Denna jämförande studie på magisternivå gjordes bland styckare på ett företag i Sverige. Studien gjordes i syfte att utreda hur styckare påverkas av de två vanligast förekommande arbetsuppläggen - arbete vid enkelbord och arbete vid linje. Åtta styckare deltog i studien. Ena veckan arbetade deltagarna vid enkelbord, med ackordslön, andra veckan arbetade de vid linje med maskinstyrt tempo, med lön som sätts utifrån takten på bandet. Stress mättes subjektivt med stress-energi-formuläret.

Under utbildningen inom samhällsbyggnad med inriktning stadsplanering på KTH har det funnits två teoretiska koncept som varit centrala och återkommande: hållbarhetsbegreppet med de tre aspekterna ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet, samt kommunikativ planering. Dessa två, inom teorin till stor del skilda tankesfärer har under utbildningen däremot sällan diskuterats i relation till specifika praktiska kontexter varför deras kompatibilitet inte problematiserats. Denna uppsats ämnar därför utforska hur en planeringsprocess präglad av ideal om hållbarhet och kommunikativ planering kan se ut i praktiken samt diskutera vilken potential en planeringspraktik inom detta teoretiska gränsland har att svara upp mot de ideal om hållbarhet och medbestämmande som den är präglad av. Mer specifikt ämnar uppsatsen undersöka frågeställningarna:Hur ser en planeringspraktik styrd av ideal om hållbarhet och kommunikativ planering ut?Vilka begränsningar och möjligheter kan en sådan praktik vara präglad av?Studien är tvådelad och inleds med en litteraturstudie av de två teoretiska koncepten hållbarhet och kommunikativ planering för att undersöka deras kompatibilitet från ett teoretiskt perspektiv.

SAMMANFATTNINGDenna studie är en analys av Krisberedskapsmyndighetens forskningsrapporter ifråga om deras perspektiv på mottagarna vid kriskommunikation. Studien har två syften, dels att undersöka vilken roll forskarna ger mottagarna i de nuvarande studierna, dels att reflektera hur forskningen skulle kunna kompletteras i framtiden. Krisberedskapsmyndigheten är den myndighet som ansvarar för att vara samordnande myndighet i en krissituation, planera inför kommande kriser och att samla in kunskap om kriser.Denna studie använder sig av mottagarperspektivet encoding/decoding för att undersöka Krisberedskapsmyndighetens forskningsrapporter. Encoding/decoding perspektivet ser på mottagarna som aktiva och komplexa i tolkningen av meddelanden. Perspektivet menar attolika mottagare kan tolka information på olika sätt beroende på vilken bakgrund mottagaren har.

Språket har en central roll i diskursanalys eftersom språket formar vår verklighet. På samma sätt bidrar medier till hur vi upplever världen omkring oss. Medier förmedlar representationer av verkligheten och utesluter samtidigt andra. Ett forum där detta sker är sexrådgivningsspalter i kvällstidningar. En klichéartad bild av den sexuella relationen mellan man och kvinna är att mannen ses som styrd av drifter och instinkt medan kvinnan är nästintill ointresserad av sex.

Under utbildningen inom samhällsbyggnad med inriktning stadsplanering på KTH har det funnits två teoretiska koncept som varit centrala och återkommande: hållbarhetsbegreppet med de tre aspekterna ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet, samt kommunikativ planering. Dessa två, inom teorin till stor del skilda tankesfärer har under utbildningen däremot sällan diskuterats i relation till specifika praktiska kontexter varför deras kompatibilitet inte problematiserats. Denna uppsats ämnar därför utforska hur en planeringsprocess präglad av ideal om hållbarhet och kommunikativ planering kan se ut i praktiken samt diskutera vilken potential en planeringspraktik inom detta teoretiska gränsland har att svara upp mot de ideal om hållbarhet och medbestämmande som den är präglad av. Mer specifikt ämnar uppsatsen undersöka frågeställningarna:Hur ser en planeringspraktik styrd av ideal om hållbarhet och kommunikativ planering ut?Vilka begränsningar och möjligheter kan en sådan praktik vara präglad av?Studien är tvådelad och inleds med en litteraturstudie av de två teoretiska koncepten hållbarhet och kommunikativ planering för att undersöka deras kompatibilitet från ett teoretiskt perspektiv.

Utifrån tidigare forskning upptas talutrymmet i skolan av läraren med ? och eleverna får dela på ?, den så kallade ?tvåtredjedelsregeln? (Andersson och Nauclér 1987:36). För att få en bild av talutrymmets fördelning i förskolan studerade Andersson och Nauclér fyra olika situationer såsom samling, styrd aktivitet, fri aktivitet samt måltid.Examensarbetets syfte har som avsikt att studera vilket talutrymme barnen i förskolan har och mer specifikt genom studiens frågeställningar undersöks skillnaden kring barns talutrymme idag mot för 25 år sedan där ovan nämnda undersökningar utgjort utgångspunkt. Vidare undersöks om det skiljer sig något kring fördelningen mellan pedagoger och barns talutrymme i svenska respektive mångkulturella förskoleavdelningar. Ett stort intresse finns även kring hur kommunikationen mellan pedagog och barn ser ut såsom om pedagogerna kommunicerar med, till eller över barnen och om deras barnsyn påverkar möjligheten för barnen att komma till tals.Studien utgår från kvalitativa och kvantitativa forskningsmetoder.

I elektronikbranschen råder det hård konkurrens om kunderna vilket leder till att butikerna inom branschen måste kunna ge en god service till sina kunder, där även bra klagomålshantering igår. Själva hanteringen av klagomål blir väldigt viktig för en butik då man kan undvika att problemet blir större än vad det egentligen är och man kan till och med göra kunden nöjdare än innan. En butik bör se klagomål som något positivt eftersom det kan vara en förbättringsåtgärd.Syftet med denna uppsats är att få en insikt i hur elektronikbutiker hanterar klagomål, samt varför det i så fall finns skillnader vid hanteringen av klagomål mellan en enskild elektronikbutik och i en elektronikbutik i en större kedja. Därför ställde vi oss frågan ?Hur hanteras klagomål i en enskild elektronikbutik och i en elektronikbutik i en större kedja??.För att kunna uppnå vårt syfte med uppsatsen gjorde vi en litteratursökning angående våra nyckelord i denna uppsats: klagomål, klagomålshantering, kunden, word-of-mouth och lönsamhet.

Allt fler statligt drivna verksamheter övertas av privata aktörer. Privatiseringen av bland annat vård och utbildning har stått i fokus för diskussion och debatt. Anledningen är delade åsikter om huruvida det ska vara möjligt för företag att omvandla skattemedel till vinst. Andra menar att konkurrens leder till kostnadseffektivitet och högre kvalitet. Antalet fristående gymnasieskolor har under de senaste åren ökat drastiskt, och trenden ser ut att hålla i sig.

Många intressen har länge fått trängas innanför miljöpolitikens väggar och det är än idag svårt att avgöra vilka värden som ska få mest plats.Skogspolitiken i Sverige har sedan 1800-talets början förändrats kraftigt från hårt statligt styrd till frivilligt ansvarstagande. I samband med dessaförändringar kom det på 70-talet en kraftfull våg av intressen från naturvårdens sida som ställde allt högre krav på produktionens hänsyn tillnaturen och dess betydelse för den biologiska mångfalden samt den lokala befolkningen. Trots en förbättrad hänsyn i skogsvårdslagen krävdes merav flertalet intressenter, något som tillslut mynnat ut i ett samarbete mellan ekonomiska, miljömässiga och sociala intressen. CertifieringsorganetForest Stewardship Council skapades och år 1998 godkändes den första FSC-standarden. Idag är mer än 11 miljoner hektar skogsmark certifierad.FSC var en idé att gemensamt komma fram till en kompromiss mellan särintressen och på så sätt uppnå ett hållbart skogsbruk nationellt såväl sominternationellt.

Volvo CE har varit nummer ett på dumpermarknaden sedan introduktionen av den ramstyrda dumpern 1966, mycket tack vare hög kvalitet. I dag blir dock aktörerna allt fler samtidigt som de tar allt större marknadsandelar. Detta medför att konkurrenskraft och framåtsträvande blir allt viktigare inom dumperbranschen. Differentiallåsningsmekanismer är en vital del av dumperns drivlina. De ger maskinen egenskaper så som framkomlighet, prestanda, verkningsgrad och komfort.

Det finns många kommuner i Sverige och de är politiskt styrda organisationer med många olika verksamheter som ska samverka. Det blir allt vanligare för kommuner att styra verksamheterna med det balanserade styrkortet. Styrkortet ska styra organisationen utifrån olika perspektiv som ska vara i balans. Intern kontroll är en kontrollfunktion för att säkerställa att kommunen följer de lagar och riktlinjer som finns, att de är effektiva och att de verkar förtroendeingivande mot kommunmedborgarna. Revisorer har påpekat att det finns brister i interaktionen mellan styrkort och intern kontroll inom kommuner i Sverige.

Under utbildningen inom samhällsbyggnad med inriktning stadsplanering på KTH har det funnits två teoretiska koncept som varit centrala och återkommande: hållbarhetsbegreppet med de tre aspekterna ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet, samt kommunikativ planering. Dessa två, inom teorin till stor del skilda tankesfärer har under utbildningen däremot sällan diskuterats i relation till specifika praktiska kontexter varför deras kompatibilitet inte problematiserats. Denna uppsats ämnar därför utforska hur en planeringsprocess präglad av ideal om hållbarhet och kommunikativ planering kan se ut i praktiken samt diskutera vilken potential en planeringspraktik inom detta teoretiska gränsland har att svara upp mot de ideal om hållbarhet och medbestämmande som den är präglad av. Mer specifikt ämnar uppsatsen undersöka frågeställningarna:Hur ser en planeringspraktik styrd av ideal om hållbarhet och kommunikativ planering ut?Vilka begränsningar och möjligheter kan en sådan praktik vara präglad av?Studien är tvådelad och inleds med en litteraturstudie av de två teoretiska koncepten hållbarhet och kommunikativ planering för att undersöka deras kompatibilitet från ett teoretiskt perspektiv.

Matpotatis är en livsmedelsråvara där den specifika vikten är direkt avgörande för kokegenskaperna och kvaliteten. På grund av varierande kokkvalitet hos matpotatis blev vi kontaktade av Skånes Potatisodlarförening för att göra en dokumentation om hur odlarna bedriver sina matpotatisodlingar och för att försöka hitta ett samband mellan odlingsåtgärder och kokkvalitet i matpotatisen. Genom styrd bevattning, val av gödselmängder och jordmån är teorin att man kan påverka den specifika viktens utveckling under växtperioden och därmed kokkvaliteten.I projektet deltog 12 odlare, utspridda i hela Skåne, och en odlare i södra Halland. Projektet inleddes med att åka ut till alla odlarna och utföra en skriftlig dokumentation om hur odlingarna bedrivs och vilka strategier som odlarna hade inför säsongen. Under odlingssäsongen besöktes varje odlare en gång per vecka och prov togs ut för att bestämma den specifika vikten hos potatisen från olika delar av fälten.

SAMMANFATTNINGDenna studie är en analys av Krisberedskapsmyndighetens forskningsrapporter ifråga om deras perspektiv på mottagarna vid kriskommunikation. Studien har två syften, dels att undersöka vilken roll forskarna ger mottagarna i de nuvarande studierna, dels att reflektera hur forskningen skulle kunna kompletteras i framtiden. Krisberedskapsmyndigheten är den myndighet som ansvarar för att vara samordnande myndighet i en krissituation, planera inför kommande kriser och att samla in kunskap om kriser.Denna studie använder sig av mottagarperspektivet encoding/decoding för att undersöka Krisberedskapsmyndighetens forskningsrapporter. Encoding/decoding perspektivet ser på mottagarna som aktiva och komplexa i tolkningen av meddelanden. Perspektivet menar attolika mottagare kan tolka information på olika sätt beroende på vilken bakgrund mottagaren har.

Studiens syfte a?r att underso?ka internetanva?ndares medvetenhet och a?sikter om filterbubblor pa? so?kmotorn Google. Underso?kningens fra?gesta?llning a?r: Vad har internetanva?ndare fo?r tankar och fo?rha?llningssa?tt till filterbubblor som skapas pa? Google? Studien a?r avgra?nsad till studenter vid Uppsala Universitet. Det a?r en population som kan fo?rmodas vara storkonsumenter av information via so?kmotorer.