Denna uppsats behandlar Sveriges kulturbistånd ur ett kritiskt perspektiv. Teorin baserar sig på kritisk utvecklingsteori och postkolonial teori. Vi tar avstamp i de skillnader som finns i världen idag och analyserar kulturbiståndets roll i det som kallas moderniserings- eller utvecklingsteori. Denna menar att utveckling sker linjärt och att Väst har kommit längre än tredje världen. Frågeställningen behandlar huruvida Sida i sitt kulturbistånd reproducerar moderniseringsteorin.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka och kartlägga organisationskulturen inom Socialförvaltningen i Luleå kommun ur de anställdas perspektiv. Tidigare forskning beskriver hur en organisation består av både öppna och dolda värderingar, där de öppna är organisationens syfte, policys, mål och uppdrag. Dolda värderingar är det som styr hur det fungerar i praktiken i en organisation, det vill säga hur uttalade öppna värderingar och policys tillämpas. Frågeställningarna är följande: Vilka attityder och värderingar har de anställda till sitt arbete och hur upplever de anställda sin roll i nuvarande organisation? I semistrukturerade intervjuer ställdes frågor till tre enhetschefer och sex medarbetare om: bemötande, tydlighet, tillgänglighet, engagemang, ansvarstagande och kompetens.

Bakgrund:I förskolans läroplan står det att det redan i förskolan ska läggas en grund för barnens förståelse för demokrati. Verksamheten ska formas efter grundläggande demokratiska värderingar och lägga grunden för till ett växande ansvar och intresse hos barnen. Vi har tagit upp ämnen som vi ser som relevanta när det handlar om barns inflytande och delaktighet, och även de Styrdokument som finns att rätta sig efter i förskolan.Syfte:Vårt syfte med studien är att ta reda på hur pedagoger och barn tänker kring delaktighet och inflytande i förskolan. Vi vill ta reda på vad som är viktigt för barnen att få bestämma om, och hur pedagoger arbetar med inflytande.Metod:Vi har gjort en kvalitativ studie med intervjuer som redskap. Vi har intervjuat både barn och pedagoger i den stadsdel vi arbetar i.Resultat:Vårt resultat visade att barns och pedagogers tankar om vad som är viktigt för barnen att bestämma om inte stämde så väl överens.

I det globaliserade samhälle vi lever i dag har vi funnit ett intresse i att skapa en studie om ?En skola för alla?. Dagligen möts vi av en mångfald i skolan. Fast att Styrdokumenten pekar på ?En skola för alla? menar tidigare forskning att verkligheten ser annorlunda ut.

Syftet med uppsatsen är att undersöka om lärare är medvetna om hur de använder sin verbala kommunikation i klassrummet. Fokus har även legat på att se i vilken utsträckning lärare använder den verbala kommunikationen för att göra eleverna delaktiga i undervisningen. En undersökning i form av observationer samt intervjuer har genomförts med sex lärare i årskurs fyra. I uppsatsen sker en kort genomgång av vad verbal kommunikation är och vad den betyder för elevers lärande. Skolans Styrdokument lyfts för att visa vilka föreskrifter som finns om verbal kommunikation i skolan.

Mitt syfte med detta arbete är att bidra med kunskap om förskollärares erfarenheter kring att arbeta med Lpfö 98 som Styrdokument. Frågorna som ställdes gällde hur förskollärares erfarenheter av införandet av Lpfö 98 i förskolan ser ut, vilka skillnader de ser mellan att arbeta före införandet och idag, samt hur de använder läroplanen i den dagliga verksamheten. Jag har gjort kvalitativa intervjuer med fyra förskollärare som arbetar i förskolan. Gemensamt för de fyra är att de allihop har mer än 20 års erfarenhet av arbete i förskola, och alltså arbetade i förskolan under införandet av Lpfö 98. Resultatet av min undersökning visar att stöd från förskolechefer och ledning, var en viktig del, för att förskollärarna skulle kunna ta till sig och förstå Lpfö 98 när den infördes.Förskolans roll har förändrats och blivit mer betydelsefull.

In this study, we aim to analyze how the terms documentation and pedagogical documentation respectively are portrayed in the curriculum (skolverket 2010) as well as in the curriculum complementary material (skolverket 2012). The analysis is performed by use of critical discourse analysis. We used published research as a theoretical base to analyze the empirical data against. Our aim is to increase the understanding of how the terms documentation and pedagogical documentation are used in the various policy documents and what messages these documents relay concerning the aforementioned terms.We aim to give some answers to the following questions:How to interpret the term documentation in relation to the term pedagogical documentation.How to interpret the ways the terms are promoted in the policy documents. We conclude that the term documentation is vastly more open to interpretation than the term pedagogical documentation. We note that the curriculum exclusively use the term documentation and stress the importance of using a variety of documentation forms.

SammanfattningI och med den senaste läroplanen (Lpo 94) och att skolledningen decentraliserats har lärarna fått ett större ansvar för de didaktiska frågorna i skolans verksamhet. Vårt syfte med denna uppsats är att belysa relationen mellan lärares uppdrag och arbete. De frågeställningar vi valt att fokusera på är: Hur uppfattar lärare vad som ligger till grund för deras didaktiska val och vilka påverkansfaktorer uppfattar lärare har störst betydelse för deras didaktiska val? Detta undersökte vi genom en enkätundersökning med 40 lärare och genom att läsa tidigare forskning. Resultatet av vår undersökning visade att påverkansfaktorerna är många och uppfattas olika, vissa medvetet och direkt påverkande, andra uppfattas indirekt och omedvetet.

I det globaliserade samhälle vi lever i dag har vi funnit ett intresse i att skapa en studie om ?En skola för alla?. Dagligen möts vi av en mångfald i skolan. Fast att Styrdokumenten pekar på ?En skola för alla? menar tidigare forskning att verkligheten ser annorlunda ut.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur konfirmander upplever synen på människans värde under konfirmationsläsningen i förhållande till hur de upplever synen på människans värde som skolan förmedlar? Arbetet tar sin utgångspunkt i de formuleringar kring människans värde som återfinns i skolans Styrdokument. Resultatet bygger på kvalitativa intervjuer. Jag har intervjuat en grupp konfirmander som läser inför konfirmationen till våren 07, en konfirmandgrupp som konfirmerades våren 06 samt fem lärare som undervisar i religionskunskap på de fyra skolorna som deltagarna går på. Min slutsats är att dessa specifika ungdomar som läser eller har läst inför konfirmation upplever att skolan inte bearbetar människosynen på ett tillfredsställande sätt, genom konfirmationsarbetet finner de ett komplement. Konfirmationsundervisningen förändrar deras självbild och synen på människans värde på ett positivt sätt.

Syftet med studien har varit att granska och analysera utveckling och utformning av utredningsverksamheten vid Resurscenter tal och språk åren 1997-2008.Den statliga styrningen har också studerats samt hur verksamhetens utformning förhåller sig till den statliga styrningen. Specialpedagogiska utredningar och Terminologi är viktiga begrepp i studien. Under tidsperioden har principen att all utbildning för alla barn/elever skall anordnas i hemkommunen uttryckts i statlig styrning. Skollagen anger att utbildningen ska vara likvärdig. Utredningsverksamheten vid Resurscenter tal och språk har i uppdrag att ge råd och stöd i form av specialpedagogiska utredningar.

Syftet med detta examensarbete är att formulera en vägledande modell av strategier som är lämpliga för attintegrera IKT i skolan. Syftet är också att med hjälp av huvudfrågor få en bild av vilka strategier som bör ingå ien vägledande modell och som är viktiga för arbetets utfall.Frågor:Vilka mål har de fokuserat på?Vilka strategier används för att implementera IKT i skolan?Vilka konsekvenser och effekter av nyttan kan man se?Min metod för att undersöka strategier i skolan har varit intervju som jag har kompletterat med teoretiskastudier av litteratur, Styrdokument och historiskt bakgrundsmaterial. Genom att studera litteratur ochhistoriskt material, samt att gå igenom de forskningsrapporter och utvärderingar som gjorts har jag sett att detfinns brister i arbetet med IKT ? strategier i skolan.

Under vår lärarutbildning på universitetet har matematik fått en helt annan innebörd än tidigare, ämnet har gått ifrån att vara abstrakt till mer konkret. När vi kommer som färdigutbildade lärare vill vi skapa en matematikundervisning som är motiverande för eleverna. Eftersom Nya Zeeland är ett framgångsrikt land i läs- och skrivinlärning, valde vi att genomföra en studie på hur några lärare i Nya Zeeland motiverar och skapar lust att lära i matematik. Syftet med vårt examensarbete är att ta reda på vad tre lärare i Nya Zeeland anser skapar detta i matematik. För att besvara våra frågeställningar utförde vi intervjuer och två skilda observationer vid flertal tillfällen på en skola i Nya Zeeland.

Det som inspirerat oss till detta examensarbete har sin grund i vårt dagliga arbete i förskolan, där vi kommer i kontakt med föräldrar. Läroplanen är ett Styrdokument för förskolan. Syftet med vårt examensarbete har varit att ta reda på hur föräldrar och pedagoger talar om Förskolans läroplan (Lpfö98). Vi har även valt att undersöka vilken funktion Läroplanen har för föräldrar och pedagoger, samt vilka föreställningar pedagoger har om föräldrarnas medvetenhet om den. Frågeställningar vi har utgått ifrån är: Vilken funktion har Läroplanen för förskolan för föräldrar och pedagoger? Vilka föreställningar har pedagoger om föräldrarnas medvetenhet om Läroplanen för förskolan? Vilka föreställningar om Läroplanen för förskolan ger pedagoger uttryck för? Metoden vi använt oss av är kvalitativa intervjuer.

Föreliggande arbete utgår från diskussioner om språkriktighet inom den nordiska språkgemenskapen i form av hur lärare i Norge bedömer språkriktighet. Uppsatsen syftar till att undersöka vilka metoder norsklärare använder sig av vid bedömning av skriftspråk samt vilken relevans det har för svenskundervisningen. Ett delsyfte för studien är att undersöka norsklärares uppfattning om vad det betyder för språkriktigheten att många ord på bokmål och nynorska har jämställda former som eleverna kan välja bland. Syftet har besvarats med hjälp av intervjuer med verksamma norsklärare på ?videregående skole?, motsvarande gymnasiet, i Narvik kommun, Norge samt tidigare forskning om språksituationen i Sverige och Norge.