Examensarbete belyser om det är möjligt att kategorisera Studie- och yrkesvägledares upplevda arbetssituation i KASAM. För att kunna kategorisera utifrån KASAM vill vi veta hur Studie- och yrkesvägledare upplever sin arbetssituation och hur deras kompetens tillvaratas inom deras arbetsorganisation. Dessutom har vi valt att ställa frågor om hur arbetsgivaren ser på deras profession och vilka möjligheter de har till kompetensutveckling. Examensarbetet är en kvalitativ Studie med sex olika Studie- och yrkesvägledare yrkesverksamma inom statlig, kommunal och privat arbetsorganisation i västra Sverige. Vi kontaktade Studie- och yrkesvägledare för att höra om det fanns intresse att delta i en intervju.

Det finns en arbetsdelning mellan könen på dagens arbetsmarknad. Vissa yrken uppfattas som kvinnliga och andra som manliga. Men allt fler kvinnor arbetar idag i mansdominerade yrken. Mitt syfte med denna Studie är att undersöka hur kvinnor upplever att det är att arbeta i ett mansdominerat yrke. Denna Studie belyser hur kvinnor anpassar sig, vilka svårigheter de möter och hur de hanterar dessa.

Sammanfattning Syftet med examensarbetet var att beskriva Studie- och yrkesvägledares och lärares upplevelser av samarbetet dem emellan samt i vilken utsträckning samarbetsmöjligheterna påverkades av en strukturell omorganisation. En kort beskrivning ges av utvecklingen av den kommunala grundskolan samt Studie- och yrkesvägledar- och läraryrkets förändring. Uppsatsen bygger på kvalitativa intervjuer från två Studie- och yrkesvägledare verksamma före F-9 reformen, två Studie- och yrkesvägledare verksamma i dag och två lärare som arbetat inom grundskolan både före och efter F-9 reformen. Resultaten visade att samarbetsmöjligheterna och strukturen på skolor idag skiljer sig från tiden före F-9 reformen. En förändring var att Studie- och yrkesvägledares arbetsplatser inte längre är på en skola utan flera, vilket försvårar samarbetsmöjligheterna.

Sammanfattning: Denna Studie handlar om vänskapen mellan en grupp kvinnor. Det finns en hel del forskning och litteratur i ämnet men dock inte inom sociologin samt under 2000-talet vilket varit upptakten till denna Studie samt ett starkt intresse i ämnet. Uppsatsen besvarar frågeställningen: Vad är och innebär vänskap för de kvinnor som ingått i denna Studie? Förändras vänskap med tiden, i så fall varför och vad påverkas förändringen utav? Vad speglar vänskapen idag under 2000-talet bland de kvinnor som deltagit i denna Studie? Metoden bygger på en kvalitativ forskningsmetod där urvalet baserats på en grupp kvinnor över 30 år i syfte att just denna åldersgrupp uppskattats ha hunnit med en hel del genom livet samt att de förväntades ha en stor erfarenhet i ämnet. Denna Studie visar att vänskapen är ett behov som hela tiden är i förändring beroende på de behov som uppkommer hos en individ.

 Tidigare forskning har fokuserat på emotionellt arbete i form av bland annat "surface och deep acting", emotionell dissonans och kundinteraktioner. Denna Studie ämnade besvara frågeställningen: Har ålder respektive yrkeserfarenhet samband med en SJ AB anställds grad av emotionellt arbete i kundkontakter? Urvalet bestod av 65 anställda från ett flertal SJ Resebutiker i Sverige. Resultat visade att äldre anställda och anställda med längre yrkeserfarenhet hade ett starkare samband med krav och välmående på arbetet. Detta visar att det alltså är de som klarar emotionellt arbete bättre.

Vår Studie syftar till att besvara frågan om hur kunskap kan överföras mellan projekt och vad som kan göras för att underlätta denna process. För att få svar på denna fråga utförde vi en kvalitativ Studie baserad på intervjuer på ett av Sveriges största företag. Vår Studie visar att företagskultur spelar en betydande roll vad gäller kunskapsöverföring mellan projekt, men att det även krävs att resurser tilldelas för att kunskapsöverföringsaktiviteterna verkligen ska genomföras. De viktigaste komponenterna för att förbättra kunskapsöverföringen är, förutom företagskultur och tilldelning av resurser, även dialog, rutiner och mål samt att lärdomar från tidigare projekt blir lättare att ta del av och hitta för utomstående..

För att veta hur det är att arbeta som Studie- och yrkesvägledare bestämde jag mig för att intervjua några verksamma inom yrket för att ge en klarare bild på hur det är att vara ute i verksamma arbetslivet inom skolväsendet. För att genomföra undersökningen valde jag att göra kvalitativa intervjuer med åtta stycken Studie- och yrkesvägledare. Som kriterier för urval till undersökningsgrupp var att de varit verksamma minst 15 år i yrket samt att fyra var från grundskola och fyra från gymnasieskola. För att se om det fanns skillnader i deras arbetssätt beroende vilken skolnivå de arbetade inom gjordes detta urval. Dessutom valde jag att göra intervjuer med vägledare från både storkommun och mindre kommuner för att ser om det även var skillnader beroende på kommunernas storlek i hur de arbetade.

Mitt syfte med detta arbete var att undersöka om det existerar vägledning på arbetsförmedlingen och försöka ge en bild av hur Studie- och yrkesvägledare arbetar med vägledning på arbetsförmedlingen. För att kunna genomföra detta så valde jag att intervjua sex vägledare. Mitt kriterier i detta fallet var att det skulle vara utbildade Studie- och yrkesvägledare. Jag valde att intervjua personer vid fem olika arbetsförmedlingskontor, detta bl.a. för att se om jag kunde finna någon skillnad i deras arbetssätt.

Syftet med undersökningen var att belysa Studie- och yrkesvägledares åsikter om kunskap och kompetens kring ämnesområdet funktionsnedsättningar. Den svenska forskningen kring funktionsnedsättningar anses idag som starkt eftersatt. Kvantitativ metod användes genom en webbenkät som skickades till 44 Studie- och yrkesvägledare varav 31 svar inkom. Resultatet visar att det efterfrågas kunskap kring vilka olika typer av skador och sjukdomar som klassificeras som en funktionsnedsättning och det är främst neuropsykiatriska funktionsnedsättningar som anses vara extra viktiga. Vidare efterfrågas kunskap kring hur en funktionsnedsättning kan påverka en individs karriärutveckling samt kunskap kring metoder, utöver de som lärs in på Studie- och yrkesvägledarprogrammet, för att bemöta individer med olika typer av funktionsnedsättningar.

Denna Studie handlar om språkets påverkan på elevens förståelse i matematik i åk 4-6. Syftet med denna Studie är att undersöka hur elever och speciellt de som har invandrarbakgrund kan stöttas för att skapa bättre språkförståelse i matematik. I denna Studie undersöks hur gruppsamtal kan bidra till bättre förståelse i matematik och vilka slags ord är svåra för invandrarelever respektive svenska elever när det gäller lärandet i matematik. Detta är en jämförande Studie som bygger på observationer gjorda i en skola med invandrarelever i majoritet och en annan med elever i svensk majoritet. Två intervjuer genomfördes, den ena med en lärare i mellanstadiet och den andra med en speciallärare.

Uppsats för avläggande av filosofie kandidatexamen iKulturvård, Konservatorprogrammet15 hpInstitutionen för kulturvårdGöteborgs universitet2013:11Förekomsten av utfällningarpå måleriskiktEn Studie av Holdhus kyrkas predikstol.

Arbetsmarknaden är könssegregerad, och uppdelningen påbörjas redan i tidig ålder. Studie- och yrkesvägledarna är enligt lag skyldiga att arbeta för att kön inte ska reproduceras, samtidigt visar andra Studier att Studie- och yrkesvägledarna inte följer lagtexten. Syftet är att undersöka hur Studie- och yrkesvägledarna skapar ett arbetssätt utifrån deras tolkning av läroplanen § 2.6, gällande genus, i elevernas valprocess till gymnasiet. Studien undersöker också vilka faktorer som kan ha varit bidragande till Studie- och yrkesvägledarnas faktiska tolkning av läroplanen § 2.6. Teorier som har använts i Studien är föreställningar av yrken, konstruktioner av könsroller och teori om tolkning och översättning. Kvalitativ metod med åtta intervjuer har använts för att samla in det empiriska materialet. Resultat som framkommit under Studien är att alla informanter har olika föreställningar och tolkar lagtexten olika beroende på vad de har med sig från bland annat barndomen och tidigare erfarenheter. Detta gör att alla informanter som deltagit i Studien har ett eget individuellt anpassat arbetssätt som beror på vad de har med sig sedan tidigare och deras syn på genus.

Syftet med undersökningen är att ta reda på om niondeklassare anser att det är relevant att arbeta med sin självkännedom inför gymnasievalet samt om eleverna är medvetna om att den möjligheten finns hos en Studie- och yrkesvägledare. Frågeställningarna som besvaras i denna undersökning är: Hur värdefullt anser eleverna att det är att arbeta med självkänne-dom inför deras gymnasieval? Hur medvetna är eleverna om deras möjlighet till att arbeta med sin självkännedom med hjälp av en Studie- och yrkesvägledare? Vilka vägledningsme-toder anser eleverna är mer eller mindre relevanta för att öka sin självkännedom? Det finns Studier som visar på att information tar större plats i ett vägledningssamtal än vad självkännedomsarbete gör. Som blivande Studie- och yrkesvägledare har vi i utbildning ta-git del av olika karriärteorier och vägledningsmetoder som ska främja den sökandes själv-kännedom. I läroplanen, Lgr 11, nämns inte självkännedomsarbete som en del i vägled-ningen vilket det gjorde i läroplanen från 1980. En kvantitativ Studie i form av enkäter har använts för att undersöka detta.

Med detta arbete har jag velat belysa hur Studie- och yrkesvägledare på grundskolenivå upplever sitt deltagande i elevvårdsteam. I intervjuer gjorda av Skolverket har det visat sig att Studie- och yrkesvägledare ofta har en rad olika åtaganden som inte rör vägledning. Ett av dessa åtaganden är att delta i skolans elevvårdsteam. Ett elevvårdsteam på grundskolenivå kan bestå av kurator, skolsköterska och Studie- och yrkesvägledare samt någon från skolledning, men sammansättningen kan variera från skola till skola. För att kunna ha en samlad kunskap om eleverna i skolan och deras behov av särskilda insatser, har elevvårdsteamet regelbundna elevvårdsmöten.

Syftet med denna Studie var att utforska och analysera Studie- och yrkesvägledares uttryckta åsikter om betyg och betyg som urvalsinstrument. Vi har, med en fenomenografisk forskningsansats, genomfört fyra stycken kvalitativa intervjuer med representanter från den utvalda yrkesgruppen. Arbetet har fokuserat på urval av sökande till gymnasieskolan.Våra respondenter förmedlade viss kritik mot hur urvalet i svensk skola, men menade även att ett urval måste göras. Deras främsta kritik gällde vad betyg egentligen representerar. De menade att betyg som urvalsinstrument förbiser många personlighetsdrag som kan vara väsentliga inför elevernas val av gymnasieprogram.