Utbildningen till Studie- och yrkesvÀgledare vid Malmö högskola Àr tre Är lÄng. Under dessa tre Är lÀggs mycket tid ner pÄ att studera sjÀlva samtalet i vÀgledningssituationen. Vi studenter kommer i framtiden att möta olika typer av mÀnniskor som var och en har sin egen unika livsvÀrld, byggd pÄ erfarenheter och upplevelser. För att kunna möta alla dessa mÀnniskor pÄ ett respektfullt sÀtt och inleda ett samtal behöver vi kunna skapa kontakt, stÀmma av och knyta samman vÄra livsvÀrldar i ett temporÀrt förtroendefullt samarbetsavtal under sjÀlva vÀgledningssamtalet. Denna fas inom vÀgledningsomrÄdet kallas för Tuning in.

Abstrakt Syftet med studien var att skapa en förstÄelse för hur studie? och yrkesvÀgledarnas arbete och vÀgledningsmetoder ser ut för elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter, samt för elever med koncentrationssvÄrigheter. Jag har gjort en kvalitativ undersökning med fem utbildade studie- och yrkesvÀgledare i fem norrlÀndska kommuner i Sverige. Jag anvÀnde mig av digitala intervjuer. UtgÄngspunkten i undersökningen var att ta reda pÄ vilka vÀgledningsmetoder som anvÀnds, hur samarbetet med vÄrdnadshavarna och övriga pedagoger pÄ skolorna ser ut, samt undersöka vilka utbildningar och kompetenser studie- och yrkesvÀgledarna besitter.  VÀgledningsmetoderna som anvÀnds visade sig inte vara nÄgra fastlagda metoder, olika vÀlbeprövade och erkÀnda metoder anvÀnds utifrÄn den enskilde individens behov.

Denna narrativa studie handlar om tre lÀrares berÀttelse om hur de ser pÄ barns roll och förmÄga i lÀrandet efter att ha genomgÄtt kompetensutveckling ?LÀsa ? sprÄka ? skriva?.Resultatet pÄvisar att det finns ett samband mellan deras synsÀtt och kompetensutvecklingen som har föranlett förÀndringar av arbetsformen och arbetssÀttet av lÀrarnas undervisning i lÀs- och skrivprocessen..

Syftet med denna studie Àr att beskriva och analysera hur ledarna för Katedralskolan i VÀxjö arbetar med att motivera medarbetarna vid införandet av en intraprenad. Fokus i denna uppsats Àr i första hand information och kommunikation ur ett ledarperspektiv men Àven till viss del utifrÄn ett medarbetarperspektiv..

Syftet med denna studie var att undersöka fyra unga invandrarmÀns erfarenheter och upplevelser av att tidigare ha suttit i fÀngelse. Jag ville försöka förstÄ varför dessa mÀn hade börjat begÄ brott, deras intryck av möten med det svenska samhÀllet. Mina funderingar besvarades genom att jag anvÀnde mig utav Beckers avvikelse/stÀmplings teori för att fÄ vissa svar genom en kvalitativ studie, som innehöll djupintervjuer. Resultaten av studien har visat att orsaker till brottsbeteende hos invandrarna bland annat kan bero pÄ utanförskap, integreringsbrist och diskriminering i samhÀllet..

Syftet med den hÀr studien Àr att belysa om och pÄ vilket sÀtt som en grupp mÀnniskor meddiagnos utmattningssyndrom/utmattningsdepression har fÄtt eller kommit i kontakt med studieochyrkesvÀgledning strax innan och en bit in i sin sjukskrivningsperiod. För att fÄ svar pÄ dettasÄ genomfördes sex intervjuer som en kvalitativ studie. Slutsatserna av studien bygger pÄanalysen av intervjuerna och pÄ olika vÀgledningsteorier samt pÄ tidigare forskning i de Àmnensom anknyter till studien. Resultaten visar att studie- och yrkesvÀgledning inte var nÄgot som dehÀr mÀnniskorna kommit i kontakt med i samband med sin sjukskrivningsperiod. Vad de dÀremot pÄvisade var ett stort behov av just de kunskaper och verktyg som studie- ochyrkesvÀgledare kan erbjuda.

De senaste Ärens snabba framvÀxt av fristÄende skolor i Malmö har skapat intresse för oss att vilja förlÀgga vÄr forskning dÀr. Genom vÄr utbildning till studie- och yrkesvÀgledare föll det sig naturligt att undersöka studie- och yrkesvÀgledningens vikt för elever pÄ fristÄende skolor. VÄrt syfte med examensarbetet var att fÄ en inblick i tidigare erfarenheter av studie- och yrkesvÀgledning hos elever pÄ fristÄende gymnasium. VÄr intention var Àven att undersöka elevers tankar om studie- och yrkesvÀgledning i deras nuvarande situation. Vi valde att anvÀnda oss av en kvantitativ metod i form av enkÀter för att nÄ sÄ mÄnga som möjligt.

För att kunna etablera sig pÄ arbetsmarknaden har en gymnasieexamen blivit nÀstintill ett mÄste. Av de nyanlÀnda elever som kommer till Sverige efter sju Ärs Älder Àr endast 44 procent behöriga att komma in pÄ ett nationellt gymnasieprogram. Varje elev i gymnasie-skolan ska ges möjlighet till studie- och yrkesvÀgledning för att utveckla förmÄgan till individuell studieplanering och medvetet kunna ta stÀllning till fortsatt studie- och yrkes-inriktning. Det rÄder en stor variation kring nÀr och i vilken omfattning nyanlÀnda elever fÄr studie- och yrkesvÀgledning. Denna studie syftar till att undersöka hur studie- och yrkesvÀgledare verksamma inom sprÄkintroduktionen pÄ gymnasiet arbetar med nyanlÀnda elever.

Allt fler företag anvÀnder sig av employer branding för att skapa konkurrenskraft pÄ arbetsmarknaden, vilket beskrivs som hur ett företag arbetar med sitt arbetsgivarvarumÀrke. ArbetsgivarvarumÀrket innebÀr de uppfattningar och associationer som nuvarande och potentiella medarbetare har av en arbetsgivare. Ett begrepp som kan kopplas ihop med employer branding Àr det psykologiska kontraktet, vilket kan förstÄs som uppfattningen om ömsesidiga Ätaganden mellan individen och företaget. Denna uppsats Àr indelad i tvÄ delar varav Studie 1 handlar om vad som kÀnnetecknar framgÄngsrikt employer branding, medan Studie 2 berör arbetsgivarvarumÀrket och psykologiska kontraktet. Datainsamlingsmetoderna som anvÀndes var fokusgrupper och semi-strukturerade intervjuer.

The purpose with this studie was to examine how individuals with experience of a long-term drugabuse describe their transformationprocess, and if this process has contributed to a change in their selfdescription. The studie was delimit to examine the transformationprocess, not in relation to what sort of abuse the informants had, or in relation to gender. The studie anwered questions concerning motivation to stop abusing, how the informants started the drugcareer, and how life as an abuser is described. In the studie qualitative method was used, five semi-structured interviewes were made with individuals who had a long-term addiction in the past. Symbolic Interactionism was the theoretical frame of referense that was used for analyse.

Sammanfattning En studie- och yrkesvÀgledare i grundskolan mÄste lÀra sig ny kunskap hela tiden. Utan kunskap om omvÀrlden, samhÀllet och skolsystemet kan de inte utföra sitt arbete. Det övergripande syftet med detta examensarbete Àr att undersöka hur en studie- och yrkesvÀgledare pÄ grundskolan ser pÄ sitt lÀrande mot bakgrund av gymnasiereformen som implementerades under 2011/2012. Hur arbetar de med sitt lÀrande under en gymnasiereform? Hur blev de i sin yrkesroll utmanade under denna period? Hur ser de pÄ skollagens text om kompetensutveckling? Detta Àr de frÄgestÀllningar som stÀlls och besvaras i denna studie. Studien Àr en kvalitativ undersökning dÀr sex arbetande studie- och yrkesvÀgledare intervjuas.

För att komplettera mitt ansvarstagande och mitt framtida inflytande som landskapsarkitekt, syftar denna studie till att förbÀttra min inlevelse i hur barn anvÀnder och upplever sin fysiska omgivning.

VÄrt syfte med detta arbete var att belysa om styrda gruppsamtal under en begrÀnsad tid ledde till förÀndring i barnens kÀnsla av trygghet, gemenskap och uppskattning i klassen samt vilka dessa förÀndringar var. Vi har genomfört en studie med enkÀter, intervjuer och deltagande observationer. Intervjuer och enkÀter utfördes bÄde i början och i slutet av en femveckorsperiod. EnkÀterna genomfördes i tvÄ olika klasser med sammanlagt 29 elever i Är tre. Sex elever valdes ut som informanter till vÄr studie.

En av Skolverkets tankar med de nationella proven Àr att de ska fungera som en bedömnings mall vilket lÀrarna i vÄr studie ocksÄ anvÀnde sig av men ansÄg samtidigt att deras bedömning av eleverna kunde ske utan de nationella proven. VÄrterminen 2009 infördes nationella prov för Ärskurs 3. Skolverket och regeringen beslutade att proven skulle bli obligatoriska i bÄde svenska och matematik samtidigt infördes mÄl att uppnÄ i bÄda Àmnena för Ärskurs 3. Syftet med vÄr undersökning Àr att undersöka betydelsen av nationella prov i svenska Ärskurs 3 med sÀrskilt fokus pÄ lÀrarnas planering och bedömning. Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ studie dÀr vi har intervjuat lÀrare pÄ tvÄ olika skolor om deras syn pÄ nationella proven.

Studie om reklamationsbeteendet hos unga konsumenter i Äldrarna 18-25 (I klÀdbranschen). Hur agerar de vid missnöje och hur pÄverkas deras attityd till det aktuella företaget i framtiden? Kan man se nÄgra skillnader mellan de manliga och de kvinnliga konsumenterna nÀr det gÀller reklamationsbeteendet?.