Denna undersökning handlar om individuellt alternativ som gymnasieprogram och elever med ADHD. Syftet med undersökningen Àr att fÄ kunskap om vad ett individuellt alternativ för elever med neuropsykiatriska funktionshinder pÄ gymnasiet innebÀr samt hur vÀgledare och elever upplever programmet utifrÄn begreppen kÀnsla av sammanhang och stigmatisering. VÄra frÄgestÀllningar Àr: 1)Vad kan ett individuellt alternativ för elever med neuropsykiatriska funktionshinder innebÀra? 2) PÄ vilket sÀtt kan skolgÄngen anpassas för eleverna som gÄr pÄ individuellt alternativ för elever med neuropsykiatriska funktionshinder? 3) Hur kan vÀgledare arbeta med elever pÄ ett individuellt alternativ? 4) Hur kan elever uppleva det att gÄ pÄ programmet utifrÄn begreppen stigmatisering och kÀnsla av sammanhang? Vi anvÀnder oss av Goffmans teori om stigmatisering och Antonovskys teori om KASAM; kÀnsla av sammanhang. Vi har valt dessa teorier för att vi tycker att begreppen stigmatisering och KASAM Àr viktiga för personer med ADHD.

Abstract The main aim for this research is to come to an understanding for why young people choose to apply for the machine program when the time comes for the students to make their choice of upper secondary school program. The second aim for this research is to try and come to an understanding on how to make the machine program more interesting for future students to apply to.  The method of this research is quality method with the usage of interviews. With a total of six students in the first grade going on a school in the middle part of the country I tried to get answers to my questions. There are many things that affect students when they are facing what gymnasium program to choose and a very common answer by students in this study is that friends and work after school are some of the reasons for why students choose, for example, the machine program. The study also shows that parents has less influence of the students choice of gymnasium program and in fact, all students in this study made the choice to pick the machine program as their gymnasium program, but not always the machine program as their first choice. With the comparison of similar studies with my study the results are often in line with what other scientist have come up with.

En betydelsefull period i mÄnga tonÄringars liv Àr gymnasietiden. AvgÄngsbetygen i gymnasiet spelar en viktig roll för framtida möjligheter att vÀlja yrke eller komma in pÄ universitet eller högskola. Kontexten kan vara avgörande för hur sjÀlvbilden utvecklas. Syftet med studien var att se om det fanns en skillnad mellan pojkar och flickor i den sena adolescensen angÄende self-esteem, self-efficacy och sensitivity to criticism. Speciellt intressant var att se eventuella samband mellan dessa psykologiska fenomen och betygen i engelska, matematik och idrott/hÀlsa samt programvalet.

VÄrt examensarbete har som syfte att undersöka om studie- och yrkesvÀgledarens roll pÄ gymnasiet kan förÀndras med den nya gymnasiereform som föreslÄs i gymnasie-utredningen. Vi har med hjÀlp av intervjuer undersökt vad som pÄverkat eleverna till valet av yrkesförberedande gymnasieprogram samt vad de har för tankar kring fortsatta studier och arbete. Det empiriska materialet har samlats in pÄ en gymnasieskola i SkÄne genom tio kvalitativa intervjuer med elever, varav fem elever frÄn ?Fordonsprogram-met? och fem elever frÄn ?Hotell- och Restaurangprogrammet?, samt fyra intervjuer med vÀgledare. Vi har anvÀnt oss av teorier och tidigare forskning som förklarar pÄverkansfaktorer, framtidstankar och vÀgledarens roll.

Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka elevers uppfattningar om algebra och problemlösning samt granska hur dessa uppfattningar pÄverkas beroende pÄ elevernas val av gymnasieprogram, kön och slutbetyg i grundskolan. Syftet Àr vidare att ta reda pÄ vilka eventuella hinder och svÄrigheter eleverna sjÀlva uppfattar dÄ de anvÀnder algebra för att lösa matematiska problem. Som metod för att söka svar pÄ syfte och frÄgestÀllningar har valts att genomföra en enkÀtundersökning med elever som gÄr första Äret pÄ gymnasiet och som lÀser antingen naturvetenskapsprogrammet eller bygg- och anlÀggningsprogrammet. EnkÀtundersökningen bestÄr av tvÄ delar, en del som undersöker elevers uppfattningar om matematik i allmÀnhet och algebra och problemlösning i synnerhet, samt en del som försöker reda ut vilka svÄrigheter eleverna uppfattar dÄ de ska lösa matematiska problem med algebra. Svaren sammanstÀlls genom en analys av vilka eventuella skillnader och likheter som finns beroende pÄ elevernas val av gymnasieprogram, kön och betyg i grundskolan.

En betydelsefull period i mÄnga tonÄringars liv Àr gymnasietiden. AvgÄngsbetygen i gymnasiet spelar en viktig roll för framtida möjligheter att vÀlja yrke eller komma in pÄ universitet eller högskola. Kontexten kan vara avgörande för hur sjÀlvbilden utvecklas. Syftet med studien var att se om det fanns en skillnad mellan pojkar och flickor i den sena adolescensen angÄende self-esteem, self-efficacy och sensitivity to criticism. Speciellt intressant var att se eventuella samband mellan dessa psykologiska fenomen och betygen i engelska, matematik och idrott/hÀlsa samt programvalet.

Det sÀgs att gymnasieskolan i Sverige Àr en skola för alla, dÀr elever oavsett vilket gymnasieprogram de lÀser förvÀntas nÄ upp till samma mÄl i sin utbildning, via de mÄlrelaterade betygssystemen. Samtliga elever som lÀser kursen Naturkunskap A följer sÄledes samma kursplan, med samma mÄl och betygskriterier. Trots detta finns en uppdelning av lÀromedel för kursen, som Àr anpassade och avsedda för de tvÄ olika huvudtyperna av gymnasieprogram som finns.I den hÀr uppsatsen görs en analys och jÀmförelse av tvÄ anpassade lÀromedel för kursen Naturkunskap A. LÀromedlen Àr anpassade pÄ sÄ sÀtt att de Àr avsedda för de tvÄ olika huvudtyperna av gymnasieprogram ? de studieförberedande och yrkesförberedande programmen.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka vilka faktorer det Àr som pÄverkar elevers motivation i Àmnet Engelska. Examensarbetet behandlar om det finns eventuella skillnader, och i sÄ fall vilka, betrÀffande motivation pÄ teoretiskt gymnasieprogram respektive praktiskt gymnasieprogram.Metoden som anvÀnts i denna undersökning Àr en enkÀtstudie. EnkÀten distribuerades till sammanlagt 183 elever varav 91 elever lÀser pÄ teoretiskt program och 92 elever pÄ praktiskt program. De elever som gÄr pÄ det teoretiska programmet lÀser pÄ teknik programmet medan de som gÄr praktiskt program lÀser pÄ byggprogrammet och livsmedelprogrammet. Gemensamt för dessa program Àr att de lÀser Engelska 5 som motsvarar Engelska A i den gamla lÀroplanen Lpf 94, Engelska 5 ingÄr alltsÄ i Gy11 som Àr den reformerade lÀroplanen som infördes hösten 2011.          Det finns en uppsjö av olika motivationsteorier och dÄ denna studie behandlar psykologiska motivationsfaktorer har kognitiva, humanistiska samt behavioristiska perspektiv pÄ motivation anvÀnts.

Vi lever i ett samh?lle d?r teknologiska uppfinningar hela tiden h?jer hastigheten, inte bara i arbetet utan ocks? i vardagen. Denna studie syftar d?rf?r till att unders?ka om samtidens norm om produktivitet genomsyrar alla ?ldrar och livsstadier genom att fokusera p? pension?rer. F?r att bidra till f?rst?else av normer kring produktivitet hos ?ldre ?mnar studien f?rst? pension?rernas subjektiva upplevelser av tid och hur den ?nskas spenderas i relation till ?lderdomen. Genom ett utforskande av dikotomin produktivitet/reproduktivitet och hur den f?rh?ller sig till rekreation samt agentskap och ett temporalt perspektiv avser studien att unders?ka ?lderdomens kapitel och pensionen med nya glas?gon.

Den undersökta skolan i denna uppsats anvÀnde sig av en undervisningsform i idrott och hÀlsa dÀr eleverna fick vÀlja ett intresseomrÄde som undervisningen utgick ifrÄn. De omrÄden eleverna kunde vÀlja mellan var musik, boll, fys och friluftsliv. Syftet med denna undersökning var att ta reda pÄ hur elever pÄ gymnasiet upplever denna form av undervisningi idrott och hÀlsa dÀr de sjÀlva har valt ett intresseomrÄde.- Vad anser eleverna om intresseindelad undervisning och skiljer sig detta mellan pojkar och flickor?- Vad ser eleverna för fördelar och nackdelar med intresseindelad undervisning?- Finns det nÄgot samband mellan vilken intressegrupp och vilket gymnasieprogram eleverna valt?I undersökningen har en kvantitativ metod anvÀnts i form av enkÀtundersökningar. Denna metod valdes för att fÄ en generell bild av vad eleverna anser om undervisningsformen.

Syftet med studien Àr att undersöka vad kollegialt samarbete kan innebÀra för nyblivna svensklÀrare verksamma pÄ gymnasiet. Undersökningen fokuserar pÄ kollegialt samarbete sett ur tre perspektiv: kollegialitet vid lÀrarnas yrkesintroduktion, kollegialitet i arbetslaget och samarbete som knyter an till lÀrarnas Àmnesinriktning. Jag har valt att anvÀnda en kvalitativ forskningsmetod med halvstrukturerade intervjuer. Intervjupersonerna Àr fem svensklÀrare verksamma pÄ gymnasiet med mindre Àn fem Ärs yrkeserfarenhet. Samtliga lÀrare arbetar pÄ yrkesförberedande gymnasieprogram.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka och synliggöra gymnasieelevers tankar och attityder kring lÀxans funktion och nytta i kÀrnÀmnena. Detta Àr av intresse dÄ debatten kring lÀxans för- och nackdelar i huvudsak sker mellan lÀrare, politiker och förÀldrar, utan att man tillfrÄgar eleverna; de som i allra högsta grad berörs. Studien utgick frÄn 6 frÄgestÀllningar, rörande; elevers uppfattningar om lÀxors för- och nackdelar för deras lÀrande, genomgÄng av studieteknik, tid spenderad pÄ lÀxor, lÀxornas omfattning samt skillnader dessemellan beroende pÄ gymnasieprogram, kÀrnÀmne och kön. Avslutningsvis tillfrÄgades eleverna om vad de tror att lÀrare har för intentioner med att ge lÀxor. Deltagarna var 84 mÀn och kvinnor frÄn tre gymnasieskolor, fördelade pÄ studieförberedande respektive yrkesförberedande gymnasieprogram.

Barn- och fritidsprogrammet a?r ett yrkesinriktat gymnasieprogram med mycket la?g etableringsgrad pa? arbetsmarknaden. Syftet med va?rt arbete a?r att analysera elevers val till programmet och vilka tankar de ba?r pa? na?r det ga?ller mo?jligheterna att fa? arbete. Va?ra forskningsfra?gor handlar da?rfo?r om hur eleverna resonerar info?r valet av gymnasieprogram, vilken kunskap de har om arbetsmarknaden vid valtillfa?llet, vilken betydelse de tillma?ter mo?jligheten att fa? arbete efter utbildningen samt vilka fo?rva?ntningar de har pa? tiden efter avslutat gymnasium.

Studiens syfte Àr att undersöka hur gymnasieungdomars sexuella erfarenheter ser ut samt att jÀmföra om det finns nÄgra likheter och/eller skillnader mellan ungdomar som gÄr studieförberedande respektive yrkesförberedande gymnasieprogram samt om ungdomars sexuella erfarenheter skiljer sig Ät beroende pÄ könstillhörighet. Undersökningen genomfördes med en kvantitativ forskningsansats i form av en enkÀtstudie. EnkÀter delades ut till ungdomar i Ärskurs 1-3 pÄ en gymnasieskola. Studien baseras pÄ 104 ifyllda enkÀter. De teoretiska utgÄngspunkter som anvÀnds vid analysen av det empiriska materialet Àr begreppet ?KÀrleksideologin?, ett socialkonstruktivistiskt perspektiv pÄ kön, genus och sexualitet samt ett utvecklingsteoretiskt perspektiv vilket skildrar bÄde den biologiska och psykologiska synen pÄ ungdomars utveckling.

Bakgrund: Kursplanen i Svenska A anger mÄl och kriterier som Àr gemensamma för alla elever oavsett gymnasieprogram. Vi tycker oss ha sett, under vÄra VFU-perioder, att tolkningen av mÄl och kriterier ser olika ut pÄ olika program. Vad Àr det för en syn pÄ grammatik vi kommer att möta i vÄr framtida lÀrargÀrning? Syfte: Att undersöka om det finns en samsyn kring grammatikundervisning i svenskÀmnets kurs A i jÀmförelse mellan yrkes- och studieförberedande gymnasieprogram, samt vilka skÀl lÀrare anger för grammatikundervisning. VÄra frÄgestÀllningar Àr följande: Har lÀrare inom yrkes- och studieförberedande program samma motiv till grammatikundervisning? Genomför lÀrare inom yrkes- och studieförberedande program grammatikundervisning pÄ likartat sÀtt? Definierar lÀrare inom yrkes- och studieförberedande program grammatik pÄ samma sÀtt? Förekommer diskussioner om grammatik i undervisningen mellan lÀrare? Metod: Vi har genomfört Ätta kvalitativa intervjuer med gymnasielÀrare som undervisar i svenska inom yrkes- respektive studieförberedande program.