Abstract/Sammanfattning Nilsson, Tommy (2013) Hur konstruerar pedagogen elever i behov av särskilt stöd i åtgärdsprogram? (How do teachers construct pupils with special needs in action plans?) Problemområde: Syftet med undersökningen var att se hur elever i behov av särskilt stöd konstrueras i åtgärdsprogram i en svensk grundskola i en mindre svensk kommun. Frågeställningar tog utgångspunkt i ett diskursanalytiskt perspektiv där en socialkonstruktionistisk teori användes som ingång. Vid användandet av en socialkonstruktionistisk teori menar Lutz (2009) att ett kännetecken kan vara att det finns en kritisk hållning till kunskap som i sammanhanget tas för given. Undersökningen hade tre huvudfrågeställningar.

Urbana områden är komplexa strukturer som styrs av många olika viljor, intressen och behov. Dessutom blir de urbana områdena allt fler. Väldsbefolkningen växer och fler människor väljer att leva och bo i städer. Den pågående urbaniseringen innebär att det just nu bor över 3,5 miljarder människor i världens städer och samhällen, vilket även ställer krav på staden som hållbar livsmiljö (UNEP 2012). Stadens gröna områden blir allt viktigare och de viktigaste elementen i dessa områden är just träden (Nilsson, Konijnendijk & Randrup 2005).

Syftet med den här uppsatsen är att få en bättre kunskap om hur en kundvärdesorienterad affärsidé och strategi realiseras inom en multinationell verkstadskoncern, hur olika personer inom koncernen tolkar begreppet kundvärde och vilka de primära drivkrafter antas vara som lett valet av en kundvärdesorienterad strategi. Det är också att undersöka vilken roll IS/IT, enligt våra informanter, har haft i den strategiska förändringen. Vi har genomfört undersökningen i form av en fallstudie på Sandvik AB, och det är framförallt genom intervjuer vi har insamlat empiriska datat. I en koncern av Sandviks storlek, med tre så vitt skilda affärsområden kan man diskutera om det överhuvudtaget är rimligt att tro att alla skall kunna enas runt en gemensam affärsidé. Vi tror att kundvärdestanken som sådan är på god väg att bli en generisk del i alla företags affärer.

Elektriskt och elektroniskt avfall (WEEE) är den snabbast växande avfallskategorin inom EU, samtidigt som det är en av de mest skadliga formerna av avfall för människors hälsa och miljön om det inte samlas in och tas om hand på rätt sätt. Sverige påbörjade insamlingen av el-avfall 2001 och samlar idag in 16,27 kg el-avfall perperson vilket är av de högsta insamlingsnivåerna inom EU, men trots det slängs fortfarande smått el-avfall så som hushållsprodukter, mobiltelefoner och lågenergilampor i andra avfallsfraktioner. För att lösa detta problem talar man om behovet av ökad tillgänglighet på insamlingsplatser och information, men undersökningar av hushållsavfallets sammansättning visar att innehållet av el-avfall i stort sett är oförändrat, trots ökad tillgänglighet och information. De studier som ligger till grund för dagens förbättringsåtgärder har antingen tittat på insamlingssystemets brister utifrån ett nationellt perspektiv eller på effektiviteten av alternativa lokala insamlingssystem. Utifrån dessa har slutsatser dragits om allmänna brister och potentiella förbättringsåtgärder.

Förtätning av städer har under lång tid varit den allmänt gällande normen för hur den hållbara staden skall uppnås. Den rådande diskussionen som framkommit i litteraturstudien har handlat om hur urban sprawl, utglesningen av våra städer, ska stoppas och städerna istället planeras med hållbarhet som grundideal. Men vilka grunder finns för antagandet om att den täta staden är den samma som den ekologiskt, ekonomisk och socialt hållbara staden? Syftet med examensarbetet är att till viss del bringa klarhet i den rådande diskussionen inom forskningsområdet samt göra en ansats att tillämpa teorierna på Luleås centrumhalvö. Målet är att bidra till ökad dialog och diskussion gällande förtätning i Luleå.Litteraturstudien behandlar en rad olika faktorer kopplade till förtätning, såsom reslängder, energiförbrukning, buller, social hållbarhet med mera.

Sveriges samhällsstruktur ger en geografisk spridning vilket kräver goda kommunikatio-ner. Kollektivtrafiken behövs för att ge staden de resor och transporter som den behöver. Vår kollektivtrafik svarar mot behov och krav gällande ett tillgängligt och konkurrenskraf-tigt resande, minskad mängd utsläpp och ekonomiskt effektiva lösningar. Bussen har en nyckelroll i det svenska kollektivnätet. Idag är bussen en del av vår bland-trafik men möjligheten finns att skapa bussystem lika effektiva och attraktiva som vår spårbundna trafik.

Förtätning av städer har under lång tid varit den allmänt gällande normen för hur den hållbara staden skall uppnås. Den rådande diskussionen som framkommit i litteraturstudien har handlat om hur urban sprawl, utglesningen av våra städer, ska stoppas och städerna istället planeras med hållbarhet som grundideal. Men vilka grunder finns för antagandet om att den täta staden är den samma som den ekologiskt, ekonomisk och socialt hållbara staden? Syftet med examensarbetet är att till viss del bringa klarhet i den rådande diskussionen inom forskningsområdet samt göra en ansats att tillämpa teorierna på Luleås centrumhalvö. Målet är att bidra till ökad dialog och diskussion gällande förtätning i Luleå.Litteraturstudien behandlar en rad olika faktorer kopplade till förtätning, såsom reslängder, energiförbrukning, buller, social hållbarhet med mera.

Bakgrund och problembeskrivning: Stena Sfären med dess bolag har en anknytning till Göteborg och den sjöfartsnäring som var en blomstrande bransch under efterkrigstiden. Stena Sfären har haft en mycket god tillväxt de senaste åren. Detta blir extra intressant med tanke på att de bedriver sin verksamhet som konglomerat, vilket enligt den rådande trenden inte anses vara en framgångsrik utformning. Detta väckte vårt intresse för att genomföra en företagsanalys över Stena Sfären utifrån följande problemformulering: Hur ser Stena Sfärens ekonomiska ställning ut idag och vilka bakomliggande faktorer kan finnas till den utveckling som har skett?Syfte: Syftet med denna uppsats är att ge en förståelse för Stena Sfärens uppbyggnad samtidigt som den ämnar beskriva Sfärens ekonomiska utveckling från år 2002 till och med år 2006.

KLIPPANByggnadens form utgår från platsens morfologi och topologi.Konkav mot staden och konvex mot parken, utskjutande mot hornsbruksgatan och fasad mot Högalidsparken.I gränsen mellan natur och stad vill den ta fasta på båda världars egenskaper och Styrkor och samtidigt utgöra länken dem emellan.En klippa som sträcker ut sig mot det urbana landskapet med Högalidskyrkan i ryggen.Den skapar möten och förenar inom ramen av sig själv och de cirkulationsflöden den ger.Klippan förlänger parken genom sitt offentliga terrasstak och utgör samtidigt en öppning från stad till park.Ett trappsystem placerat på den södra delen leder in besökaren till de offentliga delarna av byggnaden. Ett centralt system, direkt till parken.Härigenom skapas ett följsamt möte mellan stad och park samtidigt som gränsen mellan privat och offentligt luckras upp inom ramen för byggnadens mixade programmering.Ett bibliotek/ideastore placerat på markplan i riktning mot Hornstull, samsas med kontorsdelar mot tunnelbanan.I de två övre planerna ligger programdelar som direkt har ett utbyte av varandras närhet, uthyrbara kontorsplatser, arbetsförmedling, ateljéer och kafé.Boendedelen är fristående och placerad ovanpå T-banestationen, men ändå integrerad genom det externa cirkulationssystemet--------------------------------------------------------------Utgångspunkten är mötet mellan stad och natur, park. Idén är att skapa en byggnad som starkt relaterar till sin gränslandet och samtidigt har en självständig identitet Platsen har idag en rad olika och i viss mån separerade kvalitéer. Grönområde - urbanitet - närhet till olika noder - T-bana - urban knytpunkt - Hornstull. Byggnaden ska ta till vara på dessa kvalitéer genom att arbeta med mötet där emellan. Genom att knyta ihop dem kan en tredje sfär skapas inom ramen för byggnaden och dess omgärde.  - Hur koppla ihop delarna? - Hur få ut något intressant och bra? Macrostrategi Byggnadens externa relationÖppna upp cirkulationsflödet mellan gaturum och park. Öppna upp siktlinjer - skapa visuella kopplingar från gaturum till park - från byggnad till sin omgivning. Distribution av programdelar i relation till plats.

Abstrakt Furtenbach, Charlotte & Magnusson, Jessica (2013). Men han har ju fått en iPad?! (But, hasn?t he got an iPad?), Magisterprogrammet, Specialpedagogik, Skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle. Problemområde. Det finns idag en uppsjö av kompletterande teknikstöd att erbjuda elever som upplever svårigheter i sina studier. Trots det upplever många, både elever, lärare och föräldrar, att resultatet inte blir vad man hade hoppats på.

Burträsk ligger vackert i landskapet cirka 40 kilometer sydväst om Skellefteå med omkring 1600 invånare. Ortens centrum har förändrats med tiden och en del butikslokaler står idag tomma. Ett antagande är att antalet butiker inte kommer att öka till den nivå det en gång har varit. Omställningen som skett i centrum har försvagat en tydlig mötesplats för invånare och besökare. Kamvägen som går genom centrum fungerar som genomfartsled i samhället vilket präglar trafiksituationen med tung trafik.

Titel: SMART ? Implementering av ett leankonceptNivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomiFörfattare: Sara Myrzell & Lee FrimanHandledare: Lars Torsten ErikssonDatum: 2013-05-29Syfte: Syftet med detta examensarbete är att beskriva och analysera implementeringen av ettleankoncept i ett företag. Vi vill öka förståelsen för implementeringens starka och svaga sidoroch undersöka hur denna förändring påverkar personalen. Vi vill genom denna studie även fördjupa våra kunskaper om lean production, och bidra till den empiriska kunskapen om implementering av leankoncept i företag.Metod: Vi har gjort en fallstudie där vi först sökte sekundärdata om hur man på bästa sätt bör implementera ett nytt styrkoncept i en organisation. Detta gjorde vi genom att söka efter redan tillgänglig information i artiklar, vetenskapliga studier och böcker.

I detta examensarbete undersöks tillämpligheten av speciellt anpassade kartprojektioner för projektering, byggnation, drift och underhåll av långsträcka objekt inom svensk infrastruktur. Speciellt intresse ägnas åt Snake Grid-projektionen som utvecklats av University College London i samarbete med Network Rail, som bygger och underhåller det brittiska järnvägsnätet.I samband med att man i Sverige satsar på utbyggnad och uppgradering av järnvägsnätet med höghastighetsspår, uppstår även ny mätningstekniska utmaningar då anläggningarna blir allt mer komplicerade, och toleranserna allt snävare. Projekteringen av anläggningarna utförs oftast i programvaror som antar att bygget kommer att utföras i ett tredimensionellt rum med rätvinkliga axlar, med norr och öst i ett plan och lodriktningen vinkelrätt mot detta plan. Problem uppstår när detta antagande om en platt jord möter verkligheten med en krökt jordyta och kuperad terräng.Den klassiska lösningen på problemet är att arbeta med kartprojektioner, för att på så sätt lokalt eller regionalt approximera en platt jord vid kartering och projektering. Storleken på det område som kartprojektionen är giltig för och lokala höjdförhållanden bestämmer hur stora avbildningsfelen, i form av skalförskjutningar, som mest blir i kartan.

Det här examensarbetet på 30 hp är utfört vid institutionen för stad och land, SLU Ultuna. Examensarbetet handlar om Oppeby torg i Nyköping för vilket jag har tagit fram ett program. Ett program innehåller råd och riktlinjer för hur en miljö kan utvecklas och kan användas som underlag vid en eventuell upprustning av torget. Syftet med examensarbetet är att ta fram ett program för Oppeby torg i Nyköping. Utgångspunkten har varit en förfrågan från Tekniska divisionen, Nyköpings kommun.