Under de senaste decennierna har lagkrav och olika policys kopplade till miljöfrågor snabbtökat. Miljöcertifieringar är marknadsbaserade alternativ som företag kan välja att följa ochinkorporera i sina arbetsprocesser. Syftet med den här uppsatsen är att beskriva och diskuterahur Skanska Sveriges miljöarbete har organiserats. Som en del av Skanskas gröna initiativ harföretaget valt att arbeta med olika miljöcertifieringar för byggnader. Denna studie visar hurverksamhetens organisering har påverkats av arbetet med certifieringarna.

Arbetet är ett examensarbete i högskoleingenjörsutbildningen, inriktning datateknik, på Linnéuniversitet. Arcoma AB är ett företag i Växjö som utvecklar och tillverkar kompletta röntgensystem. Företaget har som mål att förbättra användarvänligheten av systemet med hjälp av en LED-display. De kan förbättra systemet genom att byta ut en enhet som styr röntgengeneratorn mot LED-displayen. Detta leder till att användaren får bättre kontroll och styrning av systemet, samtidigt som patienten behandlas.I rapporten beskrivs implementering av både hårdvara och mjukvara till displayen, samt den tekniska bakgrunden som till exempel HDMI och LED-tekniken.

En fastighetsägare bör dels ta hänsyn till juridiska och dels ekonomiska aspekter då denne skall undersöka möjligheter till värdestegring av sin tomtmark genom en avstyckning. Detaljplanen, som kommunen ansvara för, är den främsta faktorn som skall tas i beaktning vid förändring av markanvändning och utgör därmed en nyckelroll i en avstyckning. Genom att det är kommunen som reglerar de förutsättningarna som styr en ombildning av fastighetsstrukturen befinner de sig i en maktposition gentemot fastighetsägaren. Om ett område inte täcks av en detaljplan är det upp till lantmätaren att avgöra om en ansökan om avstyckning skall beviljas eller ej.Värdestegringen av mark vid en avstyckning påverkas främst av antalet byggrätter som fastighetsägaren kan erhålla på tomten. Detta innebär att det är den värdebärande faktorn, tomtens area, som fastighetsägaren i viss mån kan påverka för att skapa värde.Den slutgiltiga köpeskillingen baseras på intressenterna till objektet och deras betalningsförmåga.

SammandragSyftet med undersökningen är att se på vilka faktorer som påverkar urvalet inom historieundervisningen på grundskolans senare år.Vad är det som styr urvalet inom historieundervisningen?Läroplaner?Elevgruppens sammansättning?Diskussioner i lärarlaget?Genus?Skoltraditioner?Hur ser det vardagliga arbetet med urvalet i undervisningen ut för lärarna? Detta var den bakgrund som jag har haft till min undersökning. Undersökningen är genomförd med intervjuer och litteratur.Min slutsats är att lärarna använder sig i olika grad av olika faktorer men att elevgruppen är den dominerande faktorn för flertalet. De olika styrdokumenten finns i bakgrunden likaså de diskussioner som har förs i lärarlagen. Genus som påverkande faktor kunde jag inte finna var av sådan karaktär inom undervisningsämnet historia.

Syftet med arbetet är att redovisa och diskutera planeringsprocessens förhållande till begreppet social hållbarhet, samt beskriva olika demokratimodeller och dimensioner av social hållbarhet. Vidare är syftet att undersöka hur olika aktörer i projektet Fjordbyen i Oslo arbetar med och tar hänsyn till olika aspekt av hållbarhetsdimensionen. Arbetet bygger på en forskningsöversikt över relevant planeringsvetenskaplig litteratur kombinerat med en fallstudie över Fjordbyen i Oslo där metoderna innehållsanalys och intervju användes. Den teoretiska översikten gjordes för att skapa ett underlagsmaterial för analys av fallstudiens empiri, genom skapandet av analyskriterier. Analysen visar att social hållbarhet spelar en viktig roll både för kommunen och privata aktörer, men att det finns svårigheter med deltagandet som samsvarar med vad som beskrivs i forskningsöversikten. Analysen visar också på en stark kommun som har initiativet över planeringen och styr efter sin vision, något som båda har positiva och negativa sidor..

Under de sista 40 åren har den offentliga sektorn genomgått stora förändringar. Kommunallagen ändrades så att kommuner ska koncentrera sig på god ekonomisk hushållning och fokusera på långsiktighet i den ekonomiska och verksamhetsmässiga planeringen. Budget och ekonomistyrning har ersatts av målstyrning som leder till betydande effektiviseringar. Under 1990- talet kommer balanserade styrkort som kan komplettera de finansiella värdena med icke finansiella. Styrkortet ska fungera som en metod för organisationen och implementera nya mätetal rörande vision och strategi.

Syftet med det här arbetet är att öka förståelsen för hur medarbetare uppfattar den styrning de utsätts för. Förståelsen ska sedan bidra till att ledare ska kunna utveckla verksamhetsstyrningen inom liknande organisationer och på ett bättre sätt kunna nå de mål de satt upp och kunna utveckla dessa vidare och bli effektivare.Arbetet är genomfört med en inkännande och tolkande vetenskapssyn ur ett aktörrsynsätt. En hermeneutisk tolkningsmetod är använd för att uppnå syftet med arbetet. Genomförandet av arbetet är baserat på en kvalitativ metod, där en fallstudie med intervjuer utförts.Slutsatsen i studien är att medarbetarna uppfattar generellt målstyrningen som ett bra sätt att arbeta utifrån i sitt dagliga arbete. Men genom de negativa tankar de förmedlat har jag kommit fram till att det finns en fallgrop i att ha många system som styr parallellt.

Syftet med arbetet var att utifrån ett styrningsperspektiv undersöka hur normer, delaktighet, omsorg, barnsyn och förhållningssätt kommer till uttryck under måltiderna. Det som blev betydelsefullt att undersöka var hur förskollärarna såg på delaktighet och normer samt i vilka val barnen gavs möjlighet till delaktighet. Denna studie är gjord utifrån en kvalitativ metod där vi kombinerat observationer och intervjuer med tre verksamma förskollärare. Resultatet visade att förskollärarna såg måltiden som en social situation där barnen skulle ges möjlighet till återhämtning. Barnen förväntades även vara aktiva under måltiden, detta skulle enligt förskollärarna ske genom att barnen själva skulle ta upp mat och kunna föra lugna samtal.

Denna undersökning berör engelskundervisningen i årskurs 5. Syftet är att undersöka hur engelskundervisningen ser ut samt hur pedagogerna resonerar om sin engelskundervisning. Syftet är också att synliggöra hur eleverna resonerar om pedagogernas sätt att undervisa i engelska och hur elevernas resonemang stämmer överens med pedagogernas. Vi har avgränsat oss till att studera två pedagogers engelskundervisning och deras två klasser. Våra frågeställningar är: Hur arbetar två pedagoger med engelskundervisningen i årskurs 5 på en skola? Hur resonerar pedagogerna om undervisningen? Hur resonerar eleverna om undervisningen? I våra teoretiska utgångspunkter har vi fördjupat oss i teorier och tidigare forskning om språkinlärning, språkundervisning, språkfärdigheter och skolkultur.

Bakgrund: Företag värderas till mångdubbelt deras bokförda värde. Det intellektuella kapitalet kan inte värderas i företagens balansräkningar utan får bland annat lyftas fram i företagens årsredovisningar.Syfte: Syftet med denna uppsats var att jämföra vad företag i IT- och industribranschen redovisar om sitt IC-kapital år 1999 jämfört med år 2008. Ambitionen var även att kunna fastställa vilka faktorer som styr utvecklingen av IC-redovisningen.Avgränsningar: Jag har studerat företag på Large- och Mid Cap. Small Cap har exkluderats därför att många företag är relativt små och nyintroducerade på marknaden och saknar tio år gamla årsredovisningar.Metod: Jag har använt mig utav en innehållsanalys vid sökning i årsredovisningarna för att få fram ett statistiskt underlag och kunna fånga innehållet i årsredovisningarna.Resultat, slutsatser: Industribranschens IC-redovisning har förändrats till att mer likna IT-branschens IC-redovisning. IT-branschen är ledande när det gäller IC-redovisning och det finns tendenser som visar att företag ändrar sin redovisning utifrån förändrade förväntningar på dem.Förslag till fortsatt forskning: Undersöka hur konjunkturförändringar påverkar mängden redovisad IC-information..

Uppsatsen syftar för det första till att applicera ekonomisk teori på patientskadeförsäkringssystem. Fyra viktiga teoretiska problem identifieras och analyseras: ansvarighetsproblemet, orsaksproblemet, informationsproblemet och ersättningsproblemet.För det andra är syftet att utifrån de teoretiska problemen beskriva patientskadeförsäkringssystemen i Sverige, Storbritannien och USA. Analysen avslutas med en jämförelse.Det tredje syftet är att diskutera och analysera möjliga förändringar i patientskadeförsäkringssystemen. Fokus ligger på systemens effektivitet.Policyimplikationerna som föreslås är för det första införandet av ett så kallat self-reportingsystem, som styr vårdgivarna att själva rapportera om skador.För det andra bör en slags självrisk utredas mer, och eventuellt få utrymme i patientskadeförsäkringssystemen.För det tredje föreslås en översyn av ersättningsnivåerna i patientskadeförsäkringssystemen, eftersom det är svårt att förklara dagens stora skillnader utifrån individers preferenser. Denna översyn bör ske med utgångspunkt från forskningen om betalningsviljan för ett QALY.

Syftet med denna fallstudie är att skapa förståelse för hur flexibla arbetstider kan användas som styrmedel bland tjänstemän. Problemformuleringen består av att undersöka på vilket sätt självstyre genom flexibla arbetstider kan användas för att styra organisationer. Studien består även av att ta reda på hur arbete med flexibla arbetstider kan kontrolleras och följas upp. Studiens metod utgår från hermeneutiken med kvalitativ ansats. Aktörssynsätt tillämpas som går ut på att med hjälp av aktörer skildra deras verklighet för att skapa förståelse för studien. Fallstudien vänder sig till chefer inom olika branscher för att besvara syftet. Empiri samlas in genom att utföra personliga intervjuer, samtidigt som teori inom verksamhetsstyrning med inslag av psykologiska och sociologiska aspekter utgör föremål för studien. Rapportens slutsats är att flexibla arbetstider används som styrmedel genom att lägga styrning i huvudet på anställda.

Det har sedan länge diskuterats hur internationell reklam ska vara komponerad vad gäller dess strategier och utformning. Meningarna kring detta har varit delade och det har visat sig finnas både för- och nackdelar med att anpassa strategin såväl som att standardisera strategin. Syftet med denna uppsats har varit att undersöka vad det är som påverkar företag vad gäller valet att anpassa sig för kulturella skillnader eller att standardisera vid internationell reklam. Vi har valt att undersöka två stycken forskningsfrågor där en av dem ämnar till att svara på vilka faktorer styr företagens val att standardisera eller anpassa sin internationella reklam samt frågan hur kan anpassningen av den internationella reklamens utformning beskrivas. Studien genomfördes genom att samla in svar via intervjuer med reklambyråer i Sverige som arbetar internationellt.

Detta examensarbete är en intervjustudie om danslärare och klasslärares tankar och åsikter om vad dansen ska ha för plats i skolan. Uppsatsen behandlar även frågan hur ett samarbete mellan klasslärare och danslärare kan se ut. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med danslärare och klasslärare som har erfarenhet av dans i skola. Litteraturen förtydligar hur dans kan användas som konstform och/eller metod för att nå mål i andra ämnen. Den förtydligar även hur eleven genom att dramatisera, förvandla och överdriva och framhäva det typiska tolkar sina upplevelser.

Denna B-uppsats utreder begreppet användbarhet och jämför olika yrkeskategoriers uppfattning om användbarhet. Arbetet fokuserar på användandet på hemsidor. Arbetet är avgränsat och behandlar användbarhet på hemsidor och hur intervjuade yrkeskategorier resonerar kring användbarhet.Arbetet innehåller kvalitativa intervjuer, en litteraturstudie, olika metoder för genomförande av intervjuer och resultatet från intervjuerna.Resultatet visade att användbarhet är viktigt för att hemsidor skall användas. Vidare är användbarhet viktigt för att användaren skall tycka om hemsidan. En tydlig design, bra färgsättning, enkla texter, rätt bilder och god struktur är a och o för att en användare skall återkomma till hemsidan.