teknik, skola, förskola, Styrdokument, arbeta praktiskt.

Vid införandet av de nuvarande Styrdokumenten Lpo 94 medföljde att lokala tolkningar av Styrdokumenten ska formuleras. Tolkningen av Styrdokument anser vi vara en komplex del av läraryrket. Syftet med denna studie är att ta reda på vad matematiklärare, vilka undervisar i grundskolans senare år, uttrycker för tolkningar av begreppet strävansmål samt två utvalda strävansmål ur kursplanen i matematik för grundskolan. Vår förhoppning är att på så sätt bidra till ökad reflektion och kunskap gällande tolkning av skolans Styrdokument. Vi valde att genomföra en kvalitativ intervjustudie med fyra matematiklärare i grundskolans senare åldrar.

Vid införandet av de nuvarande Styrdokumenten Lpo 94 medföljde att lokala tolkningar av Styrdokumenten ska formuleras. Tolkningen av Styrdokument anser vi vara en komplex del av läraryrket. Syftet med denna studie är att ta reda på vad matematiklärare, vilka undervisar i grundskolans senare år, uttrycker för tolkningar av begreppet strävansmål samt två utvalda strävansmål ur kursplanen i matematik för grundskolan. Vår förhoppning är att på så sätt bidra till ökad reflektion och kunskap gällande tolkning av skolans Styrdokument. Vi valde att genomföra en kvalitativ intervjustudie med fyra matematiklärare i grundskolans senare åldrar.

Sveriges allt större internationella åtaganden i kombination med den av riksdagen antagna solidaritetsförklaringen gör att behovet av att kunna genomföra expeditionära operationer ökar. Försvarsmaktens mål är att stärka denna förmåga. Ett sätt att öka verkningsgraden i en multinationell operation är att verka för interoperabilitet. Syftet med uppsatsen är att studera hur uttryck av interoperabilitetskrav återfinns i Styrdokument för expeditionära operationer i Försvarsmakten med fokus på Nordic Battlegroup och dess transportförmåga.Studiens resultat är att interoperabilitetskrav existerar i Styrdokument för expeditionära operationer men att dessa krav kunde härledas bättre vilket skulle kunna leda till en bättre förståelse för verksamheten vilket gynnar interoperabilitet.Studien föreslår även vissa förbättringar som kan göras avseende begreppet interoperabilitet vilket skulle kunna leda till ytterligare stärkt interoperabilitet..

Denna uppsats undersöker lärares syn på hur det centrala kursplanemålet ?Eleven skall (?) kunna tillämpa grundläggande regler för språkets bruk och byggnad samt vara medveten om skillnader mellan talat och skrivet språk,? (SV1201) realiseras i undervisningen i svenska A på gymnasiet. Den undersöker också hur detta mål konkretiseras i skolors dokumenterade lokala tolkningar. Metoden är framförallt kvalitativ där vi intervjuar lärare både muntligt och med hjälp av en enkät. Vi gör också en egen analys av lokala dokumenterade tolkningar.

Syftet med detta arbete var att utifrån tesen: ?För att kunna leva upp till Styrdokumentens mål måste tysta elever tala?, undersöka om och hur tesen tar sig uttryck i pedagogens dagliga arbete. Syftet var även att ta reda på hur pedagogen arbetar med tysta elever, hur pedagogen förhåller sig till de Styrdokument som finns samt hur elever upplever den verbala aktiviteten i klassrummet. Med en tyst elev menar vi såväl elever som pratar lite och de som inte säger någonting alls. De metoder som användes vid undersökningen var intervju samt enkät.

Denna uppsats handlar om hur fritidshemmet arbetar med barns inflytande i fritidshemmetsverksamhet där pedagogernas uppdrag inte bara är att lära barnen demokrati, utan att ocksåbedriva verksamheten i demokratiska former. Syftet med vår studie är att vinna förståelse förbarns uppfattningar och upplevelser av elevinflytande i fritidshemmets målinriktade ochresultatstyrda verksamhet. I studien görs både en historisk tillbakablick på vad tidigareStyrdokument har sagt om elevinflytande och hur dagens Styrdokument är formulerade kringsamma fenomen. Studien har arbetats fram utifrån en fenomenologisk vinkling av barnsperspektiv, vilket här innebär att begreppet inflytande ses som ett fenomen som har brutitsner till de didaktiska frågorna vad, hur och när barnet uppfattar att, och upplever sig få,inflytande i fritidshemmets verksamhet.Vi har analyserat tidigare forskning, litteratur och skolans Styrdokument samt sökt empiri iintervjuer förlagda som samtalspromenader och genom frågeformulär för att vinna förståelsei ämnet. Resultatet visar att barnen upplever att de får inflytande genom olikamötesprocesser, men att de är mindre delaktiga i verksamhetens planering.

Syftet med denna studie är att nå ökad kunskap om hur gitarrlärare på gymnasieskolanbeskriver sitt arbete med elevers motivation, meningsskapande och medvetenhet medutgångspunkt i gällande Styrdokument. Detta undersöktes genom en kvalitativ intervjustudiemed frågor rörande lärarens roll, elevens roll, Styrdokument, undervisningens syfte ochplanering. Tre informanter med yrkeserfarenhet som gitarrlärare inom gymnasieskolanmedverkade. Informanternas svar tolkades sedan utifrån en bakgrund bestående avsociokulturell lärandeteori, tidigare musikpedagogisk forskning samt Styrdokumenten själva.Studiens resultat visar följande uppfattningar hos informanterna:- Undervisningens syfte är att lära eleverna att lära sig själva- Lärarens roll är att uppfylla detta syfte- Styrdokumenten är till för att reglera syftet- Styrdokumenten ses som lärarens dokument och inte elevens- Syftet med musikundervisning ses som underförstått lärare och elev emellan- Det meningsskapande anses ligga i elevens behov och intressen- Det livslånga lärandet är inte alltid kongruent med vad som är specificerat iStyrdokumentenDen främsta slutsatsen som kan dras av detta är att både Styrdokument och informanterbeskriver en vision om ett livslångt lärande. Det som skiljer dessa visioner åt är vägen dit.Detta visar på vikten av diskussion kring begreppet livslångt lärande i förhållande till gitarr-och musikundervisning.

Detta arbete fokuserar begreppet människosyn utifrån ett antal aspekter. Arbetets frågeställningar gäller vad människosyn egentligen är, vad skolans Styrdokument säger om människosyn och slutligen vilka tankar om människan elever i år nio uttrycker. Tyngdpunkten i arbetet är den kvalitativa undersökning som gjorts om tankar om människan hos elever i år nio. Uppsatsskrivning valdes som datainsamlingsmetod. Studien visar bl.a.

Likvärdig betygssättning är en förutsättning för elevers rättssäkerhet, eftersom betygen fungerar som urvalsinstrument. Därav arbetar det svenska skolväsendet med att höja likvärdigheten vid betygssättning. Sverige genomför större skolreformeringar med start 2011, vilket har gett stat och skolmyndigheter chansen att belysa och reglera likvärdigheten genom Styrdokument och skollag. Studien gör en dekonstruktiv kritisk granskning av publiceringar i frågan de senaste åren, och har lokaliserat ett spretigt, nästan ostädat sammanhang. Resurser läggs för att höja likvärdigheten i betygssättning, men utan att veta hur konjunkturen för likvärdig betygssättning ser ut i Sverige.

Ensidighet i matematikundervisning och matematikinlärning kan leda till brist på förståelse och ytlig kunskap hos elever. Syftet med studien var att undersöka vilken typ av kunskap elever testas på och därigenom få reda på om den kunskapssyn som lyfts fram i Styrdokumenten även betonas i proven. Innehållet i rapporten behandlar därför hur författare till läromedel i matematik för år 9 i jämförelse med uppgiftskonstruktörer till de nationella ämnesproven har valt att konstruera provuppgifter. Metoden baserades på att matematisk kunskap kan delas in i olika kompetenser. Genom kategorisering av uppgifter utifrån dessa kompetenser upptäcktes kunskapsprioriteringen i proven.

Syftet med studien var att beskriva och förstå policydokument som ett organisatoriskt verktyg för styrning genom att studera hur policydokument utformas och kommuniceras i olika typer av organisationer och vad som var avgörande för deras policyarbete. Fyra frågeställningar; policyns arbetsprocess, medarbetarnas delaktighet, vad en policy ska innehålla samt slutligen kommunikation besvarades genom en kvalitativ intervjustudie med fem respondenter från offentlig och privat sektor. Studiens resultat visade att respondenterna hade en likartad syn på vad en policy är och dess roll som styrningsredskap i organisationen. Detta bekräftade att policyn är ett normativt dokument som används som mall. Resultatet visade även att en policy är ett levande dokument som kräver delaktighet och diskussion med medarbetare innan det kan anammas och accepteras för att bli det Styrdokument som det är..

De idrottsdidaktiska frågorna vad, hur och varför är något tidigare forskare intresserat sig av. Med en relativt ny skolreform att förhålla sig till krävs det att verksamma lärare i idrott och hälsa reviderar svaren på de idrottsdidaktiska frågorna för att bättre stämma överens med de nationella riktlinjerna i ämnet. Läroplansforskning kopplad till idrottsämnet är ett etablerat forskningsområde såväl nationellt som internationellt. Emellertid saknas det komparativa studier. Syftet med studien är att komparativt undersöka idrottsämnet i Sverige och USA utifrån tre teman.

This thesis is about how the library can help immigrants integrate into theswedish society. By studying leading documents of the libraries in Malmö,Stockholm and Umeå in search for how the relate to work consideringimmigrants and integration I have studied the library as a bridge betweenbeing included and excluded in the society. The thought is that the libraryopens the door to new worlds both for immigrants and born swedes toobtain knowledge about a culture different from their own.In my thesis I reached the conclusion that library on a day to day basisworks with the integrationprocess for immigrants. Although the leadingdocuments should evolve since they show gaps and seem somewhatmisguiding in their presentation of the libraries function. The librariesshould work more with analysis of the environment that they are active in sothat they are more individualized for the people around it.

Syftet med denna uppsats är att undersöka vad som händer när officiella ideal om jämställdhet och jämlikhet möter vardaglig praxis i den svenska skolan. Genom att intervjua elever och lärare har jag fått deras syn på frågor som rör jämställdhet och jämlikhet i deras tanke och praktik. För att kunna få en mer nyanserad bild utav informanternas berättelser har jag även varit på den skolan där studien bedrivits för att genomföra observationer samt låtit eleverna i klass 8 skriva en kort uppsats om deras tankar kring jämställdhet och jämlikhet. Min undersökning visar att de Styrdokument som skolan har beträffande dessa frågor inte tas tillvara på gemensamt sätt för lärarkåren. Konsekvensen av detta kan förstås av att många elever inte har så stor kunskap om begreppen eller verktygen att se dess verkan i deras egen vardag.