Sammanfattning Som lärare möts jag varje dag av elever som säger att de är studiemotiverade eller att de inte är studiemotiverade. Det är inte så att de alltid använder ordet Studiemotivation utan uttrycker det på olika sätt. Vissa elever arbetar medvetet och energiskt medan andra arbetar mindre målmedvetet. Till detta finns flera förklaringar men en av bidragande orsaker är Studiemotivation. Jag är intresserad av att veta vad som får dessa elever att agera som de gör vare sig de känner sig studiemotiverade eller inte. Syftet med studien är att undersöka om läraren kan påverkar elevers Studiemotivation, och i så fall hur? Syftet är även att studera hur Studiemotivation respektive frånvaro av Studiemotivation ter sig hos eleven. Studien är en kvalitativ studie i form av en halvstrukturerad intervju.

Detta examensarbete avser att undersöka Studiemotivation inom ämnet samhällskunskap. Arbetet inleds med bakgrundsfakta vad motivation och Studiemotivation är för att sedan gå in på litteratur och tidigare forskning i ämnet. Undersökningen i arbetet syftade snarare till att kartlägga olika faktorer fem gymnasieelever ansåg påverkade deras Studiemotivation att prestera i samhällskunskap än att mäta de olika faktorerna exakt. Med hjälp av två intervjutillfällen i en fokusgrupp kunde sju kategorier utkristalliseras av de många olika faktorer som eleverna ansåg påverkade deras Studiemotivation i samhällskunskap. De sju kategorierna var: Läraren, ämnet/uppgifter och studiematerial, valmöjligheter/tydliga mål och möjlighet att påverka, skolmiljö, betyg och belöningar, klasskamrater och föräldrar.

Detta examensarbete avser att undersöka Studiemotivation inom ämnet samhällskunskap. Arbetet inleds med bakgrundsfakta vad motivation och Studiemotivation är för att sedan gå in på litteratur och tidigare forskning i ämnet. Undersökningen i arbetet syftade snarare till att kartlägga olika faktorer fem gymnasieelever ansåg påverkade deras Studiemotivation att prestera i samhällskunskap än att mäta de olika faktorerna exakt. Med hjälp av två intervjutillfällen i en fokusgrupp kunde sju kategorier utkristalliseras av de många olika faktorer som eleverna ansåg påverkade deras Studiemotivation i samhällskunskap. De sju kategorierna var: Läraren, ämnet/uppgifter och studiematerial, valmöjligheter/tydliga mål och möjlighet att påverka, skolmiljö, betyg och belöningar, klasskamrater och föräldrar.

SammanfattningSyftet med denna studie var att undersöka viktiga faktorer för att elever på omvårdnadsprogrammet ska känna Studiemotivation. Genom att göra två fokusgruppsintervjuer med elever på omvårdnadsprogrammet på två gymnasieskolor, har vi fått en inblick i de faktorer som eleverna anser vara viktiga för Studiemotivationen.Resultatet av vår studie visar att kommunikation och samspel mellan lärare och elever är central. Viktiga faktorer för att skapa Studiemotivation hos eleverna är att lärarna är engagerade i elevernas skolutveckling. Undervisningen bör vara varierad och engagerande och ligga på en nivå som innebär utmaningar i nivå med den kunskap som eleverna besitter. Öppenhet, engagemang och förmåga att vara lyhörd inför elevernas signaler är viktiga egenskaper hos lärare som vill arbeta med sina elevers motivation.Eleverna upplever att lärarna har en central roll då det gäller skapandet av en trygg social miljö i skolan.

Syftet med denna studie var att se om det fanns ett samband mellan den empatiska förmågan hos lärare och elvens Studiemotivation. Jag vill se om det fanns variationer med hänseende på genus och bakgrund i relation till elevernas upplevelse av lärares empatiska förmågor alternativt oförmågor..

Syftet med denna uppsats har varit att ta reda på vilket sätt de fysiska miljöerna på två universitetsbibliotek (Umeå universitetsbibliotek och Skogsbiblioteket) påverkar Studiemotivationen hos dem som studerar där. För att skaffa mig kunskap om detta har jag både gjort intervjuer med studenter och anställda, och observationer på de två biblioteken. Tidigare forskning inom ämnesområdena användarvänlighet, biblioteksarkitektur och ?planering, arkitekturpsykologi och rummets betydelse för Studiemotivation har även används som grund för min studie.Mina resultat visar att de fysiska miljöerna på biblioteken har både positiva och negativa effekter på de studerandes Studiemotivation. Det som avgör om effekterna är positiva eller negativa är en rad olika aspekter - utrymme, belysning, färg, ljudnivå, inomhusklimat, studieplatser, datorer, konstverk och växter.

Syftet med rapporten var att studera, tolka och försöka finna svaret på hur gymnasieelever ser på motivation och vad motivation betyder för dem. Det finns flera tidigare studier utförda inom området, där forskarna försöker tolka, förstå och förklara begreppet motivation Kortfattat och summerat kan motivation definieras på följande sätt. Motivation har många olika betydelser, för varje enskild individ har det sin egen betydelse. Yttre motivationsfaktorer är något individen generellt påverkas av, men den inre motivationen är strängt personlig. Den inre drivkraften som motiverar och får individen att gå vidare, är en känsla och en sinnesstämning, en självupplevd positiv erfarenhet som ger vällustkänslor och därmed ökad motivation.Resultatet i min rapport visar att motivation är styrd av flera faktorer.

Vi har gjort en kvalitativ fallstudie på en skola och vårt syfte är att undersöka hur framtidstron och Studiemotivationen ser ut hos elever i årskurs nio på en mångkulturell skola med lågt meritvärde. Våra frågeställningar är: vilka faktorer anser elever i årskurs nio på den valda skolan kan tänkas påverka deras framtidstro och Studiemotivation? Hur ser sambandet ut mellan framtidstro och Studiemotivation hos elever i årskurs nio på den valda skolan? Vad anser elever i årskurs nio på den valda skolan själva att man kan göra för att förbättra sin framtidstro och Studiemotivation?Vi är inspirerade av fenomenologisk forskning och har en induktiv ansats. Empirin har vi samlat in genom kvalitativa halvstrukturerade intervjuer med åtta elever i årskurs nio. Vi bearbetade empirin genom att först transkribera intervjuerna, sedan sammanfattade vi varje intervju och letade efter teman utifrån våra frågeställningar.

Vi har undersökt hur gymnasieelever ser på fysikämnet. Syftet med undersökningen var att ur ett elevperspektiv, beskriva gymnasieelevers Studiemotivation för fysik. Vi använde oss av en kvantitativ undersökningsmetod i form av enkäter där respondenterna var andra- och tredjeårs gymnasieelever på ett NV-program. Eftersom motivation är ett mångtydigt begrepp, har vi utformat enkätfrågorna så att dessa anknyter till begreppet motivation utifrån den tidigare forskning vi undersökt. I resultatet ser vi att eleverna anser att det finns ett syfte med att fysik finns som ett ämne på gymnasiet, och utifrån vårt resultat och tidigare forskning, har vi dragit slutsatsen att det finns möjlighet att elevernas motivation kan höjas med hjälp av till exempel ökat elevinflytande och varierande undervisningsformer..

Dagens skola får möta en del kritik för sin bristande förmåga att motivera elever fullt ut i sina studier och allt fler lämnar grundskolan och gymnasieskolan utan fullständiga betyg. Detta fick mig att undra vilka förutsättningar som måste bli uppfyllda för att en individ skall känna behovet av att gå framåt i sin utveckling. Det vill säga vilka faktorer är avgörande för gymnasieelevers Studiemotivation. För att besvara syftet genomförde jag en litteraturstudie, som gav mig en bakgrund att utgå ifrån, där jag gick igenom ett antal existerande motivationsteorier. Vidare undersökte jag hur den verkliga situationen såg ut på en gymnasieskola i Norrbotten.

Abstrakt Jag har valt att undersöka om beröm med konkreta och målinriktade belöningar påverkar Studiemotivation hos högpresterande elever ur ett genusperspektiv på en grundskola. Dessutom vill jag undersöka om det finns andra faktorer som eventuellt bidrar positivt till att dessa elever blir studiemotiverade och presterar bra. Ett annat syfte med undersökningen är att se om någonting från undersökningsresultatet kan användas för att motivera ej så studiemotiverade elever som på min skola finns i ett stort antal. Skolans ledning har visat ett stort intresse för denna användbarhet. Undersökningen gjordes i två klasser i åk.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka vad elever i nionde klass har för syn på bildämnet, vad detta kan bero på och koppla detta till deras Studiemotivation och bildämnets betydelse i dagens samhälle. För att granska detta utfördes litteraturstudier och sedan kvalitativa forskningsintervjuer ute på två skolor. I resultatet visade det sig att motivationen till stor del är lärarens ansvar och denna ska kunna motivera för sina elever varför bildämnet är viktigt i dagens visuella samhälle. Att bildämnet av många i samhället anses ha lägre status än de andra ämnena kan vara en orsak bakom ämnets bristfälliga resurser. Dessutom visade intervjuerna att arbete med digitala medier i bildundervisningen kan öka motivationen..

Syftet med vår undersökning var att undersöka om elevernas Studiemotivation förbättrades med hjälp av pedagogiska dataspel och rörelse i grundskolan gällande rättstavning i ämnet svenska. I vår undersökning använde vi oss av det pedagogiska dataspelet ?Trädet?, rörelseövningarna innefattade s k Sherborneövningar som genomfördes i klassrummet. Totalt omfattade vårt arbete 56st elever i grundskolans år 4 fördelade på två skolor. Undersökningen genomfördes genom en sk triangulering bestående av observationer där vi observerade 3 elever i varje klass, ett diktamenstest och en enkätundersökning.

Det pågår en skolpolitisk debatt om andelen kärnämnen respektive karaktärsämnen inom gymnasieskolans teoretiska och praktiska program. Syftet med studien var att undersöka om det finns en skillnad i Studiemotivation bland gymnasielever i kärnämnen respektive karaktärsämnen beroende på om de går ett teoretiskt program eller ett praktiskt program. Deltagarna i undersökning var elever på ett gymnasium från den sista årskursen dels från ett teoretiskt program, Naturvetarprogrammet (NV) och från ett praktiskt program, Omvårdnadsprogrammet (OP). Metoden som undersökningen använde sig av var en enkät som tog upp området motivation till kärnämnen och karaktärsämnen. Resultatet visade att motivationen hos elever på det teoretiska programmet var högre för kärnämnet än vad det var för elever på det praktiska programmet, de hade en högre motivation i sitt karaktärsämne.

Denna studie utgörs av en kvalitativ undersökning där sex stycken gymnasieelever intervjuas. Eleverna har tidigare gått på det individuella programmet och därefter påbörjat ett nationellt gymnasieprogram. Syftet med studien är att ta reda på vad som motiverar elever på det individuella programmet med fokus på hur elever uppfattar föräldrars möjlighet att påverka Studiemotivationen. Respondenterna beskriver vad motivation betyder för dem och vad som motiverar dem i deras studier. Därefter läggs fokus på hur respondenterna upplever att deras föräldrar hjälpt dem i studierna samt föräldrarnas betydelse för Studiemotivationen.