Många intressen har länge fått trängas innanför miljöpolitikens väggar och det är än idag svårt att avgöra vilka värden som ska få mest plats.Skogspolitiken i Sverige har sedan 1800-talets början förändrats kraftigt från hårt statligt styrd till frivilligt ansvarstagande. I samband med dessaförändringar kom det på 70-talet en kraftfull våg av intressen från naturvårdens sida som ställde allt högre krav på produktionens hänsyn tillnaturen och dess betydelse för den biologiska mångfalden samt den lokala befolkningen. Trots en förbättrad hänsyn i skogsvårdslagen krävdes merav flertalet intressenter, något som tillslut mynnat ut i ett samarbete mellan ekonomiska, miljömässiga och sociala intressen. CertifieringsorganetForest Stewardship Council skapades och år 1998 godkändes den första FSC-standarden. Idag är mer än 11 miljoner hektar skogsmark certifierad.FSC var en idé att gemensamt komma fram till en kompromiss mellan särintressen och på så sätt uppnå ett hållbart skogsbruk nationellt såväl sominternationellt.

AbstractExamensarbete inom lärarutbildningenTitel: Det här med att leka, det är faktiskt väldigt mycket du ska kunna då ? Vad begreppet lek innebär för pedagoger och hur de arbetar med barns lek i förskolanFörfattare: Anna JakobssonTermin och år: VT 2014Kursansvarig institution: Sociologiska institutionenKurs: LAU390, 15hp. Examensarbete inom lärarutbildningenHandledare: Jörgen DimenäsExaminator: Göran BranteRapportnummer: VT11-2910-112Nyckelord: lek, pedagoger, förskola, lpfö98, arbetssätt, begrepp, förhållningssättSyfte: Att undersöka hur pedagoger beskriver sin uppfattning av samt arbetssätt kring lek i förskolan.Frågeställning: Vad innebär begreppet lek för pedagoger och hur arbetar de med barns lek i förskolan?Metod: Kvalitativa intervjuerResultat: Det finns både likheter och skillnader mellan pedagogernas syn på leken och även arbetssätt. Upplever att pedagogernas medvetenhet är på olika nivåer.Betydelse för läraryrket: Förskolan är styrd av läroplanen, som anger att förskolans verksamhet ska präglas av leken.

Pappersbruken har två pappersmaskiner, PM4 som tillverkar mjukpapper från returfiber och PM13 som tillverkar papper till transformatorer och kablar från oblekt barrsulfatmassa. Överskottsvattnet från PM4, PM13 och returfiberanläggningen samt dagvattnet leds vidare till den externa avloppsreningen. Då någon utav pappersbruken har driftsstop erhålls ojämna utfall främst för pH och COD.Syftet med projektet är att kartlägga pH och COD förändringen i de enskilda delstegen i processerna PM 4, PM 13 samt den externa avloppsreningen.Det genomfördes intensiv provtagning från tolv provtagningspunkter i trettiotvå dagar. Prover analyserades samma dag med avseende på pH, konduktivitet, alkalinitet, COD, suspenderade ämnen och glödrester. Dessutom utfördes fällningsförsök på inkommande processavloppsvatten med styrd dosering av järnsulfat, järnklorid och aluminiumsulfat.

Klädbranschen är en tuff marknad att överleva i och det krävs alltmer att klädföretagen utmärker sig för att kunna locka till sig kunderna. Det är viktigt att stärka sitt varumärke och skapa en identitet då ett starkt varumärke har blivit ett av de viktigaste konkurrensmedlen i dagens konsumtionssamhälle. Dagens konsumenter blir också mer och mer miljömedvetna och inser vikten av ett arbeta för en hållbar utveckling. Detta är något som även märks på företagen där alltfler satsar på att ta ett socialt ansvar dels för att de själva anser att det är viktigt och dels för att de inser att konsumenterna i allt större utsträckning kräver det av dem.Syftet med denna uppsats är att beskriva hur ett varumärke kan stärkas och försöka förstå och förklara vilka komponenter som påverkar varumärket. Det vi har valt att titta lite närmre på är relationer mellan företag och kund, varumärkesidentitet och värden som ligger bortom kvalitet och pris, som att ta ett socialt ansvar.

Projektet/examensarbetet har förutom i utbildningssyfte gått ut på att utveckla en rundsvetsmanipulator för svetsning av kranpelare på Cranab AB i Vindeln. Cranab AB är tillverkare av skogsmaskinskomponenter, i huvudsak kranar. I dagsläget svetsas kranpelarna i en typ av manipulator som vi valde att använda vissa detaljer från, bland annat chuck med lagring. Anledningen till att den befintliga mani-pulatorn inte anses hålla måttet, är dels att den är för liten för dagens kranpelardimensioner, dels att svetspistolen inte går att justera på ett sådant sätt som vore önskvärt. Den konstruktion som vi har utvecklat ser ut som följer: En ram bestående av två längsgående profilrör förbinds i ena änden med en drivenhet med tillhörande chuck.

Uppsatsen redovisar en studie av ett politiskt ärende som behandlats av regeringen 2001 samt av den nyinrättande myndigheten Läkemedelsförmånsnämnden (LFN) 2003 med motstridigt utfall. Frågan i ärendet var huruvida läkemedlet Xenical skulle subventioneras med statliga medel eller inte. Syftet med undersökningen var att beskriva de två beslutsprocesserna för att kunna ge en förklaring till varför regeringen och LFN fattade oförenliga beslut samt att ge en tolkning av vad regeringens inrättande av den nya läkemedelsförmånen har medfört. Undersökningens empiri visar att omständigheter som rådde i regeringens beslutsmiljö gjorde att slumpen fick stor betydelse för beslutsprocessens utveckling. Särkopplande lösningar, problem och deltagare strömmade omkring beslutsfattarna och vid ett tillfälle kopplades ett problem ihop med en lösning i närheten av politiker som stod inför ett beslutstillfälle.

Det här examensarbetet handlar om att synliggöra makten som finns genom förskolans organisering. Makt är ett värdeladdat ord som sällan förknippas med förskolan och skolan. Sättet som pedagoger organiserar innemiljön avslöjar en del om deras barnsyn. Enligt Läroplanen för förskolan, Lpfö98, skall barnens intressen och behov ligga till grund för utformningen av så väl inne som utemiljön. Pedagoger är hela tiden med i en maktutövning oavsett om det gäller i barnens fria lek eller i en styrd aktivitet i förskolan.

Många intressen har länge fått trängas innanför miljöpolitikens väggar och det är än idag svårt att avgöra vilka värden som ska få mest plats.Skogspolitiken i Sverige har sedan 1800-talets början förändrats kraftigt från hårt statligt styrd till frivilligt ansvarstagande. I samband med dessaförändringar kom det på 70-talet en kraftfull våg av intressen från naturvårdens sida som ställde allt högre krav på produktionens hänsyn tillnaturen och dess betydelse för den biologiska mångfalden samt den lokala befolkningen. Trots en förbättrad hänsyn i skogsvårdslagen krävdes merav flertalet intressenter, något som tillslut mynnat ut i ett samarbete mellan ekonomiska, miljömässiga och sociala intressen. CertifieringsorganetForest Stewardship Council skapades och år 1998 godkändes den första FSC-standarden. Idag är mer än 11 miljoner hektar skogsmark certifierad.FSC var en idé att gemensamt komma fram till en kompromiss mellan särintressen och på så sätt uppnå ett hållbart skogsbruk nationellt såväl sominternationellt.

Det här är en korpusundersökning av hur riktningsbeskrivningar kan förändras i översättning från ryska till svenska. Det som undersöks är alla förekomster av "gå" och "komma" som står tillsammans med ett riktningsangivande perspektivt adverb. Förekomsterna är tagna ur de svenska översättningarna av de ryska källtexterna i den aktuella korpusen. Undersökningen baserar sig på teorier om olika sorters ekvivalens i översättning, samt på befintlig teori om svenska perspektiva adverb, rörelseverb i allmänhet och ryska rörelseverb i synnerhet. De övergripande resultaten är dessa: Svenskan har lättare att tillskriva rörelser en höjdaspekt i riktningen och detta avspeglas i flera fall i resultatet.

Syftet med denna uppsats är att bidra till ökad kunskap om studenters användning av Youtube och Wikipedia och vilka faktorer som påverkar hur de brukar dem. Detta för att dessa tjänster nästan helt ersatt äldre media som TV och uppslagsverk för många studenter.Eftersom det är studenternas användningsområde som är av intresse har följande fem forskare valts ut som teoretisk grund: McQuails teorier om nya media och massmedia samt Djicks forskning om användare och hur de påverkar innehållet inom UGC-tjänster. Jarice Hansons socioekonomiska undersökning om mobiltelefoner och hur internet inverkar på det dagliga livet och John Palfreys forskning kring Digital Natives. Därtill, för att förstå skillnader mellan tidigare generationer och nuvarande som växer upp med UGC-tjänster, är även David Buckinghams forskning kring identitet på internet en del av denna uppsats. Genom att använda fokusgruppsintervjuer som en kvalitativ metod har elva studenter uppdelade på två grupper intervjuats.

Detta examensarbete är det avslutande momentet på civilingenjörsutbildningen Ergonomisk design och produktion vid Luleå tekniska universitet. Syftet med arbetet är att utforma ett ergonomiskt och innovativt manöverhandtag till grävmaskiner som utrustas med proportionellt styrd rotortilt. Arbetet är utfört mot SVAB Hydraulik AB i Hallsberg som tillverkar styrsystem till alla typer av hydrauliskt styrda arbetsfordon. Målet med arbetet är ett formsprutat, ergonomiskt manöverhandtag till grävmaskiner. Handtaget ska ha ett säljande utseende och vara utrustat med knappar och rullar.

Studien undersöker ett fall där en verksamhet bryts loss från en koncern för att bilda ett eget fristående företag ? en omvälvande verksamhetsförändring som inom forskningen sällan beskrivits ur IS/IT och IS/IT-strategiers perspektiv. Studiens syfte har varit att föreslå en arbetsmodell som underlättar implementering och förvaltning av en ny IS/IT-strategi i en verksamhet som genomgår en radikal förändring av verksamhetens villkor och med den samtidiga målsättningen att utvecklas till ett mer entreprenörsinriktat företag. Undersökningen inleddes med litteraturstudier som följdes upp i fyra olika kvalitativa intervjuomgångar med totalt nio förändringsledare och verksamhetsledare inom det studerade företaget. Insamlad teori och empirimaterial bearbetades enligt en kvalitativ analysprocess och efter en slutlig analys och diskussion formulerades ett antal slutsatser.

Ekonomiska, sociala, kulturella och teknologiska omvärldsfaktorer påverkar organisationer i stor utsträckning och leder till att företag ständigt måste anpassa sig härefter för att vara konkurrenskraftiga. De påfrestningar företag ställs inför innebär märkbara effekter i arbetsrollen för en central aktör i företag, nämligen mellanchefen. Mellanchefens roll i en organisation kan beskrivas med en rad olika funktioner som till exempel att försäkra en smidig produktion och skapa en effektiv arbetsmiljö, men denne fungerar framförallt som en länk mellan företagsledning och medarbetare. Mellanchefen möter ofta meningsskiljaktigheter mellan företagsledningens och medarbetarnas intressen och till följd av sin position ska mellanchefen hantera dessa motsättningar.För närvarande råder en lågkonjunktur som skapar oro i många företag och får konsekvenser i form av exempelvis omstruktureringar och nedskärningar. Denna situation sätter press på mellanchefen då dennes roll blir än mer komplex till följd av ökade arbetsuppgifter samtidigt som motsättningar kan bli svårare att hantera.Studien fokuserar i huvudsak på mellanchefens hantering av motsättningar mellan företagsledning och medarbetare under lågkonjunktur, men syftar även till att öka förståelsen för mellanchefens roll och hur denna förändras under lågkonjunktur.

I denna studie har jag undersökt vilka kommunikationshinder som finns inom offentlig sektor med fokus mot en hierarkiskt byggd organisation och till min hjälp har jag haft en basenhet vid ett landsting i Sverige som studieobjekt.Den medicinska utvecklingen har gått fort fram och som en respondent i denna studie berättade har utvecklingen gått från en smärtstillande spruta och väntan vid en hjärtattack till ballongsprängningar och andra avancerade  behandlingar. Dessa behandlingar är väldigt dyra men priset för vår vård när vi besöker sjukhus har inte ökat nämnvärt, inte heller har skatteintäkterna ökat nämnvärt för landstinget. Detta gör att jag blir intresserad av att undersöka hur landstinget kan skapa värde både inom och utom sin organisation i andra former än pengar.I litteraturen som jag läst är det största fokuset på hur organisationer, både offentliga och privata, kan generera värde i form av att ha en effektiv kommunikation med sina externa intressenter till exempel investerare. Väldigt få studier har fokus på de interna intressenterna, bland annat anställda, som är med och bygger upp organisationen och arbetar mot organisationens mål. Studierna tar däremot upp förtroende som väldigt viktigt inom en organisation eftersom det har, i flera studier, visat sig ha många positiva effekter.Min studie fokuserar på hur ledningen inom en offentlig styrd organisation kan kommunicera för att skapa internt förtroende.

I och med reformen och den nya läroplanen 2011 så har det skett förändringar på hur elever och kunskaper ska bedömas och även vilka kunskaper som ska bedömas. Läroplanen från 2011 innehåller betydligt många fler punkter än den tidigare från 1994. Det framgår tydligare vad det är som ska behandlas i de olika ämnena och vad syftet med dessa ska vara. Kunskapskriterierna är som tidigare målstyrda, det har även här blivit tydligare vad det är som ska bedömas och hur progressionen i bedömningen ska se ut. I och med att det är många saker som har förändras så har detta väckt många frågor hos både lärare, elever och vårdnadshavare.