I vÄr studie vill vi undersöka eventuella skillnader i arbetssÀtt mellan utbildade studie- och yrkesvÀgledare och vÀgledare med annan utbildningsbakgrund pÄ ett universitet i södra Sverige, med fokus pÄ det enskilda samtalet. VÄr frÄgestÀllning har delats upp i följande frÄgor: vilka riktlinjer finns för vÀgledningsarbetet pÄ universitetet, finns skillnader i arbetssÀtt mellan vÀgledare med studie- och yrkes-vÀgledarutbildning och vÀgledare med annan utbildningsbakgrund, i sÄdana fall vilka samt hur prioriteras det enskilda samtalet? Vi har anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer för undersökningen. Vi har intervjuat fyra studievÀgledare verksamma inom universitet. DÀrefter har vi analyserat det resultat vi har fÄtt, i förhÄllande till tidigare forskning inom omrÄdet, samt kopplat till de teorier som vi ansett relevanta för studien.

Den hÀr studien behandlar ?alarmerande nyheter? pÄ internet och Àr en studie om publikens mottagande av larmrapporter i media pÄ nÀtet. AllmÀnheten översköljs dagligen med information gÀllande kost, hÀlsa och livsstil frÄn olika mediekanaler. StÀndigt uppmanas allmÀnheten till att Àndra sina vanor, trots att det i vissa fall har varit helt obefogat.

Syftet med denna studie har varit att söka finna ett samband mellan dialogsystem designade enligt designmönstret Gameplay Integrated Conversations och meningsfullt spelande. TvÄ prototyper har skapats dÀr den ena haft stöd för tidigare nÀmnda designmönster och den andra inte. Dessa testades pÄ tvÄ grupper om fem personer som Ätergav sina upplevelser genom ett frÄgeformulÀr. Resultaten visade att gruppen som spelade prototypen med Gameplay Integrated Conversations inte upplevde de unika egenskaper som det medförde. Dessutom visade undersökningen att gruppen utan stöd för designmönstret upplevde mer meningsfullt spelande.

Förskolans uppdrag Àr bland annat att skapa goda lÀrande miljöer och lÀrandetillfÀllen som Àr anpassade efter barns individuella behov. Syftet med denna studie var att undersöka vilka pedagogiska strategier förskollÀrare i förskolan anvÀnder för att inkludera de barn som anses vara inÄtvÀnda. De frÄgestÀllningar som lÄg till grund för denna studie var; Vilka strategier anvÀnder förskollÀrare i förskolan för att inkludera inÄtvÀnda barn? Vilka uppfattningar har yrkesverksamma förskollÀrare, vad gÀller stödbehovet hos inÄtvÀnda barn? För att fÄ svar pÄ dessa frÄgestÀllningar valde jag att utföra intervjuer med fem yrkesverksamma förskollÀrare. Resultatet av denna studie visar att pedagogens förhÄllningssÀtt, bemötande, engagemang, tillrÀttalagd lÀrandemiljö och ett individualiserat arbetssÀtt Àr strategier som kan bidra till att de inÄtvÀnda barnen inkluderas i lÀrande och socialt samspel..

Syftet med vÄr studie Àr att ta reda pÄ vilka attityder pedagogerna i förskolan besitter gentemot flersprÄkighet. Samt att fÄ en inblick i vad pedagogerna anser att man ska arbeta med för att frÀmja flersprÄkiga barns sprÄkutveckling. I vÄr studie har vi anvÀnt oss av intervju som metod dÄ vi har intervjuat tio pedagoger pÄ tvÄ olika förskoleverksamheter. I resultatet framgÄr det att majoriteten av pedagogerna i förskolan har en positiv attityd och instÀllning gentemot flersprÄkighet och att pedagogerna kontinuerligt arbetar med flersprÄkiga barns sprÄkutveckling pÄ ett medvetet sÀtt. .

Studien undersöker vad studie- och yrkesorienterade insatser i klassrummet innebÀr för elever och lÀrare samt hur ÀmneslÀrarstudenter upplever sin roll i skolans vÀgledningsuppdrag. Uppsatsen undersöker vad ÀmneslÀrarstudenter vid UmeÄ universitet fÄr med sig för kunskaper inom omrÄdet frÄn utbildningen. Arbetet berör de vÀgledningsinsatser skolan ska bedriva som inte Àr Àmnade för studie- och yrkesvÀgledare. FrÄgestÀllningarna berör varför vÀgledning ska finnas i undervisningen och hur den behandlas i nulÀget i svenska skolan samt under ÀmneslÀrarutbildningen. Den metod som har anvÀnds Àr kvalitativa intervjuer med ÀmneslÀrarstudenter.

Uppsats för avlÀggande av filosofie kandidatexamen iKulturvÄrd, Ledarskap i slöjd och kulturhantverk15 hpInstitutionen för kulturvÄrdGöteborgs universitet2014:34SlöjdnÀring i nÀtverkanEn intervjubaserad studie av olika aktörersperspektiv pÄ nÀringens utveckling.

Detta examensarbete tar upp frÄgan om hur studie- och yrkesvÀgledare i grundskolans senare Ärskurser arbetar med de elever som inte nÄr mÄlen enligt lÀroplanen för grundskolan, LGR 11. Enligt LGR 11 sÄ Àr det hela skolans ansvar att arbeta aktivt med elevers mÄluppfyllelse, men hur arbetar man dÄ med detta som studie- och yrkesvÀgledare? Intresset för forskningsomrÄdet fick vi som författare av debatten kring elevers mÄluppfyllelse dÀr det kom rapporter om att antalet elever som inte nÄdde mÄluppfyllelsen i den svenska grundskolan ökade. I denna studie sÄ undersöker vi hur man som studie- och yrkesvÀgledare arbetar med de elever som inte nÄr mÄlen i grundskolan, vilka samarbetsformer finns det och vilka bakgrundsfaktorer som kan finns kring elevgruppen som inte nÄr mÄlen i skolan. Med hjÀlp av en kvalitativ undersökning för att fÄ en sÄ bred bild av studie- och yrkesvÀgledarnas arbete med vÄrt undersökningsomrÄde genomförde vi sex intervjuer pÄ skolor dÀr informanterna svarat att de anser att de arbetar aktivt med mÄluppfyllelsen, exempelvis som en del av elvÄrdshÀlsoteamet och har ett aktivt samarbete med lÀrare och övrig personal i och utanför skolan. För att tolka resultatet har vi anvÀnt oss av Lev Vygotskijs sociokulturella perspektiv pÄ lÀrande, Pierre Bourdieus tankar kring sociala strukturer samt Abraham Maslows och Viktor Frankls behovs- och motivationsteorier. Med dessa teorier vill vi belysa hur interaktioner och samspel skapar stöd och struktur, hur motivation och individuella behov pÄverkar mÄluppfyllelsen för eleverna dÀr studie- och yrkesvÀgledarens arbetsmetoder och samarbetsformer Àr en part i detta arbete. Analysen av resultatet i vÄr undersökning visar att det för studie- och yrkesvÀgledarna Àr ett tidskrÀvande arbete som krÀver individuellt anpassade metoder och samarbete med olika funktioner i och utanför skolan för att nÄ varje enskild individ men att för mÄlgruppen kan en bra studie- och yrkesvÀgledning vara avgörande i relation till elevernas mÄluppfyllelse..

I uppsatsen utreds under vilka omstÀndigheter som aktieÀgarna eller företrÀdarna i ett svenskt processaktiebolag kan bli ansvariga för bolagets skulder genom ansvarsgenombrott. I uppsatsen görs ocksÄ en studie av det atypiska processbolag HQ AB. .

En studie av vilka kroppsideal som rÄder i svenska modebloggar..

SammanfattningSyftet med denna studie Àr att undersöka lÀrarens val och anvÀndning av matematiklÀromedel i grundskolans tidigare Är. Med lÀromedel avses i denna studie det material som syftar till att hjÀlpa eleven att tillÀgna sig kunskaper i matematik. Exempel pÄ de lÀromedel som förekommer i studien Àr lÀrobok, egenproducerat material, informations- och kommunikationsteknik (IKT) samt konkret material som ger möjlighet för flera sinnen att verka. Vi har valt att genomföra vÄr studie med stöd av tvÄ delstudier, intervju och observation. VÄra intervjuer synliggör i huvudsak lÀrarens syn pÄ vad som Àr viktigt vid lÀrande i matematik samt vad som ligger till grund för valet av lÀromedel.

Syftet med examensarbetet var att beskriva hur studie- och yrkesvÀgledare arbetar pÄ högskola/universitet och hur studie- och yrkesvÀgledarna förhÄller sig till de nya förutsÀttningarna. De nya förutsÀttningarna kan vara arbetslöshet, ett högre tryck, studenters behov och att övergÄngen frÄn skola till arbete blir lÀngre. Som en inledning valde vi att förklara hur studie- och yrkesvÀgledare arbetar pÄ dessa instanser. DÀrefter ville se om de nya förutsÀttningarna hade pÄverkat studie- och yrkesvÀgledarnas arbetssÀtt pÄ den lokala och den centrala vÀgledningen. Avslutningsvis ville vi ta reda pÄ hur studie- och yrkesvÀgledarna uppfyller studenternas behov av vÀgledning.

Syfte: Syftet med denna studie Àr att undersöka hur redovisningsansvariga pÄ företag inom fastighetsbranschen uppfattar det nya K3-regelverket vad gÀller redovisning av uppskjuten skatt som uppstÄr pÄ grund av att beskattningen Àr delvis frikopplad frÄn redovisning av fastigheter. Metod: Studien Àr av kvantitativ natur med en deduktiv ansats. Insamling av empiri har skett genom insamling av data i form av webbenkÀter och dokumentstudie. Det empiriska utfallet har sedan analyserats mot tidigare forskning och teorier. Resultat och slutsats: Resultatet visar pÄ att det finns flera förklaringsvariabler som bÄde enskilt och tillsammans pÄverkar respondenterna och hur de uppfattar redovisning av uppskjuten skatt. Förslag till framtida forskning: DÄ denna studie bygger pÄ respondenternas uppfattning rörande redovisning av uppskjuten skatt i dagslÀget kan en senare studie göras som behandlar det faktiska utfallet. LikasÄ undersöker inte denna studie alla tÀnkbara förklaringsvariabler som kan pÄverka utfallet. En ny studie kan dÀrför göras som behandlar faktorer som exempelvis företagets marknadsposition och jÀmföra utfallet frÄn ett sÄdant perspektiv..

Sexualitetens historia prÀglas av en stor ojÀmlikhet betrÀffande sexuellt handlingsutrymme mellan kvinnor och mÀn. Med denna studie Àmnar vi att utforska eventuella ojÀmlikheter mellan killar och tjejers sexuella handlingsutrymme i Sverige, vÀrldens fjÀrde mest jÀmstÀllda land enligt World Economic Forum. VÄr studie bygger pÄ tvÄ fokusgrupper med totalt 13 deltagare i Äldern 16-17 Är. Empirin i vÄr studie har analyserats utifrÄn ett socialkonstruktivistiskt perspektiv. VÄr studie visar att samma handlingar och beteenden som ger killar status som kungar ger tjejer stÀmplar som horor.

Framför dig har du nu en studie som berör Àmnet sjÀlvbestÀmmande ur ett personalperspektiv. Studien bygger pÄ en kvalitativ ansats dÀr empirin har samlats in med hjÀlp av semistrukturerande intervjuer. De frÄgestÀllningar som stÀlls i denna studie Àr: Hur kan personal som arbetar med personer med funktionsnedsÀttning i sitt professionella förhÄllnings- och arbetssÀtt ta hÀnsyn till den enskildes rÀtt till sjÀlvbestÀmmande? NÀr personal och den enskilde har olika Äsikter om vad som ska bestÀmmas för den enskilde, hur utvecklas dÄ rÀtten till sjÀlvbestÀmmande för den enskilde? Vilka normer och vÀrderingar kan bli dominerande frÄn personalens sida nÀr oenighet uppstÄr mellan personal och den enskilde om vad som ska bestÀmmas för henom?Det viktigaste resultatet frÄn denna studie Àr att personalen upplever en svÄrighet i att den enskilde ska bestÀmma sjÀlv och samtidigt fÄ stöd och hjÀlp..