiella dokument. Institutionalia och teorier har samlats in i huvudsak från lämplig facklitteratur och forskningsartiklar. Teoretiska perspektiv: I uppsatsen har vi valt att presentera och diskutera agentteorin av Jensen och Meckling. Mål för god ekonomisk hushållning kopplas till målstyrning och till Kaplan och Nortons balanserade styrkort. Vi undersöker revisorns roll i den kommunala revisionen, samt presenterar Carl Liggios teori om förväntningsgap och slutligen Streeck och Schmitters teori om regleringens uppbyggnad Empiri: Undersökningen av Skånes 33 kommuners finansiella dokument för delåret 2006, samt revisorernas utlåtande visar att ca 21 % av kommunerna har upprättat och följt upp verksamhetsmål. Ca 85 % har, enligt revisorerna, på ett tillfredsställande sätt upprättat och följt upp finansiella mål för god ekonomisk hushållning. Slutsats: Undersökning visar att Skånes kommuner överlag inte uppfyller lagens krav på finansiella och verksamhetsmässiga mål kopplade till god ekonomisk hushållning. Vidare ser vi de sakkunniga biträdena, det vill säga auktoriserade och certifierade revisorer, som viktiga för att processen med framtagande av mål skall komma igång ute i kommunerna och även då som garanter för att en framtida utvecklig drivs och utvecklas.