Sök:

Sökresultat:

1714 Uppsatser om Styr- och mätutrustning - Sida 4 av 115

NÀr ordet inte rÀcker till - Begreppsfluktuationen i terrorns spÄr: En studie om 25 Ärs terrorismrapportering och om ordets utveckling

Titel: NÀr ordet inte rÀcker till - Begreppsfluktuationen i terrorns spÄr: En studie om 25 Ärs terrorismrapportering och om ordets utvecklingFörfattare: Anton Modin och Joakim RönningKurs: Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap vid institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs universitet.Termin: Höstterminen 2012Handledare: Jan StridSidantal exklusive bilagor: 33 sidorAntal ord: 14 015 ordSyfte: att undersöka om och i sÄ fall hur den svenska pressens sÀtt att rapportera om terrorattacker har förÀndrats sedan 1985.Metod: Kvalitativ innehÄllsanalysMaterial: Nyhetsartiklar, ledartexter och analystexter som publicerats första dagen efter det respektive dÄd i Dagens Nyheter. 44 texter har analyserats.Huvudresultat: Studien visar att en tidsbunden förÀndring kan identifieras och hÀrledas till 9/11 men det tycks vara andra faktorer Àn just den rÄdande tidsandan som styr hur begreppet anvÀnds och uppfattas. Den kronologiska förÀndringen framstÄr som en efterhandskonstruktion dÄ det snarare tycks vara dÄdens utförare och dess motiv som avgör begreppets innebörd och styr det i nya riktningar. DÀremot kan ett rÄdande konsensus, i en begrÀnsad social kontext förklaras med lingvistiska teorier som förenklat kan sÀgas göra det senaste, mest omfattande dÄdet till utgÄngspunkt för uppfattningar och kommunikation om efterkommande, liknande dÄd. DÀrmed kan sÀgas att nya, stora och uppmÀrksammade dÄd utgör semiotiska index och styr hur den rÄdande uppfattningen, i en begrÀnsad grupp med liknande social kontext, utvecklas och konstitueras..

Arbetgivare men inte arbetsledare : -En fallstudie av bemanningsbranschen

Bakgrund: Den svenska arbetsmarknaden undergick mellan Ären 1990-2000 en betydande förÀndring gÀllande anstÀllningsstrukturen. Utvecklingen har gÄtt frÄn tillsvidareanstÀllningar pÄ heltid, till nÄgon form av atypiskt arbete. Eftersom de anstÀllda Àr den resurs, som utgör bemanningsföretagens kÀrnkompetens, Àr styrningen av denna en kritisk faktor för att nÄ framgÄng. Problemdiskussion: En anstÀllning hos ett bemanningsföretag innebÀr en triangulÀr relation mellan bemanningsföretaget, kundföretaget och konsulten. Med utgÄngspunkt i den speciella tjÀnst bemanningsföretag erbjuder samt de arbetsförhÄllanden deras konsulter stÀlls inför, Àr deras motivation och prestation av yttersta vikt för företagets lönsamhet.

Prisutveckling pÄ smÄhus : Var maximeras avkastningen

Prisutvecklingen pÄ smÄhus I Stockholms lÀn har varit kraftig under de senaste Ären. Vi har i denna uppsats försökt att finna orsaker till varför det har sett ut som det gör och vilka variabler som har störst samband med denna utveckling. Vi vill lokalisera vilka kommuner i Stockholms lÀn som genererar den högsta avkastningen pÄ eget kapital med hjÀlp av de variabler som styr prisutvecklingen. För att ta reda pÄ hur de olika variablerna förhÄller sig till prisutvecklingen har vi anvÀnt oss av regressionsanalyser. Det datamaterial som vi dÀrefter fÄtt fram har speglat hur vÀl variablerna har haft samband med undersökningen.

Kvarstad pÄ fartyg - ur ett svenskt perspektiv

Uppsatsen behandlar kvarstad pÄ fartyg ur ett svenskt perspektiv. En genomgÄng görs dÀrför av det regelverk som styr det svenska kvarstadsinstitutet, nÀmligen rÀttegÄngsbalken, samt det internationella regelverk som styr kvarstad pÄ fartyg, nÀmligen arrestkonventionen frÄn Är 1952. Kvarstad pÄ fartyg handlar i de flesta fall om kvarstad till skyddande av ett fordringsansprÄk varför det endast Àr dessa typer av kvarstad som behandlas. Enligt arrestkonventionen har konventionslÀnderna möjlighet att tillÀmpa sina nationella regelverk i tillÀgg till arrestkonventionens regler, varför uppsatsen Àven belyser de skillnader som finns mellan svensk rÀtt och andra lÀnders tillÀmpning av konventionsreglerna. Kvarstad som avser ett fordringsansprÄk syftar till att sÀkerstÀlla en fordran för senare utmÀtning, uppsatsen behandlar dÀrför Àven slutligen verkstÀllighet av kvarstad.

You got growin? up to do ? en kvalitativ studie om vad som styr institutionsplacering av barn och ungdomar

Syftet med denna uppsats Àr att ta reda pÄ vad som styr antalet placeringar av barn och ungdomar pÄ institution. För att besvara detta har fyra kvalitativa intervjuer med tvÄ IFO-chefer och tvÄ socialsekreterare gjorts. Intervjuerna har sökt svar pÄ dessa frÄgor: Har det placerats fÀrre barn och ungdomar pÄ institution under 2009 jÀmfört med 2008? Har resurserna minskat i och med lÄgkonjunkturen? Vad anser socialtjÀnsten om institutionsplacering för barn och ungdomar? AnvÀnder man sig hellre av andra typer av metoder (Àn institutionsplacering) för att hjÀlpa barn och unga som har behov av det? NÀr blir placering pÄ institution det enda alternativet? Hur illa ska det vara för att det ska vara den enda utvÀgen? KÀnner de anstÀllda pÄ de olika socialkontoren att de har förutsÀttningar för att göra sitt jobb pÄ ett sÀtt som kÀnns bra och tillfredsstÀllande? Resultatet visar pÄ en balansgÄng för socialtjÀnsten i vad de ska göra för insatser för ett barn/ungdom. De ska ta hÀnsyn till ekonomi, ev.

TrÄdlös överföring av styrsignaler

Anledningarna till att anvÀnda sig av en trÄdlös signalöverföring i en industri kan vara mÄnga, oftast handlar det om stÀllen dÀr det Àr svÄrt eller omöjligt att ha en trÄdad förbindelse. I det hÀr fallet Àr det en sedimenteringsbassÀng dÀr man tar hand om processvatten frÄn industrin. BassÀngen Àr utformad som en cylinder dÀr vattnet rinner genom olika avdelningar för att minska innehÄllet av sediment. I bassÀngen cirkulerar en plattform med diverse omrörare och skrapor pÄ. Eftersom denna del gÄr runt hela tiden Àr det svÄrt att ha en fast förbindelse till de drifter som finns.

"MÄsteverk" och lÀsglÀdje : en studie om hur svensklÀrare pÄ gymnasiet vÀljer skönlitteratur

Syftet med undersökningen Àr att undersöka vilken skönlitteratur svensklÀrare pÄ gymnasietföresprÄkar samt studera om lÀrarna har speciella vÀrderingar kring litteratur. Detta för att sevilken sorts inofficiell skolkanon det finns i den svenska skolan i dag. Fem intervjuergenomfördes med svensklÀrare pÄ gymnasiet frÄn tre olika geografiskt placerade skolor inorra SkÄne. De frÄgor vi sökte svar pÄ Àr: Vilken skönlitteratur vÀljer en svensklÀrare pÄgymnasiet att anvÀnda i undervisningen av sina elever? Vilka faktorer styr svensklÀrares valav skönlitteratur pÄ gymnasiet? Resultatet visar pÄ att det existerar en skolkanon, enskolkanon som styrs av lÀrarna och vad de sjÀlva lÀste under sin gymnasietid vilket till storadelar innebÀr klassisk litteratur.

Kontroll av demokrativÀrden i kommunal förvaltning

Demokrati Àr ett omhuldat begrepp som Àr svÄrt att definiera och har otydliga avgrÀnsningar. Detta medför svÄrigheter vid kontrollen av hur demokratisk den svenska förvaltningen Àr. Avsaknaden av ett verktyg för att undersöka verksamheten ur ett demokratiskt perspektiv gör att demokratigranskningen har svÄrt att fÄ samma förutsÀttningar som en ekonomirevision.Denna uppsats har som syfte att granska om en kontroll av demokratiska vÀrden sker och hur den ser ut. Uppsatsen bygger pÄ en fördjupad granskning av revisionen i Malmö stad.Studien har grundat sig pÄ analys av tidigare forskning och textanalys av befintliga dokument som styr den kommunala revisionen samt intervjuer med i Àmnet insatta personer.Vi fann att det förekommer en demokratisk kontroll i Malmö stad, men att den saknar en tydlig demokratidefinition som kunde vara ett verktyg för att ytterligare utveckla hur en sÄdan kontroll ska se ut. Denna otydlighet Äterfinns i de regleringar som styr den kommunala revisionen, varför vi efterlyser en levande demokratidiskussion..

Vilka behov styr tonÄrsflickors gruppbildning?

Detta arbete handlar om tonÄrsflickors gruppbildning. Syftet med detta arbete var att belysa vilka behov som styr flickors gruppbildning i tonÄren. För att fÄ en bakgrund till det valda Àmnet bestod det första steget av litteraturstudier. Det andra steget var att vi gjorde en undersökning pÄ en fritidsgÄrd i SkellefteÄ kommun. Undersökningsgruppen bestod av fyra tonÄrsflickor som besökte fritidsgÄrden regelbundet.

Styr lagen etiken? : En studie om etikens betydelse för kontroversiella företag

Titel: Styr lagen etiken? ? En studie om etikens betydelse för kontroversiella företag.NivÄ: C-uppsats, kandidatexamen i företagsekonomi.Författare: Cecilia Andersen och Emilia Lindquist.Handledare: Agneta Sundström.Datum: 2014-05.Syfte: Syftet med detta examensarbete Àr att skapa förstÄelse för hur kontroversiella företag, genom etisk marknadsföring, kan stÀrka sin legitimitet i relation till företagens intressenter.Metod: Forskningsansatsen Àr av kvalitativ karaktÀr. Det empiriska materialet har samlats in genom nio semi-strukturerade intervjuer, utförda pÄ tre olika företag, som alla Àr verksamma inom alkoholbranschen. Materialet analyserades med hjÀlp av en meningsanalys för att enklare finna likheter och skillnader.Resultat och slutsats: Lagen har en avgörande roll i det etiska arbete och styr hur etiska företagen Àr. Respondenterna i studien menar att genom att visa att de följer lagen, kommer legitimiteten stÀrkas automatiskt.Studiens bidrag: Ger en ökad förstÄelse för hur företag kan arbeta med etisk marknadsföring för att stÀrka legitimiteten.

PrimÀrvÄrdskuratorns arbete och utvecklingsmöjligheter

Syftet med studien har varit att kartlÀgga och beskriva primÀrvÄrdskuratorns förekomst och arbetsuppgifter. För att uppfylla syftet har jag utgÄtt frÄn följande frÄgestÀllningar: Hur ser historiken ut för primÀrvÄrdskuratorer? Vilka ramar styr primÀrvÄrdskurators arbete? Vilka arbetsuppgifter har kuratorn inom primÀrvÄrden? Vilken roll har kuratorn i primÀrvÄrdsteamet? I vilka slags Àrenden kopplas primÀrvÄrdskuratorn in? Vilken utbildning och utvecklingsmöjligheter har kuratorn inom primÀrvÄrden?Det empiriska materialet bestÄr av tidigare forskning, en litteraturstudie av insamlad empiri och tvÄ kvalitativa intervjuer med primÀrvÄrdskuratorer som arbetar pÄ tvÄ olika vÄrdcentraler. Empirin har analyserats utifrÄn teorin psykosocialt behandlingsarbete.Resultatet har visat att kuratorns roll i primÀrvÄrdsteamet Àr att besitta kunskap om den psyksociala aspekten kring patienten och om hur det sociala nÀtverket fungerar. NÄgra av de vanligaste arbetsomrÄdena för primÀrvÄrdskuratorer i patientarbetet Àr; kriser, depressioner och arbetsrelaterade problem.

ÄmnesinnehĂ„ll i idrott och hĂ€lsa : vad styr och vad Ă€r innehĂ„llet

Hur har ÀmnesinnehÄllet i Àmnet idrott och hÀlsa sett ut ur ett historiskt perspektiv, vad Àr innehÄllet idag och hur kommer det att se ut i framtiden? FrÄgorna Àr flera och i den hÀrstudien undersöks fenomenet ÀmnesinnehÄll i idrott och hÀlsa. FrÄgorna som stÀlldes var: vad kan man definiera som ett innehÄll i idrott och hÀlsa? och vad styr valet av innehÄll?. För att undersöka detta anvÀndes tvÄ metoder, observationer och intervjuer.

Vilka tankar styr lÀraren i sin planering av undervisningen i matematik utan eller delvis utan lÀrobok

Syftet med denna undersökning var att ta reda pÄ vilka tankar som styr pedagogerna i sin planering av matematikundervisningen utan eller delvis utan lÀrobok. Metoder som vi har anvÀnt oss av Àr i första hand kvalitativa intervjuer av tre pedagoger och för att kunna fÄ en mer komplett bild av pedagogernas tankar kring sin planering har vi Àven observerat deras undervisning. De tre pedagogerna arbetar pÄ olika skolor i och omkring Malmö. En av dem anvÀnder inte lÀrobok alls medan de andra tvÄ anvÀnder den delvis. För att ge lÀsaren en bÀttre förstÄelse för vÄr undersökning har vi i vÄr teoridel redogjort för olika syn pÄ kunskap, lÀrande och undervisning samt lÀrarens uppdrag.

Juridikstuderandes upplevelser av vad som har pÄverkat dem i deras karriÀrval.

KarriÀrval kan pÄverkas av strukturella och individuella faktorer samt av andra aktörer i omgivningen. Att vÀlja karriÀrvÀg ses inte som nÄgon engÄngsföreteelse. I dagens förÀnderliga och globaliserade vÀrld aktualiseras individens val och handlingsstrategier stÀndigt. Det Àr dÀrför angelÀget att undersöka vad som i dag styr individers studie- och yrkesval. Syftet med denna intervjustudie var att undersöka juridikstuderandes upplevelse av vad som pÄverkat dem i deras beslut om framtida karriÀrer.

Frivillig revision i Sverige : Vilka faktorer styr?

Trots att Sverige har infört slopad revisionsplikt för hela 70 % av landets aktiebolag, Àr det en stor andel av de utan revisionsplikt som anvÀnder sig av frivillig revision. Syftet med denna studie Àr att identifiera vilka faktorer som styr företagens val av frivillig revision, samt kontrollera om dessa stÀmmer överens med de som identifierats i tidigare forskning i andra lÀnder. Den teoretiska referensramen har sin utgÄngspunkt i den tidigare forskning som finns tillgÀnglig, dÀr ett antal styrande faktorer identifierats. För att besvara uppsatsens frÄgestÀllning har kvantitativ metod anvÀnts, dÄ studien syftar till att generalisera populationen, och en enkÀtundersökning har genomförts. I resultatet har relevanta data frÄn undersökningen sammanstÀllts i tabeller och figurer, för att illustrera svarsfördelningen.

<- FöregÄende sida 4 NÀsta sida ->