This essay is about the development process I have undergone during my experience-based preschool teacher education. I write about my internal process, about how I as a childcare worker go from assertiveness and believing in myself into fighting doubts, thoughts and feelings as a preschool teacher. The purpose with this essay is to make the difficulties with managing new knowledge and practicing it in real life visible, and at the same time overcome your uncertainty in a new professional role. The essay is based on two stories from my professional life where I, in the first one portray my actions and behavior as a childcare worker and in the second one as a preschool teacher. Based on my stories I try to answer questions as what does the individual learning process look like when going from one professional role to another in the same profession? What impact does theoretical knowledge have on practical knowledge?I have used reflection and writing as methods for my paper.

Att möta nÀrstÄende vid vÄrd av akut sjuka och skadade barn prehospitalt kan vara en svÄr utmaning för ambulanssjuksköterskor och stÀller stora krav pÄ kompetens och kreativitet. Behovet av pediatrisk akutsjukvÄrd Àr inte vanligt förekommande men nÀr det vÀl behövs Àr det viktigt med effektiva och omedelbara ÄtgÀrder för att förbÀttra utfallet för det akut sjuka eller skadade barnet och deras nÀrstÄende. Syftet med studien var att beskriva ambulanssjuksköterskors upplevelser av att möta nÀrstÄende vid vÄrd av akut sjuka och skadade barn prehospitalt. Studien har en kvalitativ ansats och data samlades in genom individuella, semistrukturerade intervjuer med nio specialistutbildade ambulanssjuksköterskor med mellan 5 och 18 Ärs erfarenhet av prehospital ambulanssjukvÄrd. Dataanalysen genomfördes med en tematisk innehÄllsanalys och ett övergripande tema: Att tillgodose nÀrstÄendes enskilda behov, och fem kategorier framkom: Att kÀnna trygghet i sin yrkesroll, Att etablera en vÀrdefull relation med nÀrstÄende, Att möta och hantera svÄrigheter i mötet med barnets nÀrstÄende, Att bli kÀnslomÀssigt berörd och Att kÀnna behov av att bearbeta jobbiga hÀndelser.

Ett flertal av de mÀnniskor som identifierar sig som transpersoner eller könsöverskridare har beskrivit ett upplevt obehag och rÀdsla i mötet med vÄrden. De kan ha blivit utsatta för krÀnkningar, diskriminering eller dÄligt bemötande etc. För att förbÀttra vÄrdmötet Àr det dÀrför viktigt att sjuksköterskor redan i utbildningen har fÄtt information om könsöverskridande identiteter och vad det kan innebÀra. Syftet med studien var att ta reda pÄ om sjuksköterskestudenterna (termin 3-5) anser att Malmö högskola belyser och ger information om könsöverskridande identiteter, samt om studenterna vill ha detta inkluderat i utbildningen. Studien avsÄg Àven fÄ svar pÄ om studenterna anser att ett ökat medvetande kring olika könsidentiteter Àr viktigt för deras framtida yrkesroll.

I vÄrt examensarbete undersöker vi hur vÀgledare pÄ fristÄende gymnasieskolor i tvÄ lÀn i södra Sverige beskriver och upplever sin arbetsmiljö. Vidare tittar vi pÄ hur skol- och syvkulturen kan pÄverka deras arbete men Àven hur arbetsorganisationen inom skolan pÄverkar deras arbetssÀtt. Tanken bakom vÄr studie bygger pÄ det vÀxande antal friskolor som börjar ta plats i det svenska samhÀllet. Tidigare forskning inom detta omrÄde Àr nÀst intill obefintlig dÄ denna skolform Àr en relativt ny företeelse. Ur detta föddes idén till att undersöka hur det Àr att arbeta som vÀgledare pÄ en fristÄende gymnasieskola.

Syfte Syftet med studien Àr att undersöka hur rektorer utvecklar sitt skolledarskap och vad i skolans kontext som har störst inflytande över deras ledarskap. Rektorerna har dessutom tillfrÄgats om hur de gÄr tillvÀga för att utveckla sitt ledarskap. Metod För att undersöka och fÄ svar pÄ den valda frÄgestÀllningen har jag anvÀnt mig av en kvalitativ metod i form av djupintervjuer med sex stycken yrkesverksamma rektorer. Intervjuerna har baserat sig pÄ en i förvÀg utskickad intervjumall. Urvalet av respondenter har skett utifrÄn att de tillfrÄgade Àr verksamma som gymnasierektorer.

Bakgrund Förskolan ska anpassa den pedagogiska verksamheten Ät alla barn. Förskolans personal ska kunna samspela med barnet och skapa ett förtroende med förÀldrarna sÄ att det blir en god vistelse och stöd för barnet. SÀrskilt för de barn som Àr i behov av sÀrskilt stöd. Barn i behov av sÀrskilt stöd behöver bemötas för vem de Àr och inte för vad de gör. Syftet med vÄrt examensarbete Àr att undersöka hur pedagoger i förskolan bemöter barn i behov av sÀrskilt stöd.

Fytoremediering kallas metoden som utnyttjar vÀxters naturliga förmÄga att ta ta upp, omvandla eller stabilisera Àmnen för att sanera föroreningar. Det Àr en mycket miljövÀnlig metod som endast bygger pÄ naturliga processer. Idag nyexploateras i hög grad hamn- och industriomrÄden, vilka ofta krÀver stora saneringsinsatser. Dessa ligger ofta i stadsnÀra lÀgen dÀr det generellt finns ett behov av grönytor. Till detta hör att parkmark sÀllan anlÀggs pÄ förorenad mark, dÄ det inte bÀr samma möjlighet till lönsamhet som annan exploatering. Fytoremediering Àr en lÄngsam saneringsmetod och förbises dÀrför ofta som ett alternativ dÄ det krÀvs snabba lösningar inför exploatering, men i jÀmförelse med andra saneringsmetoder har fytoremediering en mÀngd fördelar. En aspekt som gör metoden högst intressant för oss i vÄr yrkesroll Àr möjligheten att under saneringens gÄng kunna skapa betydelsefulla gröna ytor av tidigare otillgÀngliga omrÄden. Tidsaspekten vÀnds frÄn nÄgot negativt till positivt genom att skapa estetiskt tilltalande, intressanta och rekreativa uterum.

Syftet med studien Àr öka kunskapen om sjukhuskuratorns profession och kurativt arbete inom geriatrisk vÄrd. För att uppfylla syftet har jag utgÄtt frÄn följande frÄgestÀllningar: Vad kÀnnetecknar kuratorns arbete inom geriatrisk vÄrd, vilken kompetens behövs för kurativt arbete inom geriatrisk vÄrd, hur upplever sjukhuskuratorn sin yrkesroll i teamwork, och vilka faktorer gynnar kÀnslomÀssiga svÄra situationer. Studien bygger pÄ kvalitativ metod med fem individuella intervjuer med sjukhuskuratorer verksamma inom geriatrisk vÄrd. Intervjuerna gjordes utifrÄn en semistrukturerad frÄgeguide som utgick frÄn teman. Resultatet visar att vara kurator inom geriatrisk vÄrd innebÀr egentligen att arbeta med hela samhÀllet.

Enligt skollagen och lÀroplanen skall alla vuxna inom skolan arbeta aktivt för att motverka krÀnkande behandling. LÀraryrket Àr dessutom ett av de yrken dÀr de flesta Àr stressade och upplever höga krav. Syftet Àr dÀrför att undersöka hur lÀrarna anser sig bemÀstra de krav som finns angÄende att aktivt arbeta för att förebygga och stoppa krÀnkande behandling och om dessa faktorer har nÄgon relation till lÀrares upplevda stress. UtifrÄn detta syfte har följande frÄgestÀllningar utkristalliserats: (a) Upplever lÀrarna att deras arbete ofta Àr förenat med alltför hög arbetsbelastning och stress? (b) Vilka specifika faktorer Àr mest framtrÀdande nÀr det rör stress bland lÀrarna? c) Vilka begrÀnsningar och möjligheter anser lÀrarna och rektorerna att det finns i arbetet med att förebygga och stoppa krÀnkande behandling? d) Anser lÀrarna att kraven som stÀlls pÄ att arbeta mot krÀnkande behandling Àr rimliga i relation till de resurser och möjligheter som Àr kopplade till lÀrarnas yrkesroll? Uppsatsen har en kvantitativ del och en kvalitativ del.

I förskolan Àr det viktigt att det som planeras och genomförs i verksamheten utvÀrderas i förhÄllande till uppsatta mÄl i lÀroplanen (LÀroplanen för förskolan 1998). Med detta som utgÄngspunkt sÄ Àr syftet med detta arbete att studera nÄgra pedagogers syn pÄ utvÀrderingens syfte i förskolan, hur de anvÀnder sig av densamma ? samt att fÄ en uppfattning av hur utvÀrderingens upplÀgg ser ut. Förskolan har pÄ nÄgra decennier gÄtt frÄn planeringstÀnkandet till utvÀrderingstÀnkandet. NÀr en utvÀrdering sker gÄr man tillbaka för att se hur nÄgot gÄtt.

Inom intensivvÄrdssjuksköterskans profession ingÄr omvÄrdnad av patienter i olika Äldrar med skiftande karaktÀr pÄ sjukdom och diagnos. Barn, som behövde vÄrd pÄ intensivvÄrdsavdelning för alla Äldrar, utgjorde cirka 7 procent av totala registrerade vÄrdtillfÀllen i Sverige Är 2008. Att vÄrda barn stÀller höga krav pÄ intensivvÄrdssjuksköterskans kunskap och erfarenhet. Syftet med studien var att beskriva intensivvÄrdssjuksköterskors erfarenhet av att vÄrda svÄrt sjuka barn. Data insamlades med fokusgruppintervjuer.

Uppsatsen frÀmsta syfte var att undersöka hur kursen Svenska 1 har utformats pÄ en gymnasieskolas bygg- och anlÀggningsprogram efter införandet av Gy 11. Med hjÀlp av samtalsintervjuer undersöktes vad lÀrarna ansÄg att eleverna skulle ha haft möjlighet att tillÀgna sig efter avslutad kurs. Undersökningen syftade Àven till att undersöka i vilken mÄn lÀrarna ansÄg att undervisningen och dess innehÄll borde riktas mot de nationella proven, som efter införandet av Gy11 utgör en del av svenskkursen i Ärskurs 1 pÄ gymnasieskolan. Resultatet av undersökningen har tolkats mot bakgrund av hur skolan som institution har organiserats över tid samt utifrÄn de utbildningstraditioner som utgör den gymnasiemiljö som undervisningen bedrivs i. LÀrarnas syn pÄ sin yrkesroll och sitt uppdrag som myndighetsutövare utgör en annan förklaring. Den nya Àmnesplanen visade sig vara mycket nÀrvarande för lÀrarna och det var frÀmst den som styrde kursens utformning enligt dem sjÀlva.

Dagens universitets- och högskolestuderande i Sverige tenderar att arbeta extra vid sidan av studierna i relativt stor omfattning. Vardagen krÀver att studenterna stÀndigt vÀxlar fokus och dÀrför förmodas Àven sjÀlvbilden bli uppdelad. Tidigare forskning visar pÄ att identitet Àr socialt och skapas genom interaktion i en given kontext. Vidare fann författarna forskning som talade för att begreppet yrkesroll Àr relevant i sammanhanget, dÀr yrkesidentiteter sÀgs skapas genom professionaliseringsprocesser i vilka den individuella och den kollektiva sjÀlvbilden möts under yrkesutövandet. Syftet med denna studie var att undersöka hur studenter vid tvÄ olika lÀrosÀten formar sin studentidentitet respektive yrkesidentitet i kontexten och hur dessa roller kan hamna i konflikt med varandra.

Syftet med examensarbetet Àr att undersöka hur klasslÀrare i grundskolans tidiga Är undervisar nyanlÀnda elever i ordinarie klass för att frÀmja deras sprÄk- och kunskapsutveckling, hur de ser till att nyanlÀnda elever fÄr en likvÀrdig utbildning i en skola för alla samt hur de ser pÄ sin undervisningspraktik. DÀrtill att ta reda pÄ hur studiehandledare undervisar nyanlÀnda elever pÄ deras modersmÄl i grundskolans tidiga Är för att frÀmja deras sprÄk-och kunskapsutveckling, hur de samarbetar med klasslÀraren och hur de ser pÄ sin yrkesroll. Bakgrundsteorin baseras frÀmst pÄ framtrÀdande forskare inom omrÄdet och deras teorier samt svenska skolmyndigheters granskningar och stödmaterial. Resultaten grundar sig pÄ empiriskt material som har insamlats genom observationer av svenskundervisning och studiehandledning pÄ modersmÄlet samt intervjuer med klasslÀrare och studiehandledare i grundskolans tidigare Är. Resultaten utifrÄn forskningen visar att explicit undervisning, interaktion, specifik stöttning, höga förvÀntningar, framÄtsyftande respons och kognitivt utmanande uppgifter Àr frÀmjande för nyanlÀnda elevers sprÄk- och kunskapsutveckling. Vidare Àr trygghet och tid samt ett tillÄtande klimat avgörande för att nyanlÀnda elever ska vÄga anvÀnda det nya majoritetssprÄket. Resultaten belyser Àven att tillgÄngen till modersmÄlet och studiehandledning Àr avgörande för att nyanlÀnda elever kan erövra skolsprÄket och tillgodogöra sig den ordinarie undervisningen. Examensarbetet avslutas med en diskussion av de övergripande slutsatserna med koppling till vilka konsekvenser det kan ha pÄ lÀraryrket.

Sammanfattning:Bakgrund: Sjuksköterskor Àr utsatta för stora fysiska och psykiska pÄfrestningar i sitt dagliga arbete. Det stÀlls höga krav pÄ kunnande och skicklighet och förutsÀttningarna för att utföra jobbet, som inte alltid Àr optimalt. Enligt socialstyrelsen har de senaste Ärens neddragningar och omorganisationer inom hÀlso- och sjukvÄrden bidragit till att antalet lÄngtidssjukskrivningar relaterad till stress och utbrÀndhet har ökat. Sjuksköterskor upplever att det Àr mÄnga faktorer som försvÄrar utövandet av professionen och att svÄrigheter med att praktisera den vÄrd man önskar kan ge en kÀnsla av otillrÀcklighet.Syftet med denna studie Àr att ta reda pÄ om sjuksköterskor vid Akademiska sjukhuset i Uppsala upplever sig otillrÀcklig i sin yrkesroll och om antal Är pÄ arbetsplatsen pÄverkar upplevelsen. I syftet ingÄr att studera om kÀnslor av otillrÀcklighet beror pÄ yttre organisatoriska faktorer eller om upplevelserna kommer inifrÄn den enskilda individen.Metod: Empirisk kvantitativ tvÀrsnittsstudie.