Studien syftar till att synliggöra verksamma grundskollärares syn på skolans roll och uppdrag i samhället, relationen mellan skolans kunskapsuppdrag och demokratiuppdrag samt lärarens roll och uppdrag i skolan i relation till aktuella styrdokument. Forskningsfrågorna för studien är följande:? Hur ser verksamma grundskollärare på skolans roll och uppdrag i samhället?? Hur ser dessa lärare på skolans kunskapsuppdrag respektive demokratiuppdrag?? Hur ser dessa lärare på lärarens roll och uppdrag i skolan?? Hur förhåller sig lärarnas uttalanden till Lgr 11 och Skollagen?För att besvara dessa frågor har det gjorts kvalitativa intervjuer av fem verksamma grundskollärare samt en webbenkät för att få fram lärares åsikter, detta utifrån ett läroplansteoretiskt perspektiv. Begreppen läroplanskoder och arenor har använts som analysverktyg. Resultatet visar att de deltagande lärarna till stor del är överens om att skolans roll och uppdrag både är att förmedla kunskaper och demokratiska värden till elever, att både kunskapsuppdraget och demokratiuppdraget är lika viktiga, men att demokratiuppdraget ändå väger lite tyngre.

Bakgrund: Främlingsfientlighet är ett ständigt debatterat ämne i media där det påstås att främlingsfientligheten hos barn och ungdomar ökar. Skolan har blivit en arena där främlingsfientliga organisationer kan rekrytera medlemmar. Vi är intresserade av att ta reda på hur rektorer hanterar detta. Den svenska yttrandefrihetsgrundlagen kan hamna i kollision med de demokratiska värderingar skolan skall arbeta med. Detta är ett intressant problem som behöver forskas i.

 Alla som vuxit upp i Sverige har gått i den svenska skolan. Alla som gått i den har också minnen från den. Genom människors minnen beroende på när de gick i skolan kan man ge en bild över hur skolan förändrats i elevers ögon. Det svenska språket lärs ut i skriftform men hur har man använt sig av det verbala verktyg språket faktiskt är. Eleverna som intervjuats har gått i skolan under 40-60 och 90 talet. Elever minns mycket från sin skoltid.

Jag har under mina besök på en skola bevittnat en generell missbelåtenhet för skolmaten bland lärare och elever. Jag har också märkt att eleverna på skolan ofta är trötta, ofokuserade och har svårt att klara av de krav som skolan ställer på dem. Syftet med denna undersökning är att ta reda på om det går att uppdaga paralleller mellan den skolmat som serveras på skolan och de svårigheter eleverna har i att följa med i undervisningen. Jag har gjort en empirisk, kvalitativ undersökning för att finna svar till mina frågeställningar. Studien omfattar sex semistrukturerade intervjuer.

Examensarbetets syfte var att undersöka hur sex lärare i år 7-9 använder sig av skönlitteratur i skolan och varför de använder sig av den. Den kvalitativa intervjun användes som undersök-ningsmetod och intervjuer genomfördes med sex lärare på tre olika skolor i en mindre kom-mun i södra Sverige.Efter genomförda intervjuer samt teoretiska studier har jag kommit fram till att lärare använder sig av en mängd olika arbetssätt vad gäller arbetet med skönlitteratur i skolan. De sätt de arbetar med beror bland annat på tid och ekonomiska resurser samt tradition på skolan..

Detta arbete fokuserar begreppet människosyn utifrån ett antal aspekter. Arbetets frågeställningar gäller vad människosyn egentligen är, vad skolans styrdokument säger om människosyn och slutligen vilka tankar om människan elever i år nio uttrycker. Tyngdpunkten i arbetet är den kvalitativa undersökning som gjorts om tankar om människan hos elever i år nio. Uppsatsskrivning valdes som datainsamlingsmetod. Studien visar bl.a.

Likvärdig betygssättning är en förutsättning för elevers rättssäkerhet, eftersom betygen fungerar som urvalsinstrument. Därav arbetar det svenska skolväsendet med att höja likvärdigheten vid betygssättning. Sverige genomför större skolreformeringar med start 2011, vilket har gett stat och skolmyndigheter chansen att belysa och reglera likvärdigheten genom styrdokument och skollag. Studien gör en dekonstruktiv kritisk granskning av publiceringar i frågan de senaste åren, och har lokaliserat ett spretigt, nästan ostädat sammanhang. Resurser läggs för att höja likvärdigheten i betygssättning, men utan att veta hur konjunkturen för likvärdig betygssättning ser ut i Sverige.

Denna uppsats avser att analysera på vilket sätt som den svenska skolan har framställts som en jämlik och rättvis institution. Frågeställningen har varit att undersöka vilken diskurs som synliggjorts i det empiriska underlaget, samt på vilket sätt denna diskurs påverkar klassreproduktionen i den svenska skolan.Det empiriska urvalet för studien utgörs av den nuvarande regeringen ?Allians för Sveriges? utbildningspolitiska valmanifest Mer kunskap ? en modern utbildningspolitik (2006). Detta material bearbetades utifrån ett kritiskt diskursanalytiskt perspektiv, för att på så sätt synliggöra på vilket sätt bilden av den svenska skolan har producerats.Studiens resultat visade på att i framställning av den svenska skolan så framträdde en mix av två olika diskursordningar; dels en mer traditionell skoldiskurs, dels en nyliberal skoldiskurs. Detta kan således ses som ett tecken på att skildringen av den svenska skolan har tagit en ny form, den nyliberala diskursen i samhället har kommit att nå även skolans domän.

Bakgrunden till detta arbete är en ökad medvetenhet bland både förskollärare och fritidspedagoger om att mobbning i skolan allvarligt kan påverka elevernas situation i skolan. Syftet med mitt arbete var att studera pedagogers upplevelse av hur skolan förebygger och hanterar mobbning. Dessutom försökte jag ge en översikt över vad som är känt om mobbning, och om olika sätt att hantera mobbning. För att kunna skapa effektiva strategier för att hantera mobbning måste vi förstå vilken typ av mobbning som finns och dess effekter på skolmiljön.  Jag har valt att behandla befintlig litteratur som handlar mobbning och gjort intervjuer med fyra fritidspedagoger för att få en bild av strategier man kan använda sig av för att hantera mobbning. Resultaten ger en överblick över skolbaserade strategier och den sociala dynamiken som finns inom skolan.

Ensidighet i matematikundervisning och matematikinlärning kan leda till brist på förståelse och ytlig kunskap hos elever. Syftet med studien var att undersöka vilken typ av kunskap elever testas på och därigenom få reda på om den kunskapssyn som lyfts fram i styrdokumenten även betonas i proven. Innehållet i rapporten behandlar därför hur författare till läromedel i matematik för år 9 i jämförelse med uppgiftskonstruktörer till de nationella ämnesproven har valt att konstruera provuppgifter. Metoden baserades på att matematisk kunskap kan delas in i olika kompetenser. Genom kategorisering av uppgifter utifrån dessa kompetenser upptäcktes kunskapsprioriteringen i proven.

Undersökningens syfte är att utröna i vad mån lärarstudenter har ett positivt eller negativt förhållningssätt till datorer i pedagogisk verksamhet och vilka argument som avgör deras ställningstagande.I arbetet redogörs för olika grundläggande vetenskapliga inlärningsteorier som ligger till grund för våra senaste styrdokument. I uppsatsen problematiseras kring en utökad användning av datorer i undervisningen och de konsekvenser det kan medföra. Möjligheterna och riskerna analyseras i relation till olika inlärningsteorier och lärarnas förutsättningar att använda datorn som ett av många hjälpmedel för en varierad undervisning i skolan. Undersökningen är både kvalitativ och kvantitativ men i huvudsak inriktad på barns och elevers samlärande i förhållande till individuellt lärande inom ämnet matematik..

Hur ser lärare och skolledare på de särbegåvade eleverna och hur beskrivs dessa elever i skolan? Fyra skolors syn på särbegåvade elever. Med särbegåvad menar vi de högpresterande elever i skolan, som har en extra begåvning i ett eller flera ämnen. Vi utgick ifrån skolledares och lärares syn på dessa elever. Vårt resultat visade att alla intervjupersoner ansåg att alla elever i skolan har någon form av begåvning.

Syftet med studien var att beskriva och förstå policydokument som ett organisatoriskt verktyg för styrning genom att studera hur policydokument utformas och kommuniceras i olika typer av organisationer och vad som var avgörande för deras policyarbete. Fyra frågeställningar; policyns arbetsprocess, medarbetarnas delaktighet, vad en policy ska innehålla samt slutligen kommunikation besvarades genom en kvalitativ intervjustudie med fem respondenter från offentlig och privat sektor. Studiens resultat visade att respondenterna hade en likartad syn på vad en policy är och dess roll som styrningsredskap i organisationen. Detta bekräftade att policyn är ett normativt dokument som används som mall. Resultatet visade även att en policy är ett levande dokument som kräver delaktighet och diskussion med medarbetare innan det kan anammas och accepteras för att bli det styrdokument som det är..

De idrottsdidaktiska frågorna vad, hur och varför är något tidigare forskare intresserat sig av. Med en relativt ny skolreform att förhålla sig till krävs det att verksamma lärare i idrott och hälsa reviderar svaren på de idrottsdidaktiska frågorna för att bättre stämma överens med de nationella riktlinjerna i ämnet. Läroplansforskning kopplad till idrottsämnet är ett etablerat forskningsområde såväl nationellt som internationellt. Emellertid saknas det komparativa studier. Syftet med studien är att komparativt undersöka idrottsämnet i Sverige och USA utifrån tre teman.

Syftet med vårt examensarbete är att belysa hur undervisningen i skolan utformas så att elever får kunskap om hållbar utveckling och att arbetet mot en hållbar utveckling blir en integrerad del av skolan och elevernas handlingar i vardagen. Ett annat syfte är att konkretisera hur undervisningen i skolan utformas så att arbetet mot en hållbar utveckling skapar möjlighet för eleverna att få nya insikter om hur de praktiskt kan agera och göra miljömässiga val. Den metod vi har använt är en kvalitativ forskningsstrategi med semistrukturerade intervjuer. Resultatet av arbetet är att det finns olika arbetsmetoder för att nå en mer hållbar utveckling och att skolor och lärare kommit olika långt i undervisningen. Förhållningssättet till miljön och hållbar utveckling är något som genomsyrar hela skolan för att ge en helhetsbild för eleverna..