Sökresultat:
1714 Uppsatser om Styr- och mätutrustning - Sida 45 av 115
Revir : Samverkan mellan polis och kriminalvÄrd
Denna rapport syftar till att belysa problemen som uppstÄr nÀr polis och kriminalvÄrd skall samverka vid ett allvarligare upplopp pÄ en av Sveriges kriminalvÄrdanstalter. Rapporten kommer att utreda det grundlÀggande ramverket för hur de tvÄ myndigheterna ska gÄ tillvÀga för att lösa en uppkommen situation. Inom kriminalvÄrden benÀmner man ett upplopp som en incident och inom polisen kan man klassa ett större upplopp som en sÀrskild hÀndelse. Det som styr hur kriminalvÄrden skall agera och hur organisationen skall se ut regleras i KVAF 2006:14. Hur polisen skall organisera sin ledning och hur de ska arbeta vid en sÀrskild hÀndelse regleras i FAP 201-1.
Elevperspektiv pÄ matematikundervisningen och den egna matematiska förmÄgan : Hur sex elever i matematiksvÄrigheter uppfattar matematikundervisningen och sin egen matematiska kompetens
Arbetets syfte har varit att undersöka hur elever i matematiksvÄrigheter uppfattar matematikundervisningen, sin egen förmÄga i matematik samt att försöka identifiera faktorer som skulle kunna medvetandegöra eleven om den egna kompetensen.Metoden var enskilda kvalitativa intervjuer utifrÄn semistrukturerade frÄgestÀllningar innehÄllande ett mindre kvantitativt moment. Sex elever frÄn tre klasser i Ärskurs 7 deltog.Resultatet visar att eleverna uppfattar matematikundervisningen som tyst eget arbete i lÀroboken, fÄ lÀrargenomgÄngar, eleven styr sjÀlv arbetet, vÀntetiden pÄ lÀrarhjÀlp Àr lÄng, proven visar vad eleven kan, inga alternativa arbetsformer förekommer och lektionerna Àr stökiga. Specialundervisningen uppfattas genomgÄende som positiv.Eleverna har mycket svÄrt att ange sin matematiska förmÄga. Det kvantitativa momentet visar dock att flickorna antingen bedömde sin förmÄga korrekt eller undervÀrderade sig sjÀlva medan pojkarna i högre grad övervÀrderade sin förmÄga.Strukturerad undervisning innehÄllande formativ bedömning, dÀr lÀrare, elev och kamrater gemensamt ansvarar för kunskapsutvecklingen, anses framgÄngsrik för att medvetandegöra elever i matematik svÄrigheter om sin förmÄga..
Vem styr i klassrummet? : en fallstudie av ledarskap i gymnasieskolans estetiska program utifrÄn sex ledarskapsteorier
Syftet med det hÀr examensarbetet Àr att undersöka och försöka förstÄ ledarskap i klassrummet utifrÄn sex olika ledarskapsteorier. Inom tidigare forskning har det skett en viss utveckling dÀr man frÄn att kategoriserat ledarskapet inom tydliga ramar, istÀllet börjat se ledarskapet utifrÄn den kontext dÀr den befinner sig. Resultatet har blivit att man föresprÄkat ett situationsanpassat ledarskap.UtifrÄn frÄgestÀllningen Hur kan man förstÄ balansen mellan lÀrarens kontroll och elevernas sjÀlvkontroll i tvÄ olika Àmnen utifrÄn sex olika ledarskapsteorier? har fallstudie valts som metod. Med hjÀlp av videoobservationer och halvstrukturerade intervjuer har uppsatsskrivarna följt en musiklÀrare pÄ gymnasieskolan i hans vardagliga arbete.UtifrÄn analysen av empirin blirarbetets slutsats att informantens ledarskap Àr i linje med olika ledarskapsteorier utifrÄn vilken situation han befinner sig i.
Hur ska en lÀrare agera pÄ bÀsta sÀtt nÀr denne misstÀnker att en elev far illa i sin hemmiljö?: kolliderar socialtjÀnstens mÄl med verkligheten vad det gÀller att anmÀla nÀr barn far illa?
Huvudsyftet med uppsatsen Àr att beskriva hur en lÀrare bör agera nÀr denne misstÀnker att ett barn far illa. Jag försöker att skapa en helhetsbild av omhÀndertagandeproceduren. Uppsatsens olika delar beskriver processen frÄn anmÀlan till omhÀndertagande eller andra insatser. Vidare vill jag undersöka vilka faktorer som avgör om en lÀrare vid misstanke att ett barn far illa, vÀljer att anmÀla till socialtjÀnsten eller inte. En lÀrare ska aldrig göra en egen utredning angÄende om ett barn har dÄliga hemförhÄllande eller inte.
?Ibland Àr vi sÄ styrda hÀr pÄ förskolan pÄ nÄgot vis? : pedagogers medvetenhet om den styrning som de utövar i den fria leken
Syftet med studien Ă€r att studera den styrning som sker i den fria leken pĂ„ förskolan. Studiens teoretiska utgĂ„ngspunkt Ă€r Michel Foucaults tankar om makt och styrning. Den forskning som tidigare gjorts inom omrĂ„det har bland annat pĂ„visat att barnens fria lek inte Ă€r fri frĂ„n styrning frĂ„n pedagogerna. Bland annat miljön och materialet pĂ„ förskolan kan komma att pĂ„verka barnen i deras fria lek. Ăven hur pedagogerna samtalar med barnen kan ha en inverkan pĂ„ hur den fria leken kan komma att se ut.
Dubbla intressen inom dagligvaruhandeln : KĂ€rnverksamhet kontra Legitimitet
Syfte: Syftet med vÄr studie Àr dels att undersöka hur ICA styr sina kunder i butiken med hjÀlp av rumsliga faktorer. Vidare vill vi studera hur ICA framstÀller sig vad gÀller miljösatsningar och hur de arbetar med miljövÀnliga varor i butiken.Metod: VÄr datainsamling bestÄr av en dokumentstudie av hemsidor, en observationsstudie i uppsatsens aktuella butiker samt en semistrukturerad intervjustudie med Àgare alternativt butikschef för respektive butik (fyra stycken). Dokumentstudien bestÄr i sin tur av tvÄ delstudier. I delstudie 1 studerar vi ICAs centrala hemsida och i delstudie 2 studerar vi butikernas egen hemsida.Resultat/slutsats: Studiens resultat visar att butikerna, med hjÀlp av rumsliga styrmedel, har möjlighet att utforma sina lokaler för att frÀmja kÀrnverksamhet och affÀrsidé. Ett antal legitimitetsskapande miljöaspekter stÄr omnÀmna pÄ ICAs centrala hemsida.
Kontexten i fokus : En kvalitativ studie om den inre organisatoriska kontextens pÄverkan pÄ förstalinjechefers ledarskapsbeteende och ledarskapseffektivitet
Studiens syfte Àr att fÄ kunskap om hur den inre organisatoriska kontexten kan pÄverka förstalinjechefers ledarskapsbeteende gentemot understÀllda och hur den inre kontexten kan pÄverka ledarskapseffektiviteten.Studien har genomförts med en kvalitativ forskningsansats dÀr tre stycken avdelningschefer samt en HR-chef i en organisation har intervjuats.Studien fokuserar pÄ hur kontexten pÄverkar, begrÀnsar, förstÀrker eller styr en organisations avdelningschefer till att anvÀnda en viss form av ledarstil eller beteende. De ledarstilar vi har utgÄtt frÄn Àr ett uppgiftsorienterat- samt relationsorienterat ledarskap. I studien har vi funnit att den inre kontextens variabler pÄverkar bÄde ett uppgiftsorienterat- och ett relationsorienterat ledarskapsbeteende hos avdelningschefer. Vi har kunnat urskilja hur variabler i den inre organisatoriska kontexten pÄverkar avdelningschefers ledarskapsbeteende Àr individuellt. I studien har vi anvÀnt engagemang samt sjukskrivningsstatistik hos de understÀllda som mÄtt pÄ ledarskapseffektivitet.
FrÄn bistÄndsbeslut till genomförandeplan : En studie i hur implementeringen gÄr till i ett boendestöds beslut
Enligt socialstyrelsens rekommendationer bo?r varje kommun uppfo?ra genomfo?randeplaner fo?r de inva?nare som har en insats genom Socialtja?nstlagen (SoL). Fo?r att fa? en insats genom SoL skall en handla?ggare go?ra en utredning som ligger till underlag fo?r ett eventuellt beviljande av insats. Syftet med studien a?r att beskriva och analysera hur informationen fo?rmedlas mellan de personer som a?r delaktiga i uppfo?randet av bista?ndsbeslut och genomfo?randeplaner inom boendesto?d.
Smör, olja eller margarin?
Debatten om matfett Àr stÀndigt aktuell och i stort sett dagligen sÄ matas vi med olika aktörersÄsikter om vilket fett som Àr att föredra. Ska vi Àta omÀttat eller mÀttat fett? Vilket matfett Àrdet mest hÀlsosamma? Fokus i denna studie har varit att synliggöra den professionellapedagogens förhÄllningssÀtt till matfett och vilka olika strategier som lÀrare i hem- ochkonsumentkunskap har anvÀnt sig av i sin undervisning relaterat till matfett. Studiens syftevar att synliggöra och analysera hem- och konsumentkunskapslÀrares skilda förhÄllningssÀttrelaterat till matfett i undervisningen med utgÄngspunkt i perspektiven hÀlsa, ekonomi ochmiljö. Studien bygger pÄ kvalitativa intervjuer samt observationer med lÀrare i hem- ochkonsumentkunskap pÄ högstadiet.
NÀr kompetensen styr: en undersökning om stereotypaktivering i urvalssituationer
Denna uppsats undersökte stereotypers inverkan pÄ tre steg i en urvalsprocess: utformande av kravprofil, bedömning av sökande utifrÄn cv och anstÀllningsintervju och slutligt anstÀllningsbeslut. Studien utgick, med stöd av teorier om stereotypkonstruktion och social identitetsteori, ifrÄn att en kompetent utgruppsmedlem frÀmst diskrimineras med hÀnvisning till brister i social kompetens. Hypoteserna var för det första att stereotyper om invandrare skulle bidra till högre krav pÄ social kompetens i kravprofilen om gruppen av sökande var etniskt blandad jÀmfört med om denna bestod av enbart svenskar, och för det andra antogs denna skillnad dÀrefter leda till en stereotyperad bedömning av de sökande och ett diskriminerande anstÀllningsbeslut. Efter pilotstudier lades ocksÄ hypotesen till att personer som Àr mÄna om att inte skatta sökande fördomsfullt ÀndÄ skulle tro att andra var benÀgna att göra det, vilket antogs pÄverka anstÀllningsbeslutet. Ingen av hypoteserna fick stöd i resultaten.
Den mÄngfacetterade försÀljaren : en studie om förpackningsdesignens roll i konkurrenssituationer
PÄ konkurrensutsatta marknader Àr det inte lÀngre nödvÀndigtvis kÀrnprodukten som Àr den avgörande faktorn för kunden i en valsituation. Det kan vara mÄnga andra faktorer som styr om en produkt blir köpt av kunden eller om den lÀmnas pÄ butikens hylla. I denna uppsats ligger fokus pÄ hur förpackningar kan anvÀndas som konkurrensmedel. Uppsatsen syfte Àr att skapa begrepp för de mekanismer som möjliggör förpackningsdesignens roll i konkurrenssituationer. Syftet ses som relevant dÄ författarna har sett en saknad av teorier som kan förklara förpackningsdesignens vikt som konkurrensmedel.För att kunna besvara detta syfte har en undersökning genomförts som inbegripit intervjuer med representanter frÄn nio leverantörer i svensk dagligvaruhandel sÄ som Wasabröd AB, Gunnar DafgÄrd AB och Spendrups Bryggeri AB.
Sökes: Strukturerad, flexibel och stresstÄlig socialsekreterare med skrivvana
Studien undersöker hur New Public Management (NPM) pÄverkar socialsekreterares möjlighet att arbeta professionellt, samt hur de hanterar denna pÄverkan. Studiens metodologiska ansats Àr kvalitativ dÀr empirin baseras pÄ fem semistrukturerade intervjuer med socialsekreterare. Studiens teoretiska referensram utgörs av teorier kring NPM, professionalitet och handlingsstrategier. I resultatdelen redovisas intervjupersonernas bild av professionalitet. Denna beskrivning sÀtts dÀrefter i relation till NPM:s inverkan pÄ deras professionalitet.
Matchning av studenter som bemanningskonsulter
Syftet med den hÀr uppsatsen var att studera hur matchning av studenter som jobbar extra som konsulter gÄr till. Detta jÀmfördes med hur bemanningsbranschen matchar sina ordinarie konsulter och hur rekrytering gÄr till i vanliga företag. Det visade sig att det inte gjorts sÄ mycket forskning om matchning riktad mot just studenter och om hur matchning gÄr till. Detta gjorde att teorin var tvungen att byggas upp innan studien kunde pÄbörjas. NÀr detta var gjort studerades hur ett utvalt bemanningsföretag gjorde i praktiken, genom att studera deras dokument, intervjua jobbmÀklare samt förevisning av hur de arbetar.
"Vi lÀgger ut och highlightar nya dokument" : Kommunikation i skolan via lÀrplattformar och molntjÀnster
Ett problem som mÄnga lÀrare sÀger Àr att deras tid inte rÀcker till alla deras arbetsuppgifter. Detta leder i sin tur till att lÀrarna fÄr mindre tid över till att lÀra sig nya IKT hjÀlpmedel. Enligt den nya lÀroplanen som kom 2011 ska alla elever kunna anvÀnda sig av modern teknik för kommunikation. I ett försök att underlÀtta skolarbetet för lÀrare, men ocksÄ skolledare och elever, införskaffas lÀrplattformar. HÀr kan allt som rör skolan samlas och de inbyggda funktionerna stödjer anvÀndaren i just dennes behov.Syftet med denna studie Àr att undersöka om och sÄ fall hur lÀrplattformar stödjer kommunikation i ett urval av skolor i Stockholm 2012.
Frihet under ansvar : En studie om krav och villkor i det nya arbetslivet
Stora delar av dagens arbetsliv utgörs av flexibla arbeten, sÀrskilt inom tjÀnstemannasektorn,vilket innebÀr att medarbetaren sjÀlv styr, kontrollerar och ansvarar för sitt arbete vad gÀller nÀr,var och hur arbetet ska utföras. UtifrÄn detta syftar vÄr uppsats till att studera hur medarbetareinom HR-branschen upplever villkoren i dagens grÀnslösa arbetsliv och hur medarbetarnahanterar dessa villkor i sitt dagliga arbete. Med en fenomenografisk utgÄngspunkt fokuserasundersökningen till individers uppfattning och vi har ett förstÄelseinriktat angreppssÀtt i studien.Vidare Àr studien kvalitativ och empirin hÀmtas frÄn kvalitativa intervjuer med Ätta medarbetareinom HR-branschen. Resultatet visar att det nya arbetslivet stÀller krav pÄ medarbetarna attsjÀlva organisera arbetet, identifiera sina arbetsuppgifter samt initiera samarbeten med sÄvÀlkunder som kollegor för att utföra arbetet. Medarbetaren förvÀntas Àven vara flexibel och kunnaarbeta mer efter företagets behov sÄvÀl som stÀndigt utvecklas och anpassa sig till förÀndringarav arbetssÀtt.