Ruptur av analsfinktern, sÄ kallad sfinkterruptur, Àr en allvarlig komplikation vid vaginal förlossning. EftervÄrd och uppföljning av de kvinnor som drabbats av sfinkterruptur Àr viktig dÄ komplikationer i efterförloppet kan ge besvÀr.Syftet med denna studie var att beskriva förekomsten av sfinkterruptur vid vaginal förlossning samt kartlÀgga den eftervÄrd och uppföljning som erbjuds dessa kvinnor pÄ landets förlossningskliniker. Ett annat syfte var att göra en tvÄÄrsuppföljning och jÀmföra resultat med en tidigare studie frÄn 2005. Metoden var deskriptiv och jÀmförande, med en kvantitativ ansats. En enkÀt skickades till samtliga Sveriges förlossningskliniker (n=47).

I denna studie studeras tio barnbilderböcker ur ett genusperspektiv. Denna studie syftar till attundersöka i barnbilderböcker av Elsa Beskow och Gunilla Bergström hur flickor och pojkar gestaltas.Syftet Àr att studera och jÀmföra om det finns likheter eller skillnader i hur de gestaltar flickor ochpojkar och i sÄ fall vad för likheter och skillnader det finns.Undersökningen genomförs genom en kvalitativ text- och bildanalys för att besvara syfte ochfrÄgestÀllningarna. De studerade böckerna av Beskow Àr skrivna i början av 1900-talet och de studeradeböckerna av Bergström Àr skrivna i slutet av 1900-talet.Resultatet av denna studie visar att det finns mÄnga skillnader pÄ hur flickor och pojkar gestaltas ochatt de traditionella könsrollerna som Àr tydliga i Beskows böcker inte Àr lika framtrÀdande i Bergströmsböcker. BÄde text och bild som undersöktes och jÀmfördes kan Àven visa skillnader pÄ hurkönsstereotyper inte Àr lika förekommande i Bergström..

DĂ„ Sveriges samhĂ€lle blir allt mer mĂ„ngkulturellt och vi fĂ„r en mer mĂ„ngkulturell skola, Ă€r det viktigt att pedagoger har en förstĂ„else och Ă€r medvetna om de kulturella skillnaderna som kan uppstĂ„ i undervisningssituationer. Vi har valt att fokusera vĂ„r studie pĂ„ flickor med muslimsk bakgrund och hur de upplever idrottsĂ€mnet. Ämnet innehĂ„ller mĂ„nga olika moment som kan upplevas som nya och frĂ€mmande för dessa elever. Vi intervjuade Ă€ven pedagoger för att se hur de arbetar med integrering och hur det hanterar eventuella bortfall frĂ„n idrottslektionerna. VĂ„r studie bestĂ„r bĂ„de av en kvalitativ samt en kvantitativ del.

Syftet med denna studie Àr att undersöka förutsÀttningarna för informellt elevinflytande och vilken utstrÀckning det förekommer i en grundsÀrskola i Norrbotten. I vÄr bakgrund beskriver vi elevinflytande generellt ur ett historiskt och nationellt perspektiv. Samt vad de olika styrdokumenten sÀger kring elevinflytande allmÀnt i skolan, men framförallt i grundsÀrskolan. Vi beskriver ocksÄ kort om sÀrskolan och om utvecklingsstörning. VÄr definition av elevinflytande Àr det informella elevinflytandet och dÀrmed utgÄr studien frÄn detta.

Syftet med denna studie a?r att beskriva hur chefer introducerar nya medarbetare och hur detta pÄverkar socialiseringen in i en organisation och arbetsgrupp. Studien Àr uppdelat i tvÄ teoretiska teman; de hÄrda formella delarna av en introduktion och de mjuka den socialisering som sker. Detta Àr en kvalitativ studie och resultatet Àr baserat pÄ sju intervjuer med chefer och de dokument som tillhör introduktionen. Resultatet tyder pÄ att vikten vid en introduktion ligger pÄ arbetsuppgifter, trygghet och sammanhanget av organisationen.

Syftet med denna studie Àr att undersöka högstadie- och gymnasielÀrares nuvarande arbetssituation och stressfaktorer samt att kunna pÄvisa om det finns nÄgra samband mellan dessa. Detta Àr en kvantitativ studie som baseras pÄ 102 enkÀter frÄn lÀrare pÄ högstadiet och gymnasiet i Uppsala kommun. EnkÀterna har bearbetats i Excell för att fÄ ut tabeller gÀllande lÀrarnas arbetssituation och upplevda stressfaktorer. De mest pÄverkande stressfaktorerna i lÀrarens arbete visade sig vara arbetsbelastning, arbetsmiljö samt förÀndringar. GÀllande lÀrarnas olika arbetssituationer och deras upplevelse av stress kunde denna studie inte peka pÄ nÄgra större skillnader, men vissa mönster kunde uppvisas.

Att det finns barn som far illa och att de finns brister i ansvaret för de minsta samhÀllsmedborgarna Àr ett smÀrtsamt faktum. Att arbeta med denna mÄlgrupp och möta den problematik som vanvÄrd av barn innebÀr, Àr vardag för vissa yrkesgrupper. Denna studie undersöker hur socialsekreterare som arbetar med myndighetsutövning kring barn som far illa upplever sin arbetssituation och sin yrkesroll. Studien undersöker vad som framkommer under handledning och intervjupersonerna i studien Àr interna samt externa handledare. Resultat frÄn denna studie visar bland annat pÄ hur socialsekreterare som arbetar med myndighetsutövning kring barn som far illa pÄverkas mycket starkt emotionellt av sitt arbete och under handledning behandlas ofta kÀnslor av Ängest och frustration.

Hur kan studie- och yrkesvÀgledare hjÀlpa elever hitta sin vilja att studera nÀr deras motivation har svalnat? SÄ lyder i stora drag vÄr utgÄngspunkt i detta examensarbete. Via sex djupintervjuer med studie- och yrkesvÀgledare pÄ gymnasienivÄ har vi sökt svar pÄ huvudfrÄgan ovan. Val av motiveringsmetod hÀnger samman med hur respondenterna definierar inre motivation, hur de förklarar elevens beteende, vilka hinder de upplever i sitt motivationsarbete och hur de se ser pÄ utvecklingsmöjligheter inom samma omrÄde. Det var dÄ intressant att Àven ha med dessa problemformuleringar i vÄr undersökning. DÄ motivation Àr ett komplext begrepp har vi anvÀnt oss av flera olika teorier för att belysa Àmnet ur följande perspektiv: aktuell ungdomsforskning, den humanistiska inriktningen med Maslows behovsteori och Egans empatitankar, förvÀntningsteori och attributionsteorin.

I denna studie utformas en prediktionsmodell för försÀljningspriser pÄ skogsfastigheter i Sverige. Syftet Àr att ge marknadsaktörer ett verktyg för att bedöma till vilket pris skogsfastigheter i Sverige förvÀntas sÀljas.Modellen bygger pÄ multipel linjÀr regressionsanalys av skogsfastigheter sÄlda av fastighetsförmedlaren Areal mellan 2012 och 2014. De förklarande faktorerna som ingÄr i modellen Àr geografiskt lÀge, virkesförrÄd, bonitet, befolkningstÀthet och huggningsklasser.Modellen lyckas prediktera försÀljningspriset med en förklaringsgrad pÄ 90.0 procent, vilket Àr tillrÀckligt högt för att mÄlet ska anses vara uppfyllt. Denna studie har utöver prediktionsmodellen ocksÄ funnit intressanta strukturella samband..

Syftet med vÄr studie var att undersöka hur ett antal pedagoger förhÄller sig till storboken som ett pedagogiskt verktyg vid barns lÀsinlÀrning i skolan. För att besvara syftet med tillhörande frÄgestÀllningar intervjuades tre specialpedagoger samt fyra grundskolelÀrare. Intervju som metod valdes för att lÀttast kunna redogöra för pedagogernas förhÄllningssÀtt till metoden.    Studiens resultat kan sammanfattas med att bÄde lÀrare och specialpedagoger Àr positiva till storboken som ett pedagogiskt redskap för lÀsinlÀrning. Ett centralt resonemang som uppmÀrksammades i studien var att storboken möjliggör en gemensam lÀsupplevelse. Sambandet mellan lÀsinlÀrning och sjÀlvkÀnsla visade sig vara starkt utifrÄn de intervjuades uppfattningar om barns tidiga lÀsinlÀrning.

Syftet med vÄr studie Àr att studera hur den muntliga kommunikationen mellan förskollÀrare respektive fritidspedagoger och barn samt barn emellan ser ut ur ett genusperspektiv.Vi har genomfört vÄr studie pÄ tvÄ förskolor och en skola/fritidshem. Vi har utgÄtt frÄn tre olika situationer: fri lek, samling och mÄltid.För att besvara vÄrt syfte har vi anvÀnt oss av kvalitativ forskningsmetod dÀr vi har observerat hur barn och lÀrare i de olika situationerna kommunicerar. Vi har ocksÄ intervjuat fyra lÀrare, tvÄ förskollÀrare och tvÄ fritidspedagoger om hur de tÀnker om jÀmstÀlldhet och traditionella könsmönster utifrÄn Lpfö 98 och Lpo 94.I resultatet av vÄra observationer har vi sett att barn behandlas olika pÄ grund av kön, pojkar tillÄts ta mer plats, flickor hÄller ordning och Àr mer osynliga som enskilda individer Àn pojkarna. Flickors samtal Àr mer ordrika, medan pojkars Àr mer kortfattade och dÀrför fÄr pojkar fler följdfrÄgor.Intervjuerna visar att förskollÀrarna och fritidspedagogerna har olika tankar kring jÀmstÀlldhet och att de har kommit olika lÄngt i sitt genus- och jÀmstÀlldhetstÀnkande..

Under de senaste Ären har det pÄgÄtt en diskurs kring huruvida lÀrares betygsÀttning Àr korrekt eller ej. Studier visar pÄ att elevers kunskaper i skolÀmnen sjunker medan betygsmedelvÀrdet Ärligen ökar. Vi vill i denna studie fÄ en fördjupad kunskap i gymnasielÀrares arbete med att sÀtta korrekta betyg, alltsÄ betyg med hög validitet. För att kunna göra detta kommer vi utifrÄn kvalitativa intervjuer med gymnasielÀrare, verksamma i matematik, kategorisera deras tillvÀgagÄngssÀtt för bedömning av elevernas kunskaper mot de ingÄende aspekterna i validitetsbegreppet. Vi kommer Àven belysa vad lÀrare eventuella upplever för svÄrigheter med sina tillvÀgagÄngssÀtt och hur de kommer tillrÀtta med dessa svÄrigheter.

Syftet med denna studie Àr dels att undersöka hur eleverna ser pÄ sitt inflytande och sin delaktighet i idrottsundervisningen utformning och genomförande, i gymnasieskolans kurs Idrott och HÀlsa A, och vad de har för attityd och instÀllning till elevinflytande samt att undersöka dels hur deras lÀrare arbetar med elevinflytande och vilka attityder de har till elevernas inflytande. Studien kommer att undersöka skillnader mellan studie- och yrkesförberedande program. Vi har intervjuat elever frÄn fyra olika gymnasieutbildningar, tvÄ studieförberedande och tvÄ yrkesförberedande program, samt deras lÀrare.Resultatet visar att bÄde lÀrare och elever generellt Àr vÀldigt positivt instÀllda till att eleverna har inflytande över idrottsundervisningen men att problematik med att utöva inflytande finns. LÀrare anger tid- och resursbrist som tvÄ viktiga faktorer och det framkommer att elevernas inflytande kan vara begrÀnsat till relativt obetydliga situationer. En majoritet av eleverna ser elevinflytande som viktigt men avsÀger sig i mÄnga fall inflytande med motiveringen att de Àr nöjda med undervisningen och att de har ett stort förtroende för lÀrarna.Skillnader framkom mellan studie- och yrkesförberedande program, men man kan i denna begrÀnsade studie diskutera huruvida dessa kanske snarare kan tillskrivas lÀrarnas olika attityder, arbetsmetoder och ledarstilar..

Livsmedelsinspektörernas arbetsuppgift Àr att kontrollera att lagen om hantering av livsmedel efterföljs av restaurangÀgare. För att göra detta krÀvs ett gott samarbete med en effektiv kommunikation. Syftet med denna studie Àr att analysera hur kommunikationen upplevs mellan livsmedelsinspektörer och restaurangÀgare. Vilka hinder förekommer vid kommunikationen mellan livsmedelsinspektörer och restaurangÀgare samt vad som kan förbÀttras? Den metod som anvÀnds inför denna studie Àr intervjumetodik med analysformen öppna men strukturerade intervjuer.

Den hÀr C-uppsatsen Àr en kvalitativ studie om anvÀndandet av feelgood tidningar i vardagen. Studien strÀvar efter att ta del av och förstÄ hur lÀsarna anvÀnder feelgood tidningarna i sin vardag. Studien syftar ocksÄ att undersöka det psykologiska perspektivet bakom valet att lÀsa tidningarna.Mina frÄgestÀllningar Àr: Hur anvÀnder kvinnorna feelgood tidningen i sin vardag?Hur rumsrent tycker kvinnorna att det Àr att lÀsa de hÀr tidningarna? Vad Àr det som gör feelgood tidningar underhÄllande?Hur kan man tolka kvinnornas anvÀndning av tidningarna ur ett psykologisk perspektiv?Materialet inhÀmtas via en fokusgrupp med fyra kvinnor i Äldrarna 40- 65 Är. Den teoretiska bakgrunden har hÀmtats ur Radway A Janice bok, Reading the romance- women, patriarchy and popular litteratur, Lisbeth Larssons En annan historia och ur boken Oro, av SkÄrderud Finn.Analysen Àr ett samspel mellan fokusgruppens utsaga och den teoretiska delen.