Uppsatsen Àr producerat och examinerad under 2007.

Föreliggande studie handlar om stödinsatser och studieavbrott ur studieavbrytares perspektiv. Syftet har varit att undersöka om de deltagande ungdomarna upplevde att de fick stöd under gymnasietiden i ett försök att förstÄ varför studieavbrott ÀndÄ sker. Avsikten har vidare varit att beskriva och reflektera över ungdomarnas erfarenheter med förhoppning om att det skall vara till nytta för framtida förebyggande arbete. Studien baseras pÄ kvalitativa intervjuer och har inspirerats av tidigare forskning om studieavbrott, stödinsatser samt karriÀrutvecklingsteorier. Avsikten med intervjuundersökningen har varit att studera studieavbrytarnas skolgÄng under grund- och gymnasietiden för att fÄ en förstÄelse för vilket stöd studieavbrytarna upplever att de fÄtt eller hade önskat att de fick medan de Ànnu befann sig i skolan. Resultatet visar att studieavbrytarna bÀr pÄ olika erfarenheter av skolgÄngen och att tillgÄngen pÄ socialt och pedagogiskt stöd varit bristfÀllig.

Denna studie genomf?rde intervjuer p? f?rskolor i tre arbetslag som inneh?ll flera olika yrkeskategorier. Fenomenet som unders?ktes var olika yrkeskategoriers varierande uppfattningar av delaktighet och ansvarsf?rdelning f?r planering samt genomf?rande av undervisning. Fr?gest?llningarna som besvarades var f?ljande: Hur uppfattar arbetslaget delaktighet i planering och genomf?rande av undervisning? Hur uppfattar arbetslaget att ansvarsf?rdelning b?r vara g?llande planering och genomf?rande av undervisning? Hur vill yrkeskategorierna i arbetslaget att ansvarsf?rdelningen ska vara g?llande planering och genomf?rande av undervisning? Detta fenomen har unders?kts genom en kvalitativ metod med en fenomenografisk ansats.

Syftet med denna studie Àr att undersöka vilka orsaker det finns för ungdomar som avsluter sina studier pÄ gymnasiet och hur studie- och yrkesvÀgledare följer upp ungdomarna efter avbrottet. Följande frÄgestÀllningar har formulerats: Vilka Àr de faktorer som gör att ungdomar avbryter sin gymnasieutbildning? Hur ser processen ut frÄn att ungdomarna bestÀmmer sig för att hoppa av och till att den gör det? Hur arbetar studie- och yrkesvÀgledare med uppföljning av ungdomar efter avhopp frÄn gymnasiet? Vi har anvÀnt oss av kvalitativ metod och genomfört fyra intervjuer med studie- och yrkesvÀgledare. Tidigare forskning finns kring orsaker till studieavbrott, hur man ska motverka avbrott, vilka konsekvenser avbrotten har och hur studie- och yrkesvÀgledare arbetar med det. För att analysera det empiriska materialet har teorierna Careership, Social Cognitive Career Theory (SCCT) och Gottfredsons teori. Resultatet som vi fick fram var att det fanns olika orsaker till studieavbrott, de vanligaste var felval, pÄverkan av omgivning och mobbning. Ungdomarna befinner sig i en svÄr situation under valet och behöver stöd frÄn omgivningen.

Studien syftar till att beskriva och analysera anledningar till studieavbrott frÄn gymnasieskolan samt hur studie- och yrkesvÀgledningen Àr organiserad respektive kan utvecklas för att förebygga studieavbrott. Studien bygger pÄ kvalitativa semistrukturerade intervjuer med rektorer och studie- och yrkesvÀgledare, verksamma vid sju olika kommuner i norra Sverige. Studien visar att ohÀlsa och felval Àr de frÀmsta anledningarna till studieavbrott och att anledningarna anses ligga pÄ individnivÄ. Det förebyggande arbetet pÄ skolorna sker frÀmst reaktivt, alltsÄ nÀr det finns en elev som Àr pÄ vÀg att avbryta sina studier. Det finns generellt sett varken en plan, utvÀrdering eller uppföljning av arbetet.

Bakgrundstudier och rapporter visar att en del av dagens gymnasieelever gör studieavbrott. Kommunala ungdomsuppföljningen reglerar via lag att ungdomar som inte lÀser pÄ gymnaseium eller arbetar ska aktiveras. Skolverket rapporterar att de undersökningar de utfört visar en stor splittring hur kommunerna följer upp sina ungdomar. Orsaker till studieavbrott kan vara skoltrötthet, felval, bristande studievÀgledning och grundkunskaper. I den hÀr uppsatsen genomförs en studie dÀr jag analyserar orsakerna till varför Tjörnelever avbryter sina gymnasiestudier.

Syftet med arbetet Àr att ge en bild av hur ett antal förskollÀrare ser pÄ lÀroboken i sin undervisning i förskoleklass samt att ta reda pÄ hur de gör sina val av lÀroböcker. Studien genomfördes i form av djupintervjuer med sex förskollÀrare verksamma i förskoleklass. Resultatet presenteras sÄsom skillnader och likheter i synsÀtt. De viktigaste slutsatserna Àr att samtliga pedagoger ser lÀroboken som ett komplement och som en kÀlla till inspiration. Det faktum att lÀroboken ses som ett komplement har sannolikt att göra med förskollÀrarnas pedagogiska grundsyn som i samtliga fall mer eller mindre har eleven i blickfÄnget.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka hur ungdomar beskriver steget vidare frÄn studieavbrott till sysselsÀttning. Författarna anvÀnde kvalitativa forskningsintervjuer baserade pÄ en intervjuguide för att besvara studiens frÄgestÀllningar, med avsikt att fÄnga in kunskap om de ungas uppfattningar kring vÀndpunkter samt betydelsen av sjÀlvbilden och relationer i omgivningen. Totalt genomfördes fyra intervjuer med ungdomar i Äldrarna 17-20 Är, dÀr samtliga gjort studieavbrott under gymnasietiden men vid tillfÀllet för intervjuerna var Äter i nÄgon slags sysselsÀttning. Författarna anvÀnde tidigare forskning samt de teoretiska perspektiven symbolisk interaktionism och KASAM för att analysera datamaterialet. Resultatet av studien pÄvisade att samtliga ungdomar upplevt nÄgon slags vÀndpunkt under vÀgen tillbaka till sysselsÀttning, som de anger varit betydande.

Syftet med denna studie Àr att genom fem livsberÀttelser tolka och förstÄ problematiken kring studieavbrott pÄ fordonsprogrammet och barn- och fritidsprogrammet. Dessa gymnasieutbildningar Àr överrepresenterade i den statistik som visar avhopp i den undersökta kommunen. Rektorer och studievÀgledare för dessa program har intervjuats för att presentera en bakgrund kring problematiken. Som undersökningsverktyg anvÀnds sÄ kallad narrativ metod, vilket innebÀr att informanterna, fem ungdomar som hoppat av sina gymnasieutbildningar vid nÄgon tidpunkt, fritt och med sÄ liten styrning som möjligt fÄr berÀtta om sina livsöden. Resultatet som analyserats utifrÄn tidigare forskning visar att det finns mÄnga olika anledningar och att det inte alltid Àr negativt att hoppa av sin utbildning.

Sammanfattning Syftet med denna studie var att genomföra en systematisk dokumentation och analys av studieavbrotten frÄn omvÄrdnadsprogrammet pÄ Komvux Söder och att öka kunskapen om hur skolan kan motverka avhopp. Metoden Àr bÄde kvantitativ och kvalitativ. 36/80 studieavbrytare och 78/91 kontrollpersoner har besvarat en enkÀt. Som komplement till de kvantitativa data har Ätta intervjuer genomförts, fyra med dem som avbrutit sina studier och fyra med dem som har stannat kvar och fullföljt utbildningen. Resultatet visar att fler studerande har hoppat av de senaste Ären jÀmfört med tidigare Är samt att var fjÀrde man lÀmnar utbildningen (jmf. 13% av kvinnor), dock att det ocksÄ finns fog att ifrÄgasÀtta de statistiska data skolan tillhandahÄller. Resultatet visar ocksÄ att bristande mÄluppfyllelse Àr frÀmsta skÀlet till att man avbryter sin utbildning, att en hög andel studerande hoppar av redan inom första mÄnaden pÄ utbildningen, att de som hoppar av Àr mellan 31-40 Är och att utbildningsnivÄn spelar stor roll i beslutet om avhopp. De mest drabbade, enligt denna smÄskaliga undersökning, Àr lÄgutbildade kvinnor med hemmavarande barn.

Syftet med vÄr studie har varit att ta reda pÄ varför vissa ungdomar gör avbrott frÄn sin gymnasieutbildning. Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ metod och genomfört totalt Ätta semistruktuerade intervjuer. VÄra respondenter Àr tvÄ dropoutungdomar, som vi intervjuat för att fÄ en inblick i och djupare förstÄelse för individuella och strukturella orsaker som ligger bakom beslutet att hoppa av skolan. De övriga sex respondenterna Àr samtliga studie- och yrkesvÀgledare, varav fyra Àr verksamma pÄ kommunala och fristÄende gymnasieskolor, en inom grundskolan och en arbetar inom det kommunala uppföljningsansvaret. Intervjuerna med dessa professionella personer har vi gjort i syfte att undersöka vilka subjektiva och objektiva förklaringar de har till att elever slutar skolan i förtid och hur de arbetar med dropoutsen.

Den globala medelhavsniv?n stiger och ?r ett o?terkalleligt fenomen som kommer forts?tta att stiga flera tusen ?r fram?ver. Studien syftar till att f?rst? hur kustkommunerna, Malm? och Trelleborg, resonerar kring strategier och anpassnings?tg?rder f?r att hantera utmaningar med havsniv?h?jningar, s?v?l som med r?dande styrning och ansvarsf?rdelningen. Studien unders?ker ?ven kommunernas syn p? havet och valet av tidsperspektiv i planeringen.? Resultatet fr?n studien visar p? ett behov av ett l?ngre tidsperspektiv, bortom 100 ?r f?r att m?ta utmaningarna med havsniv?h?jningar.

Denna vetenskapliga studie ?mnar att utforska och f?rst? de faktorer som p?verkar individens inst?llning till skatt i form av att unders?ka agerandet i hypotetiska skattescenarion d?r individen kan uppskatta sin sannolikhet att g?ra handlingar som undviker skatt. F?r att analysera sambanden mellan bland annat politiska ideologier, syn p? omf?rdelning och individuella skillnader i relation till skatteattityder har faktor- och regressionsanalyser genomf?rts. Datainsamlingen genomf?rdes genom en enk?tunders?kning med hj?lp av Qualtrics och till analysen bestod 78 deltagare.

Uppsatsen handlar om att ur ett sociologiskt perspektiv undersöka vilka aspekter av juristprogrammet som pÄverkar studenternas trivsel. Detta gjordes utifrÄn frÄgestÀllningarna: (1) Hur pÄverkar juriststudenters sociala bakgrund deras upplevda trivsel pÄ juristprogrammet? (2) PÄ vilket sÀtt pÄverkar utbildningens struktur huruvida juriststudenter integreras socialt och akademiskt pÄ juristprogrammet? Vi ville Àven undersöka om juriststudenternas kÀnsla av att passa in och trivas pÄverkas av en eventuell förestÀllning om vad som karaktÀriserar en typisk juriststudent, vilket omvÀnt kan innebÀra att de som inte identifierar sig med denna förestÀllning kan kÀnna sig avvikande. Bakgrunden till denna uppsats Àr att juristprogrammet sÀrskiljer sig bland olika elitutbildningar genom sin höga frekvens av studieavbrott, vilket kan spegla en problematik unik för just den utbildningen. I tidigare forskning om trivsel och studieavbrott pÄ juristprogrammet framhÀvs social bakgrund, sociokulturell alienering och undervisningsstrukturen som de mest drivande omstÀndigheterna vid studieavbrott.

Syftet med denna studie var att genom en kvantitativ ansats med enka?ter som datainsamlings metod ta reda vad socialsekreterare har fo?r upplevelser i fra?gor som ro?r ansvarsfo?rdelning na?r privata utfo?rare anva?nds vid placeringar av barn. Vi har tittat pa? vad socialsekreterare har fo?r upplevelser och erfarenheter av mo?jlighet till insyn, kontroll och uppfo?ljning samt hur de upplever kvalite?n pa? insatser pa?verkas na?r privata utfo?rare anva?nds vid dessa placeringar. Vi har pro?vat tva? hypoteser som formulerats utifra?n valda teorier om organisation som byra?kratisk och hierarkisk, samt som ma?lstyrd och rationell, och da?refter samlat in empiri och sammansta?llt va?r data och resultat.