Arbetet är en källstudie över inlägg publicerade på skolverkets hemsida. Studien undersöker reaktioner gentemot förändringar i det samhällsvetenskapliga programmet gällande ämnena religionskunskap, filosofi och psykologi. Skolverkets förslag att slå samman filosofi med psykologi kritiserades utifrån administrativa problem. Ämnena ansågs dessutom vara alltför olikartade för att slås ihop med hänsyn till deras vetenskapliga metoder, innehåll och historik. Resultatet är i linje med Lindes begrepp ämnesprofessionell kod och Hargreaves begrepp påtvingad kollegialitet.

Forskning visar att flera faktorer i individens miljö och karaktär har mycket stor betydelse när det gäller att sluta med missbruk. Syftet med denna studie är att undersöka hur f.d. missbrukande kvinnor agerade för att ta sig ur tungt missbruk och hur de upplevde det sociala stödet ur ett genusperspektiv. För att fokusera på detta har författaren intervjuat personal om stödet som erbjuds inom frivård, socialtjänst och behandlingshem. Dessutom har författaren studerat vilken sorts stöd som personalen och kvinnorna i studien anser vara viktigast och hur samverkan mellan olika delar av den sociala sektorn fungerar.

Ett samarbete med föräldrarna är en viktig del i arbetet som lärare. Har inte läraren föräldrarna med sig, kan det försvåra kunskapsuppdraget som hör till professionen. I skolans Styrdokument står det att ett samarbete med hemmet skall finnas. Dessutom har forskning visat att en god föräldrasamverkan är en förutsättning för att få eleverna att lyckas med skolan. Reformer under de senaste åren har gett skolsystemet nya spelregler, däribland införandet av de fristående skolorna och föräldrarnas frihet att välja skola till sina barn.Jag har gjort en undersökning, med hjälp av kvalitativa intervjuer med lärare från några kommunala och fristående skolor, för att försöka få fram hur de samarbetar med föräldrarna.

Sverige är sedan länge en demokrati där medborgarna deltar efter demokratiska principer. Skolan har som huvuduppgift att förbereda elevens deltagande i samhällslivet, därmed är skolan en verksamhet för elevens eget inflytande och ansvarstagande. Undervisningen ska bedrivas under demokratiska former där eleven ska kunna vara med och påverka. Elevinflytande betonas i skolans Styrdokument. Olika studier har visat att eleverna har fått ett ökat inflytande i skolan men inte i den utsträckning som förväntas i en fungerande demokrati.

Syftet med detta arbete är att belysa hur undervisning om hållbar utveckling (UHU) integreras på gymnasieskolan. UHU är ett komplicerat perspektiv som enligt Styrdokumenten skall finnas med i den gymnasiala undervisningen. Det har därmed varit intressant att se hur verkligheten motsvarar dessa mål. Det som arbetet har fokuserat på är hur lärare och rektorer tolkar perspektivet, hur det tillämpas i undervisningen, vilken betydelse Styrdokumenten har för UHU samt vilka förutsättningar som styrningssystemet ger lärarna för att integrera UHU. Den empiriska delen av arbetet består av kvalitativa intervjuer med lärare och rektorer från två gymnasieskolor i Halmstad.

Bakgrund: Bakgrunden till valt ämne och rapport som jag arbetat med, berör ämnet mobbning. Mobbning förekommer överallt i vårt samhälle, på arbetsplatser, i idrottsföreningar, på fritiden och i skolan. Mobbningen har fått en större arena och funnit nya vägar via internet, och har på så vis blivit svårare att upptäcka och förebygga i god tid. Syfte: Syftet med mitt arbete är att öka mina kunskaper om vad mobbning innebär, och hur en föränderlig kultur skapar och finner nya vägar för mobbningen. Genom att skaffa mig mer kunskap om nya kulturer som växer fram via sociala media och ungdomars användande av internet, ökar kanske chanserna att förebygga och upptäcka mobbning.Metod: För att få dessa djupare kunskaper om mobbning har jag studerat en del grundläggande vetenskapliga texter inom området, samt gått igenom skolans Styrdokument och skollagen vad det gäller mobbning.

I aktuella Styrdokument står det skrivet att utbildningen i Sverige ska vara likvärdig oavsett var i landet den organiseras. Detta innebär dock inte att utbildningen ska utformas likadant överallt eller att resurserna ska fördelas lika. Däremot innebär det att utbildningen ?ska anpassas till varje elevs förutsättningar och behov? (Lgr 11, 2011:8).Syftet med denna uppsats är att genom en fallstudie vid en skola som endast undervisar utlandsfödda elever ge en bild av hur organisationen i ämnet svenska som andraspråk kan se ut samt ta reda på vilken funktion denna typ av skolverksamhet kan fylla. En kvalitativ intervju har genomförts med en lärare som undervisar analfabeter och tre observationer har gjorts.

Det här arbetet handlar om synen på gymnasiesärskoleeleven. Det övergripande syftet med arbetet är att studera synen på gymnasiesärskoleeleven i två läroplaner, där även synen på bedömning av gymnasiesärskoleeleven är intressant. I en inledande bakgrund beskrivs Styrdokument inom gymnasiesärskolan, läroplansteori samt bedömning. Fortsättningsvis presenteras den diskursanalytiska metoden från Foucaults, Faircloughs, Laclau och Mouffes perspektiv och begrepp. I arbetet betonas språkets betydelse i diskursanalysen, hur förskjutningar i språket påverkar synen på gymnasiesärskoleeleven.I resultatdelen redovisas utdrag från delar av läroplanerna, Lpf 94 och Gys13, samt de två statliga utredningar som ledde till läroplanerna.

Syftet med studien är att få fördjupad förståelse av föräldrars uppfattning vad gäller deras barns inkludering i förskolan. Undersökningen bygger på kvalitativa intervjuer med fyra mammor till barn med Downs syndrom. Deras barn finns i förskoleverksamhet och är i åldern ett och ett halvt till tre år. Analysen av resultatet har fokus på föräldrarnas uppfattningar av förskolan som resurs, känslan av att vara inkluderat eller segregerat integrerad och föräldrars rättigheter och ansvar. Är det en rättighet att ?bara få vara mamma?? Hur föräldrarna ser på framtiden vad gäller skolgång, deras barns tillgångar eller brister, och vad som begränsar, är aspekter som belyses i undersökningen.

Studien syftar till att ge en bild av den verklighet som pedagoger beskriver genom sina egna erfarenheter. Deras arbete med elever utgör varje skolas kärnverksamhet. En skola som det ställs många skilda förväntningar på från det omgivande samhället, pedagoger, föräldrar och elever. De erfarenheter och uppfattningar som pedagogerna bär med sig bemöter de sina elever med i sin undervisning. Bemötandet påverkar i sin tur den syn som eleverna sedan ser på sig själva med.

Syftet med studien var att se hur överlämning av elevinformation mellan lärare i år sex och sju, kan fungera och gynna lärande i det svenska skolsystemet. För att få in ytterligare en nyans i undersökningen tog vi även in information från några nya zeeländska lärare. Bakgrunden kom att behandla vad Styrdokument, lagar och förordningar sa kring överlämning av elevinformation, samt lyfta fram problem, arbetssätt, verktyg och teorier kring hur överlämning kan gynna elevers lärande. Studien genomfördes med hjälp av tio kvalitativa intervjuer, varav fyra genomfördes i Nya Zeeland. Även om bilden av att lärarna inte alltid prioriterade överlämning, så såg de flesta den som en viktig del i skolans arbete.

Syftet med detta arbete är att få djupare kunskap om hur elever i behov av särskilt stöd, med inriktning på barn med koncentrationssvårigheter, agerar i en verkstadsmiljö där arbetet bedrivs tematiskt. Litteraturgenomgången presenterar tidigare forskning, litteratur och Styrdokument som behandlar tematiskt arbete och barn i behov av särskilt stöd. Vi tar även upp det sociokulturella perspektivet då detta hjälpt oss att få en djupare insikt i vårt resultat. Metoden vi använt oss av är en kvalitativ undersökning. Vi har genomfört fyra observationer av elever i behov av särskilt stöd under olika verkstadspass, samt intervjuer med fyra pedagoger. Observationerna och intervjuerna har utförts på samma skola. I resultat- och analysdelen finns en beskrivning av skolans tema och exempel på verkstadspass.

Förskolans och skolans Styrdokument beskriver de skyldigheter dessa verksamheter har gentemot barn i behov av särskilt stöd. Förskolan och skolans pedagogiska verksamheter skall anpassas utifrån varje barns behov och förutsättningar. Syftet med denna studie var att med hjälp av bandinspelningar skapa insikt och ökad förståelse för hur bilden av barnet som bedöms vara ?i behov av särskilt stöd? konstrueras och hur samverkan sker kring dessa barn. Studien är kvalitativ där fyra möten med specialpedagoger under handledning med resurs/pedagog spelades in.

Med utgångspunkt i barndomssociologiska tankar undersöker följande etnografiskt inspirerade studie intentionen med och receptionen av Stockholms Kulturhus barnkulturverksamhet Rum för Barn. Genom att tillämpa Stuart Halls kommunikationsmodell för inkodande och avkodande av budskap på materialet, som består av intervjusamtal, observationer, Styrdokument, information till besökarna samt en kvalitativ enkätstudie, diskuteras de barndomsideologier om barnet som blivande alternativt varande människa som förekommer i verksamheten samt de vuxna besökarnas tolkning av dessa.I analysen framkommer en dubbelhet gentemot barnen såsom å ena sidan blivande människa och å andra sidan varande människa från såväl verksamhet som besökare. Undersökningen påvisar att de båda ideologierna (om barnet som blivande och varande människa) är alltjämt närvarande i både verksamhetens intention samt i de vuxna besökarnas reception och omsatta barnsyn. Rum för Barns givna förutsättningar, dess egen förståelse av verksamheten, sammanhanget och det faktiskt kommunicerade intentionen kan förståelse av verksamheten är bred och bitvis brokig. Också de tolkningar informanterna gör av verksamheten varierar, från godtyckliga till oppositionella.Uppsatsen påvisar att verksamheten kan användas som ett forum för förverkligande av barnets rättigheter men att detta inte alltid görs..

Syftet med detta arbete är att undersöka hur pedagoger i förskola och skola förhåller sig till leken som metod för lärandet. Hur de uttrycker sig och tänker kring begreppet och hur deras förhållningssätt kan förstås och tolkas mot bakgrund av detta. Detta har förankrats i teorier om lärandet och satts i relation till verksamheternas Styrdokument Lpfö98 och Lpo94. Uppfattningen att det finns en nära relation mellan lek och lärande har under arbetets gång blivit starkt framträdande inte bara i förskolan utan även i skolvärlden. Vår empiriska del består av sex kvalitativa intervjuer i både förskola och skola, där förhoppningen var att intervjuerna skulle ge en bild av hur verksamma förskollärare och lärare uppfattar undersökningsområdet.