Denna undersökning syftar till att belysa elevers perspektiv kring orsaker till omval pÄ gymnasiet. Uppsatsen Àr baserad pÄ kvalitativ forskning och sex elever som gjort omval pÄ gymnasiet har intervjuats. Ibland fokuserar omvalet pÄ frÄnfaktorer och tillfaktorer. Orsakerna till varför elever bytte frÄn ett gymnasieprogram var osÀkerhet, dÄlig organisation, boende pÄ annan ort, obekvÀmt boende, Ängrat sitt yrkesval, tröttnat pÄ Àmnen pÄ programmet, ointresse, lÄgt studietempo samt otillrÀcklig kunskap om sig sjÀlv och om programmet. SkÀlen att elever bytte till ett gymnasieprogram var intressen, osÀkerhet och kamrater.

Syftet med studien Àr att undersöka lÀrares uppfattning om hur undervisningen anpassas efter klassernas gymnasieprogram. Studien har med ett didaktiskt perspektiv fokuserats pÄ om lÀrarna uppfattar uppdraget att anpassa undervisningen efter klassens gymnasieprogram i Naturkunskap A, om lÀrarna uppfattar behovet av anpassning av undervisningen efter klassens gymnasieprogram i Naturkunskap A samt hur lÀrarna beskriver sitt arbete med anpassning av undervisningen efter klassens gymnasieprogram i Naturkunskap A. Med en tolkande ansats som utgÄngspunkt har fyra lÀrare intervjuats i en kvalitativ intervjustudie.LÀrarna Àr medvetna om uppdraget att anpassa efter gymnasieprogrammets inriktning och upplever att det finns behov av anpassning efter gymnasieprogrammets inriktning. Men de uttrycker att det finns ocksÄ behov att göra andra anpassningar sÄ som individanpassning. LÀrarna beskriver sitt arbete med anpassningar och det viktigaste att anpassa tycker de Àr att prata sÄ alla förstÄr samt att det Àr en tryggmiljö i klassrummet.

Syftet med detta arbete Àr att undersöka hur undantagsbestÀmmelsen vid betygssÀttning, ocksÄ kÀnd som pysparagrafen, anvÀnds pÄ gymnasieskolor som erbjuder förstÀrkta program för elever med neuropsykiatriska funktionshinder i SkÄne. VÄr metod Àr att genomföra en praxisanalys av öppet riktade intervjuer pÄ nio av de tio gymnasieskolor i SkÄne som vi varit i kontakt med. VÄra resultat visar att undantagsbestÀmmelsen ofta anvÀnds pÄ ett felaktigt vis, i flera olika avseenden. Framför allt anses den som ett praktiskt hjÀlpmedel och inte som ett sÀtt att kunna ta bort enstaka betygskriterier. Detta leder till en minskad rÀttssÀkerhet för mÄnga elever, dÄ elever som har rÀtt att omfattas inte gör det, och riskerar att fÄ ett betyg som inte motsvarar deras kunskapsnivÄ, sÀrskilt dÄ vÄr studie visar att undantagsbestÀmmelsen frÀmst anvÀnds för att godkÀnna elever, och inte pÄ de högre betygsnivÄerna..

Uppsatsens undersökning bygger pÄ hur en manlig gymnasielÀrare kommenterar elevarbetenur ett genusperspektiv. Tidigare forskning visar att det finns en tendens att pedagoger bemöter pojkar och flickor olika. Resultatet av undersökningen Àr baserat pÄ 24 elevuppsatser, skrivna av gymnasieelever, med bifogade lÀrarkommentarer. Studien lÀgger Àven stor vikt pÄ huruvida lÀraren bedömer elevtexter olika, beroende pÄ vilket program eleverna studerar vid. Elevuppsatserna hÀrstammar frÄn tvÄ gymnasieprogram, dÄ 13 stycken kommer frÄn ett teoretiskt program och 11 stycken frÄn ett yrkesförberedande program.

SAMMANFATTNING Titel: Motivation pÄ hantverksgymnasium. Författare: Stefan Erlandsson och Grete Hallum. VÄr studie bygger pÄ kvalitativa intervjuer frÄn hantverksprogrammet, inriktning glas. Syftet med studien Àr att ta reda pÄ varför eleverna har sökt sig till en sÄ pass udda utbildning samt vad de tycker pÄverkar deras motivation till lÀrande i skolan. För att nÄ detta mÄl genomförde vi en intervjustudie baserad pÄ sex elevers yttranden samt en litteraturstudie för att fÄ en bild av vad tidigare forskning skrivit om elevers val av gymnasieprogram och deras motivation i skolan.

Stereotypa uppfattningar om mĂ€nniskor grundar sig pĂ„ egenskaper somassocieras med sociala kategorier. Denna tillhörighet ger olikareferenspunkter, sĂ„ kallade standards, vid bedömning av andra. UtifrĂ„nteorin om shifting standards och antagandet att gymnasieprogram kan sessom sociala kategorier, undersöktes om och hur bedömningar av elever frĂ„nolika typer av gymnasieprogram varierade och pĂ„verkades. Åttiotrepersoners enkĂ€tsvar som analyserades. Antingen bedömdes en typisk elevsamt en specifik elev, eller enbart en specifik elev, frĂ„n ett studie- elleryrkesförberedande program.

Syftet i föreliggande studie Àr att fÄ en ökad förstÄelse för hur lÀrare planerar och genomför undervisningen pÄ ett gymnasieprogram med tematiskt upplÀgg för att göra den begriplig och intressant för eleverna. Syftet Àr ocksÄ att fördjupa förstÄelsen för hur lÀrarens planering och utvÀrdering sker utifrÄn deras egna intressen, lÀroplanen, kursplanen samt de nationella och lokala mÄlen. Eftersom det Àr lÀrarens tankesÀtt och planering som skall undersökas sÄ har jag valt att göra en kvalitativ studie i form av intervju. Resultatet visar att lÀraren har betydande ambitioner pÄ att fokusera pÄ eleven och involvera eleven i planeringen. I och med lÀrarens möjlighet att tolka kursplanen sjÀlvstÀndigt tillsammans med den lokala kursplanens stora betydelse sÄ finns det bra möjligheter att implicera eleverna i planeringen och pÄ sÄ sÀtt öka samspelet mellan lÀraren, eleven och ÀmnesinnehÄllet..

Syftet med denna studie Àr att kartlÀgga gymnasieelevers anvÀndning av datorer i skolarbetet med olika Àmnen pÄ ett yrkesprogram och tvÄ högskoleförberedande program. Kontext för studien Àr en centralt belÀgen kommunal gymnasieskola, i en mindre kranskommun grÀnsande till en storstadsregion i Mellansverige. Datainsamlingen bestÄr av en kvantitativ fallstudie med enkÀt som datainsamlingsmetod. Det empiriska underlaget omfattar 50 enkÀter och respondenterna Àr elever i gymnasiets Ärskurs tre, frÄn nÄgra av den undersökta skolans olika gymnasieprogram. Studien avser jÀmföra vad elever pÄ ett fordonsprogram, ett samhÀllsvetenskapligt program och ett tekniskt program anvÀnder datorer till i olika skolÀmnen, dÀribland svenska, engelska och matematik.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka hur elever vid tre olika gymnasieprogram vÀrderar sina kunskaper i ?hÀlsa? utifrÄn en lokal tolkning av betygskriterier för kursen Idrott och hÀlsa A. En kvantitativ undersökning gjordes med hjÀlp av en enkÀtstudie och det insamlade datamaterialet behandlades sedan statistiskt via PASW (SPSS). Eleverna ansÄg sig ha relativt mycket kunskap inom sju utvalda moment i hÀlsa, dock indikerades skillnader i kunskapsnivÄn mellan de olika gymnasieprogrammen. Elevernas uppskattade hÀlsokunskap stÀmde vÀl överens med elevernas uppskattade slutbetyg.

I vÄrt examensarbete har vi undersökt könskodning i gymnasieskolan för att tydliggöra hur det uttrycks. Utöver detta har vi valt att titta nÀrmare pÄ hur ungdomar och studie- och yrkesvÀgledare uppfattar detta fenomen samt hur könskodningen pÄverkar ungdomarna. Bakgrunden till detta arbete grundar sig pÄ vÄra praktikerfarenheter dÀr vi kommit i kontakt med könskodning och blivit uppmÀrksammade pÄ detta Àmne av frÀmst vuxna i skolvÀrlden. Ungdomarnas erfarenheter och upplevelser av könskodning av gymnasieprogram Àr ett outforskat Àmne vilket motiverade oss att forska inom Àmnet med sÀrskild fokus pÄ ungdomarna. I vÄr undersökning har vi frÀmst utgÄtt frÄn Hirdmans genusteori. Vi har genomfört tvÄ fokusgruppsintervjuer i tvÄ könsdominerade klasser; en manlig och en kvinnlig.

Uppsatsens syfte Àr att undersöka elevers tankar och ambitioner kring den egna prestationen och betydelsen av betyg ur ett elevperspektiv. VÄrt syfte Àr ocksÄ att verifiera tÀnkbara skillnader mellan de bÄda skolorna som ingÄr i undersökningen.Materialet bestÄr av en enkÀtundersökning genomförd av 100 elever i Är nio frÄn den aktuella undersökningsgruppen i Mellansverige. Resultatet visar att eleverna tycker att betygen Àr centrala och anser framför allt att det Àr viktigt vilka betyg de fÄr för att kunna söka till ett visst gymnasieprogram. Majoriteten tycker att de presterar bra men skulle kunna prestera mer om de orkade/var motiverade. MÄnga skulle anstrÀnga sig mer för att fÄ högre betyg om lÀraren gav tydliga instruktioner.

Bengtsson Catarina & MÄnsson Jouko. (2005). Motivation i skolan. Kan en mer verklighetsnÀra undervisning höja motivationen för eleverna i de yrkesinriktade programmen? (Motivation at school.

Denna undersöknings syfte Àr att studera om attityden till reklamens tvÄ informationstyper skiljer sig Ät. De tvÄ informationstyperna Àr individeffekterna och produktegenskaperna. Det var Àven intressant att se om attityder till reklam för skönhetsprodukter Àr beroende av sjÀlvkÀnslan och om individers attityd till reklam beror pÄ vilket gymnasieprogram de lÀser. I undersökningen deltog 60 försökspersoner som lÀser pÄ gymnasiet. Av de 60 deltagarna lÀser 30 pÄ det naturvetenskapliga programmet och resterande 30 pÄ det samhÀllsvetenskapliga programmet med inriktningen ekonomi.

Titel: Undervisning pÄ förstÀrkta gymnasieprogram för elever med neuropsykiatriska funktionsnedsÀttningar ? Ätta pedagogers röster om didaktisk anpassning (Teaching at Enhanced Upper Secondary School Programmes for Pupils with Neuropsychiatric Disorders ? Eight Pedagogues? voices about Didactic Adaptation) Författare: Karin Wisti Typ av uppsats: Examensuppsats, avancerad nivÄ (15hp) Handledare: Barbro Bruce, Examinator: Marie Leijon Program: Specialpedagogprogrammet vid Malmö Högskola Datum: 2011-05-25 Denna kvalitativa studie Àr ett försök att fÄnga in och beskriva de diskurser som rÄder bland lÀrare som undervisar pÄ förstÀrkta gymnasieprogram för elever med neuropsykiatriska funktionsnedsÀttningar. Genom att i fokusgruppintervjuer lyssna till och försöka förstÄ pedagogernas förhÄllningssÀtt och den rÄdande diskursen pÄ fyra verksamheter har jag försökt bidra med kunskap om didaktisk anpassning och ökad förstÄelse för hur elever med neuropsykiatriska funktionsnedsÀttningar kan ges möjlighet att prestera utifrÄn faktisk förmÄga i gymnasieskolan, oavsett valt program och skola. Studien pekar pÄ att det rÄder en relativt stor samstÀmmighet i de diskurser som ligger till grund för de didaktiska anpassningar de intervjuade pedagogerna gör i sitt arbete med eleverna pÄ de fyra verksamheterna. Pedagogernas förhÄllningssÀtt prÀglas av kunskap om vilka hinder neuropsykiatriska funktionsnedsÀttningar kan innebÀra för eleverna.

SammanfattningSyfte och frÄgestÀllningarSyftet med den hÀr studien var att undersöka samt jÀmföra förekomsten av ortorexi och ortorektiska tendenser hos Ärkurs 3-elever pÄ idrotts/hÀlsoinriktade och samhÀllsvetenskapliga gymnasieprogram. Dessutom ska skillnader mellan könen kartlÀggas.Hur stor Àr förekomsten av kostfixering och trÀningsberoende hos eleverna?Hur stor Àr förekomsten och könsskillnaden av Ortorexi samt ortorektiska tendenser hos eleverna?Hur skiljer sig förekomsten av Ortorexi och ortorektiska tendenser mellan de tvÄ gymnasieprogrammen?MetodDetta Àr en kvantitativ studie dÀr enkÀtundersökning tillÀmpades vid insamling av data. Urvalet bestod av totalt 100 elever fördelat pÄ fyra st klasser och tvÄ olika gymnasieskolor inom Stockholms lÀn. EnkÀten bestod av bakgrundsfrÄgor, frÄgor om fysisk aktivitet och tvÄ olika mÀtinstrument.