Denna studie syftar till att undersöka hur barn talar om naturvetenskapliga fenomen och vad som framstÄr som centralt i barnens tal om naturvetenskapliga fenomen. Studiens syfte Àr ocksÄ att undersöka vilken syn pÄ kunskap och lÀrande som kommer till uttryck nÀr barnen talar om sitt lÀrande. VÄr studie Àr kvalitativ vilket innebÀr att vi har anvÀnt kvalitativa intervjuer nÀr vi samlat in studiens empiri. Eftersom vi valt att framförallt analysera vÄrt material ur ett sociokulturellt perspektiv presenterar vi det i vÄr litteraturgenomgÄng. I vÄr litteraturgenomgÄng lyfter vi Àven fram barns perspektiv vilket ocksÄ utgör en grund i studien. Begreppen metaforer, antropomorfism, animism och artificialism lyfts ocksÄ fram i litteraturgenomgÄngen för att sedan utgöra en grund i analysdelen. I vÄr studie kan vi dra flera slutsatser.

Syftet med denna studie Àr att ur ett elevperspektiv undersöka och analysera elevers beteenden och aktiviteter i klassrummet och pÄ rasten som ett uttryck för hur en genusordning och en ?dold? lÀroplan och hÀrskarteknikerna sÄvÀl befÀsts och förstÀrks samt förÀndras och överskrids. Denna studie bygger pÄ observationer av och intervjuer med tio elever i Är tre. Resultatet visar pÄ att det förekommer bÄde aktiviteter och beteenden som Àr ett uttryck för en genusordning, ?dold? lÀroplan och hÀrskartekniker bÄde pÄ rasten och i klassrummet.

Syfte: Syftet Àr att undersöka vad som pÄverkar att smÄbolag försÀtts i konkurs utifrÄn en revisors perspektiv.Metod: Vi har genomfört tio intervjuer med revisorer samt inhÀmtat data frÄn Bolagsverket.Slutsats: I denna studie har vi kommit fram till att det som framför allt pÄverkar att smÄbolag gÄr i konkurs Àr att de likvida medlen tar slut och att detta uppmÀrksammas i ett för sent skede. Dessutom Àr kunskap en viktig variabel. Vi kan dÀremot inte konstatera att avskaffandet av revisionsplikten för smÄbolag har inneburit fler konkurser. Vi kan inte heller konstatera att sÀnkningen av aktiekapitalkravet har nÄgon inverkan pÄ antalet konkurser för smÄbolag.Uppsatsens bidrag: Denna studie har bidragit med en ny konkursmodell som Àr applicerbar för smÄbolag, studien har Àven lyft fram revisorns roll i samband med konkurser.Vidare forskning: Förslag pÄ vidare forskning Àr att genomföra samma studie men utifrÄn andra yrkesrollers perspektiv. Det vore Àven intressant att forska kring vilken yrkesroll som Àr mest lÀmpad att hantera konkurser i framtiden. .

Att vÀlja till och frÄn gymnasiet, Àr en studie om valet av gymnasieutbildning och studie- och/eller yrkesvalet efter gymnasiet. Gymnasievalet och det eftergymnasiala valet Àr tvÄ viktiga vÀndpunkter i mÀnniskors liv. Syftet med studien Àr att undersöka gymnasieelevernas förestÀllningar och planer om framtiden frÄn gymnasievalet till sista terminen i gymnasiet. Kvalitativ forskningsmetod har anvÀnts och det gymnasieprogram vi undersökt Àr Naturvetarprogrammet. Resultatet visar tydligt att valet av det naturvetenskapliga programmet har sin grund i den bredd och öppning av möjligheter som utbildningen - enligt respondenterna - kan ge.

Syftet med denna studie Àr att skapa en större förstÄelse för individens upplevelser av förÀndringar i de vardagliga arbetsrutinerna. Med ett hermeneutiskt tolkande har vi genom semistrukturerade- och djupintervjuer arbetat fram vÄrt resultat. Resultatet i vÄr studie kategoriseras upp under fyra huvuddelar: information/kommunikation, lÀrande, social arbetsmiljö och ledarskap som tillsammans utgör grunden för en ökad förstÄelse för individens upplevelser av förÀndringar i de vardagliga arbetsrutinerna..

Syftet med studien Àr att belysa fritidspedagogers uppfattning om lekens betydelse för utvecklande av barns sociala kompetens. Respondenterna Àr fritidspedagoger i en kommun i Norrbottens lÀn. Totalt 4 stycken respondenter stÀllde upp i denna studie. I detta arbete har jag anvÀnt mig av intervjuer som metod. Fritidspedagogerna i denna studie anvÀnder sig av lek för att stÀrka social kompetens genom att erbjuda drama övningar och gruppstÀrkande övningar.

Denna studie syftar till att undersöka och diskutera vilka aspekter av flickors och pojkars handlande och samspel i skolan som skulle kunna utgöra en förklaringsgrund för pojkars sjunkande resultat.Studien Àr utförd pÄ en medelstor skola i en Ärskurs 4 i Halmstad kommun.Detta Àr en etnografisk studie med ett kombinerat genus- och sociokulturellt perspektiv, dÀr vi har studerat hur pojkar respektive flickor handlar och samspelar i homo- och heterogena grupper.Studien visade att kampen om hierarkin i klassrummet hade en negativ inverkan pÄ pojkars skolarbete. Vi kunde se tendenser som pekade pÄ att pojkar hade lÀttare att fokusera pÄ skolarbete i grupper dÀr de var ensamma pojkar i heterogena grupper med en majoritet av flickor..

Syftet med denna studie var att studera ungdomars upplevelse av delaktighet, ansvar och demokrati utifrÄn ett ungdomsperspektiv. I denna studie intervjuades sex informanter om sina upplevelser. Dessa intervjuer analyserades utifrÄn en hermeneutisk tradition och arbetades fram genom meningskategorisering. Denna studie bidrar till att spegla ungdomars förhÄllanden till delaktighet, ansvar och demokrati pÄ 2000-talet. Resultaten visar pÄ att vissa informanter upplevde delaktighet som diffus i denna kommun i en mellanstor stad i Sverige nÀr det gÀller ungdomsfrÄgor.

VÄrt syfte med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka hur personalrekryterare ser pÄ begreppet Social Kompetens i samband med rekrytering, framförallt vid rekrytering av mÀnniskor som i sitt yrke arbetar för mÀnniskor, tillika serviceyrken. Innan vi pÄbörjade uppsatsen antog vi att den Sociala Kompetensen var viktig för att kunna fÄ anstÀllning. Vi har i studie 2, som Àr vÄr huvudsakliga studie, genomfört sju intervjuer med mÀnniskor som i sitt yrke rekryterar och genomför anstÀllningsintervjuer. DÄ det existerar liten forskning kring förekomsten av Social Kompetens i platsannonser valde vi Àven att göra en sÄdan undersökning, studie 1, som till viss del Àven lÄg till grund för urvalet av intervjupersoner till studie 2. I platsannonser efterfrÄgas Social Kompetens frÀmst för tjÀnster dÀr man arbetar för mÀnniskor, vÄrd/omsorg/lÀraryrken, men Àven inom serviceyrken.

Syftet med denna studie var att undersöka om och hur flickor pÄverkas av sociala medier, med inriktning pÄ fenomenen Facebook och Instagram. Studien omfattar 78 stycken enkÀter besvarade av flickor som Àr mellan 14 och 15 Är gamla och gÄr pÄ olika högstadieskolor i norra Sverige. Resultaten visar att de flesta av flickorna har konton pÄ sociala medier och anvÀnder dessa regelbundet. NÀstan alla har tillgÄng till internet via deras mobiltelefon vilket gör att sociala medier stÀndigt Àr nÀrvarande. Slutsatsen i vÄr studie visar pÄ att flickornas utseende tycks spela en stor roll nÀr de presenterar sig sjÀlva pÄ sociala medier.

I detta arbete har vi undersökt hur studie- och yrkesvÀgledares arbetsuppgifter ser ut i praktiken genom att intervjua fem studie- och yrkesvÀgledare pÄ olika gymnasieskolor i VÀsterbottens lÀn. Vi ville ta reda pÄ vad de lÀgger fokus och tid pÄ i sitt arbete samt om de har nÄgra sidouppgifter som inte tillhör deras egentliga uppdrag som studie- och yrkesvÀgledare. Detta dÄ tidigare forskning pekat pÄ att vÀgledare Àr missnöjda med sin arbetssituation och att de har mycket sidouppgifter som tar tid och fokus frÄn det egentliga uppdraget. I arbetet har vi Àven fokuserat pÄ studie- och yrkesvÀgledningens utveckling och utformning frÄn 70-talet fram till idag med fokus pÄ samhÀllet, vÀgledaren och arbetets innehÄll.De frÄgestÀllningar som vi behandlar i detta arbete Àr vÀgledarens huvudsakliga arbetsuppgifter, vilka eventuella sidouppgifter det finns och fördelningen mellan dessa utifrÄn studie- och yrkesvÀgledarens perspektiv. Vi har Àven valt att skriva om de mÄl- och styrdokument som finns för verksamheten.

I vÄr studie har vi följt projektet Nollklassade, som har i syfte att utveckla och implementerasamordningsmetoder mellan Kommunen, FörsÀkringskassan, Arbetsförmedlingen ochVÄrden. MÄlet med projektet Àr att öka samordningen mellan myndigheterna för att dessa pÄbÀsta sÀtt ska kunna stödja de individer som saknar sjukpenninggrundande inkomst,Nollklassade. Syftet med vÄr studie var att se utvecklingen av samordningsmetoder, vilkahinder och möjligheter som uppstÄr samt vilka förutsÀttningar som finns för att projektet skaleda till en hÄllbar utveckling. Studien genomfördes med induktiv ansats och kvalitativ metod.Data samlades in via semi-strukturerade intervjuer med anstÀllda frÄn varje organisation föreframtagandet av teorier och tidigare forskning. Det insamlade materialet kategoriseradessedan upp i Àmnen dÀr vi utgick frÄn vÄra frÄgestÀllningar; Uppdrag och mÄl,Samordningsmetoder, Hinder och möjligheter samt FörutsÀttningar för hÄllbarhet.

Medarbetarsamtal har sina rötter frÄn 1800-talet och anvÀnds idag ute i organisationerna som ett verktyg för att dels pÄverka bÄde medarbetarnas och organisationens utveckling. Jag ville i denna studie undersöka medarbetarsamtal vidare genom medarbetarperspektiv. Studiens syfte var att undersöka och belysa upplevelsen och betydelsen av medarbetarsamtal hos medarbetare. Jag vill i denna studie tolka och förstÄ mina intervjuade informanter och valde dÀrför i denna studie den hermeneutiska forskningsinriktningen. För att uppnÄ syftet har 6 kvalitativa intervjuer med semistrukturerad guide anvÀnts.

Denna sja?lvsta?ndiga studie behandlar en musikalisk djupdykning i den fo?rsta satsen av Oskar Bo?hmes trumpetkonsert op.18 i f-moll. Genom en musikteoretisk, grafisk och praktisk analys av satsen fo?rdjupar jag mig i musiken pa? ett annat sa?tt a?n att som musiker bara spela den och kan da?rigenom fo?rhoppningsvis ta till mig musiken pa? ett djupare plan. .

Turism Àr ett vÀxande fenomen dÀr beslutsfattare idag ser turism som en sjÀlvklar industri vÀrd att satsa pÄ. Genom globaliseringen har det skett en ökad efterfrÄgan till exempelvis glesbygden dÀr mÀnniskor söker kontraster till det stressiga stadslivet. Dock prÀglas glest befolkade omrÄden vanligtvis av en existerande dominerande industri som bidrar till exempelvis ekonomisk tillvÀxt. Detta resulterar i att motiv till utvecklandet av turism skiljer sig frÄn de traditionella motiven dÀr turism bland annat kan vara en ?ekonomisk rÀddning?.