Syftet med föreliggande studie Àr att undersöka vilka konfliktkÀllor deltagarna i studien upplevde var de vanligaste i deras förhÄllanden. Metoderna i denna studie Àr bÄde kvantitativa och kvalitativa. Tidigare forskning och en intervju med en familjarÄdgivare ligger till grund för föreliggande studie. UtifrÄn detta valdes fyra konfliktteman ut. EnkÀten som anvÀndes i studien konstruerades utifrÄn de fyra konfliktomrÄdena.

Föreliggande studie undersöker hur idrottspsykologiska rÄdgivare arbetar och om det i derasklientarbete finns metoder eller modeller som kan vara tillÀmpbara inom studie- ochyrkesvÀgledning. Syftet var att se hur idrottspsykologiska rÄdgivare arbetar och vilkaskillnader det finns i de bÄda yrkesgruppernas arbetssÀtt samt att se om vissa delar irÄdgivarnas arbetsformer kan vara tillÀmpbara eller bara vara kompletterande till studie- ochyrkesvÀgledarnas modeller. Den metod som valdes för forskningen var kvalitativ, medpersonliga intervjuer. Resultaten som visade att respondenterna arbetade pÄ ett liknande sÀttdÀr dialogen med klienten var det primÀra arbetssÀttet. En skillnad var att rÄdgivarna oftastarbetade med sökande som Àr motiverade till förÀndring samt att de arbetade processinriktatoch hade mer tid för varje klient.

Denna studie Àmnar nÄ kunskap om bakomliggande orsaker till elevers val av studie- respektive yrkesförberedande program pÄ gymnasiet. Studien baseras pÄ intervjuer med Ätta elever frÄn bÄde studie- och yrkesförberedande program. De teoretiska utgÄngspunkter som analysen bygger pÄ Àr Bourdieus begrepp habitus samt Hodkinson & Sparks teori om karriÀrval. Studien visar att det framförallt Àr elevens intresse som styrt gymnasievalet. Vidare kan det urskiljas att familjen haft en viss implicit pÄverkan pÄ eleven, nÀr denne gör sitt gymnasieval.

Min uppsats handlar om Studie- och yrkesvÀgledarens eventuella samarbete med elevvÄrden. En av anledningarna till att jag valt detta tema Àr att det finns sÄ lite skrivet om Syv integrerat med elevvÄrden. Jag stÀller bland annat följande frÄgor: Hur kan ett eventuellt samarbete se ut? Hur stÀller man sig som Syv till det elevvÄrdande arbetet? Svaren till dessa frÄgor har jag samanstÀllt i denna uppsats. Det jag bland annat kommer fram till Àr att eleverna har en hel del förÀndringar framför sig som bör bejakas av relevant personal pÄ skolan..

Examensarbete belyser om det Àr möjligt att kategorisera studie- och yrkesvÀgledares upplevda arbetssituation i KASAM. För att kunna kategorisera utifrÄn KASAM vill vi veta hur studie- och yrkesvÀgledare upplever sin arbetssituation och hur deras kompetens tillvaratas inom deras arbetsorganisation. Dessutom har vi valt att stÀlla frÄgor om hur arbetsgivaren ser pÄ deras profession och vilka möjligheter de har till kompetensutveckling. Examensarbetet Àr en kvalitativ studie med sex olika studie- och yrkesvÀgledare yrkesverksamma inom statlig, kommunal och privat arbetsorganisation i vÀstra Sverige. Vi kontaktade studie- och yrkesvÀgledare för att höra om det fanns intresse att delta i en intervju.

Det finns en arbetsdelning mellan könen pÄ dagens arbetsmarknad. Vissa yrken uppfattas som kvinnliga och andra som manliga. Men allt fler kvinnor arbetar idag i mansdominerade yrken. Mitt syfte med denna studie Àr att undersöka hur kvinnor upplever att det Àr att arbeta i ett mansdominerat yrke. Denna studie belyser hur kvinnor anpassar sig, vilka svÄrigheter de möter och hur de hanterar dessa.

Sammanfattning Syftet med examensarbetet var att beskriva studie- och yrkesvÀgledares och lÀrares upplevelser av samarbetet dem emellan samt i vilken utstrÀckning samarbetsmöjligheterna pÄverkades av en strukturell omorganisation. En kort beskrivning ges av utvecklingen av den kommunala grundskolan samt studie- och yrkesvÀgledar- och lÀraryrkets förÀndring. Uppsatsen bygger pÄ kvalitativa intervjuer frÄn tvÄ studie- och yrkesvÀgledare verksamma före F-9 reformen, tvÄ studie- och yrkesvÀgledare verksamma i dag och tvÄ lÀrare som arbetat inom grundskolan bÄde före och efter F-9 reformen. Resultaten visade att samarbetsmöjligheterna och strukturen pÄ skolor idag skiljer sig frÄn tiden före F-9 reformen. En förÀndring var att studie- och yrkesvÀgledares arbetsplatser inte lÀngre Àr pÄ en skola utan flera, vilket försvÄrar samarbetsmöjligheterna.

Sammanfattning: Denna studie handlar om vÀnskapen mellan en grupp kvinnor. Det finns en hel del forskning och litteratur i Àmnet men dock inte inom sociologin samt under 2000-talet vilket varit upptakten till denna studie samt ett starkt intresse i Àmnet. Uppsatsen besvarar frÄgestÀllningen: Vad Àr och innebÀr vÀnskap för de kvinnor som ingÄtt i denna studie? FörÀndras vÀnskap med tiden, i sÄ fall varför och vad pÄverkas förÀndringen utav? Vad speglar vÀnskapen idag under 2000-talet bland de kvinnor som deltagit i denna studie? Metoden bygger pÄ en kvalitativ forskningsmetod dÀr urvalet baserats pÄ en grupp kvinnor över 30 Är i syfte att just denna Äldersgrupp uppskattats ha hunnit med en hel del genom livet samt att de förvÀntades ha en stor erfarenhet i Àmnet. Denna studie visar att vÀnskapen Àr ett behov som hela tiden Àr i förÀndring beroende pÄ de behov som uppkommer hos en individ.

 Tidigare forskning har fokuserat pÄ emotionellt arbete i form av bland annat "surface och deep acting", emotionell dissonans och kundinteraktioner. Denna studie Àmnade besvara frÄgestÀllningen: Har Älder respektive yrkeserfarenhet samband med en SJ AB anstÀllds grad av emotionellt arbete i kundkontakter? Urvalet bestod av 65 anstÀllda frÄn ett flertal SJ Resebutiker i Sverige. Resultat visade att Àldre anstÀllda och anstÀllda med lÀngre yrkeserfarenhet hade ett starkare samband med krav och vÀlmÄende pÄ arbetet. Detta visar att det alltsÄ Àr de som klarar emotionellt arbete bÀttre.

VÄr studie syftar till att besvara frÄgan om hur kunskap kan överföras mellan projekt och vad som kan göras för att underlÀtta denna process. För att fÄ svar pÄ denna frÄga utförde vi en kvalitativ studie baserad pÄ intervjuer pÄ ett av Sveriges största företag. VÄr studie visar att företagskultur spelar en betydande roll vad gÀller kunskapsöverföring mellan projekt, men att det Àven krÀvs att resurser tilldelas för att kunskapsöverföringsaktiviteterna verkligen ska genomföras. De viktigaste komponenterna för att förbÀttra kunskapsöverföringen Àr, förutom företagskultur och tilldelning av resurser, Àven dialog, rutiner och mÄl samt att lÀrdomar frÄn tidigare projekt blir lÀttare att ta del av och hitta för utomstÄende..

För att veta hur det Àr att arbeta som studie- och yrkesvÀgledare bestÀmde jag mig för att intervjua nÄgra verksamma inom yrket för att ge en klarare bild pÄ hur det Àr att vara ute i verksamma arbetslivet inom skolvÀsendet. För att genomföra undersökningen valde jag att göra kvalitativa intervjuer med Ätta stycken studie- och yrkesvÀgledare. Som kriterier för urval till undersökningsgrupp var att de varit verksamma minst 15 Är i yrket samt att fyra var frÄn grundskola och fyra frÄn gymnasieskola. För att se om det fanns skillnader i deras arbetssÀtt beroende vilken skolnivÄ de arbetade inom gjordes detta urval. Dessutom valde jag att göra intervjuer med vÀgledare frÄn bÄde storkommun och mindre kommuner för att ser om det Àven var skillnader beroende pÄ kommunernas storlek i hur de arbetade.

Mitt syfte med detta arbete var att undersöka om det existerar vÀgledning pÄ arbetsförmedlingen och försöka ge en bild av hur studie- och yrkesvÀgledare arbetar med vÀgledning pÄ arbetsförmedlingen. För att kunna genomföra detta sÄ valde jag att intervjua sex vÀgledare. Mitt kriterier i detta fallet var att det skulle vara utbildade studie- och yrkesvÀgledare. Jag valde att intervjua personer vid fem olika arbetsförmedlingskontor, detta bl.a. för att se om jag kunde finna nÄgon skillnad i deras arbetssÀtt.

Syftet med undersökningen var att belysa studie- och yrkesvÀgledares Äsikter om kunskap och kompetens kring ÀmnesomrÄdet funktionsnedsÀttningar. Den svenska forskningen kring funktionsnedsÀttningar anses idag som starkt eftersatt. Kvantitativ metod anvÀndes genom en webbenkÀt som skickades till 44 studie- och yrkesvÀgledare varav 31 svar inkom. Resultatet visar att det efterfrÄgas kunskap kring vilka olika typer av skador och sjukdomar som klassificeras som en funktionsnedsÀttning och det Àr frÀmst neuropsykiatriska funktionsnedsÀttningar som anses vara extra viktiga. Vidare efterfrÄgas kunskap kring hur en funktionsnedsÀttning kan pÄverka en individs karriÀrutveckling samt kunskap kring metoder, utöver de som lÀrs in pÄ studie- och yrkesvÀgledarprogrammet, för att bemöta individer med olika typer av funktionsnedsÀttningar.

Denna studie handlar om sprÄkets pÄverkan pÄ elevens förstÄelse i matematik i Äk 4-6. Syftet med denna studie Àr att undersöka hur elever och speciellt de som har invandrarbakgrund kan stöttas för att skapa bÀttre sprÄkförstÄelse i matematik. I denna studie undersöks hur gruppsamtal kan bidra till bÀttre förstÄelse i matematik och vilka slags ord Àr svÄra för invandrarelever respektive svenska elever nÀr det gÀller lÀrandet i matematik. Detta Àr en jÀmförande studie som bygger pÄ observationer gjorda i en skola med invandrarelever i majoritet och en annan med elever i svensk majoritet. TvÄ intervjuer genomfördes, den ena med en lÀrare i mellanstadiet och den andra med en speciallÀrare.

Uppsats för avlÀggande av filosofie kandidatexamen iKulturvÄrd, Konservatorprogrammet15 hpInstitutionen för kulturvÄrdGöteborgs universitet2013:11Förekomsten av utfÀllningarpÄ mÄleriskiktEn studie av Holdhus kyrkas predikstol.