Undersökningen syftar till att skapa kunskap om barns och lÀrares handlingar inför mötet med teater och diskutera vad dessa handlingar har att berÀtta om lÀrares yrkeskunskaper och barns hinder och tilltrÀde till kultur.Undersökningen studeras med kritisk diskursteori och narrativ teori genom Foucaults teorier om diskurser och makt. Som metod för att studera handlingarna i skolteaterfoajén anvÀnds deltagande observationer som analyseras med Greimas aktantsmodell och skrivs fram med narrativer. Det Àr Ätta skolteaterpubliker med barn 5-9 Är och deras lÀrare i tvÄ olika teaterfoajéer som studerats innan de gÄr in för att se en teaterförestÀllning.Skolteaterbesöket Àger rum i en social pedagogisk praktik i ett diskursivt spel mellan skoldiskur-sen, teaterdiskursen och barndiskurser. Resultatet av studien visar att lÀrare agerar med avledande, pÄminnande och avbrytande handlingar gentemot barn som avvaktar, protesterar och undviker. LÀrares handlingar karaktÀriseras av disciplinerande makt och dÄ fler hinder Àn tilltrÀden skapas har de en differentierande funktion och betydelse för barns olika tilltrÀde till kultur.

HÀlsofrÀmjande arbete i förskolan och dess inverkan pÄ barns hÀlsa ser vi som viktigt för vÄr yrkesroll att studera. Det Àr viktigt att barn fÄr en hÀlsosam grund att stÄ pÄ tidigt i livet, och frÀmst i förskolan dÀr de befinner sig lÄnga stunder i sina tidiga Är. Syftet med studien var att undersöka om, och i sÄ fall vilka uppfattningar förskollÀrare har i det hÀlsofrÀmjande arbetet i förskolan och om de har ett medvetet arbetssÀtt. Vi har valt att anvÀnda oss av en kvalitativ fenomenografisk intervjumetod med tre observationer av miljö för att fördjupa resultatet. Vi intervjuade sex förskollÀrare pÄ tre olika förskolor och det var Àven dÀr vi gjorde vÄra observationer.

De svenska universitets- och högskolebiblioteken har genomgÄtt stora förÀndringar, inte minst under de senaste decennierna. Utvecklingen av informationsteknologin, utbildningsvÀsendets expansion samt nya pedagogiska modeller inom universitet och högskolor har medfört förÀndrade förutsÀttningar för bibliotekarierna att utöva sitt yrke. Mot bakgrund av detta Àr syftet med studien att ur ett professionsteoretiskt perspektiv undersöka hur bibliotekarierna sjÀlva upplever att den pedagogiska rollen samt anvÀndarundervisningen har förÀndrats. Jag har Àven haft för avsikt att undersöka vad de upplever som pÄdrivande i utvecklingen av den pedagogiska rollen och anvÀndarundervisningen. FöremÄl för min undersökning har varit bibliotekarier anstÀllda vid Medicinska biblioteket, UmeÄ universitetsbibliotek.

SammanfattningMusikindustrin i Sverige blommar och en tilltagande mÀngd svenska lÄtskrivare och producenter bidrar till att musikexporten Àr hög. Det Àr nÀstan lika mÄnga kvinnor som mÀn som skapar musiken, men andelen sysselsatta kvinnor inom musikbranschen Àr en tredjedel. Ser man till vart i organisationerna kvinnor respektive mÀn befinner sig blir skillnaderna Ànnu tydligare. I ledningsgrupper Àr den kvinnliga representationen endast 20 procent och samma fördelning Äterfinns Àven i antalet A&R:s (den yrkesroll pÄ musikbolag och förlag som upptÀcker och binder nya artister till organisationen).    Den hÀr studien ser nÀrmare pÄ hur rekryteringsprocesser i musikbranschen gÄr till, dÄ den generella utbildningsnivÄn Àr lÄg men yrkena eftertraktade. Vilka kompetenser eftersöks och vilka personliga egenskaper efterfrÄgas? Hur ser de i rekryteringsroller pÄ sina uppdrag och hur tÀnker de kring rekryteringar som verktyg för att styra sitt företags utveckling över tid.Studiens resultat visar en skepsis inför att förÀndra nuvarande metoder för rekrytering eftersom branschen Àr relationsstyrd och bygger pÄ osynliga nÀtverk.

Det har talats en hel del i media om fritidspedagogers rÀtt till legitimation samt om fritidspedagogernas yrkesroller. Denna studies syfte Àr att undersöka hur fritidspedagoger ser pÄ sin egen professionalitet. Fokus riktas pÄ fritidspedagogernas egen syn pÄ deras centrala fÀrdigheter och kunskaper, hur de tror att lÀrarnas och förÀldrarnas syn Àr pÄ dem, hur fritidspedagogerna sjÀlva kan planera och genomföra sin verksamhet och hur avsaknaden av legitimation pÄverkar deras yrkesroll. Studien har anvÀnt sig av en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Fritidspedagogernasintervjuer analyseras med hjÀlp av tidigare forskning samt utvalda begrepp och teori.

Sammanfattning: Syftet med studien var att beskriva arbetsterapeutens roll viddemensutredningar. Inklusionskriterierna för deltagarna varyrkesverksamma legitimerade arbetsterapeuter som arbetar meddemensutredning. Deltagarna valdes genom ett ÀndamÄlsenligt urval ochÀven ett snöbollurval tillÀmpades. De sex arbetsterapeuterna som deltog istudien var verksamma inom primÀrvÄrd, slutenvÄrd och öppenvÄrd pÄminnesmottagning. Data samlades in genom semistrukturerade intervjuermed stöd av en intervjuguide.

SammanfattningDet började med att vi var intresserade av vad kvalitet Àr och vad kvalitet innebÀr i fritidshemmet. Vi var Àven angelÀgna om att finna ut om kvalitet Àr en frÄga om resurser eller om pedagogen ocksÄ har en viktig roll i det sammanhanget. DÀrför blev det naturligt för oss att undersöka hur förutsÀttningarna för lÀrande ser ut i fritidsverksamheten. VÄra forskningsfrÄgor blev; Hur beskrivs en fritidspedagogs yrkesutövning? Och vad avses med kvalitet i fritidshem? För att undersöka detta valde vi att göra en textanalys som baseras pÄ Skolinspektionens granskning av kvalitet i fritidshem.

Syftet med studien var att beskriva vilka faktorer som hindrar och möjliggör följsamhet till handhygienrutiner hos vÄrdpersonal inom slutenvÄrden. Vidare var syftet att utreda hur urvalen och bortfallen beskrevs i litteraturen. Metoden som anvÀndes var beskrivande litteraturstudie. Datainsamlingen gjordes via databaserna: PubMed, Chinal och PsycINFO och gav 15 artiklar som resultatet byggdes pÄ. Resultatet sammanstÀlldes och gav de sex rubrikerna: Tidsaspekt; personalens kunskap och attityder; miljö och tillgÄng till material; hudkondition; vanor och kollegors inflytande.

Syftet med studien var att undersöka vilka organisatoriska förutsÀttningar somsocialsekreterare upplever inverka pÄ deras handlingsutrymme i arbetet med ensamkommandeflyktingbarn. Studiens frÄgestÀllningar Àr; Vilka organisatoriska omstÀndigheter möjliggörrespektive begrÀnsar socialsekreterares arbete med ensamkommande flyktingbarn? Och hurresonerar socialsekreterare angÄende organisatoriska förutsÀttningars inverkan pÄhandlingsutrymmet knutet till deras yrkesroll? I studien har fem semi-strukturerade intervjuergenomförts dÀr urvalet bestod av socialsekreterare som pÄ heltid arbetar medensamkommande flyktingbarn. En tematisk analys har gjorts med integrering av empiri ochteori. De teoretiska ansatserna vÄr studie utgÄtt frÄn Àr organisationsteori, begreppethandlingsutrymme, symbolisk interaktionism och rollteori.

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur kuratorerna pÄ gymnasieskolan upplever bemötandet med elever som provat eller anvÀnder narkotika. Fokus i undersökningen lÄg pÄ vilka kunskaper kuratorerna ansÄg sig behöva för att kunna bemöta eleverna pÄ bÀsta sÀtt, hur detta bemötande gÄr till samt om de ansÄg att nÄgot behövde förbÀttras eller förÀndras för att bemötandet skulle kunna fungera bÀttre. Jag valde att utföra semistrukturerade intervjuer med gymnasieskolans kuratorer i tvÄ kommuner i Norrbotten. De utförda intervjuerna har analyserats med hjÀlp av diskursanalys för att lyfta fram de diskurser som framkommit vid intervjuerna. Med hjÀlp av professionsteorin har jag, som bakgrund, beskrivit kuratorns framvÀxt.

Syftet med studien Àr att undersöka hur specialpedagogens yrkesroll i sÀrskolan ser ut. Vi harutgÄtt frÄn frÄgestÀllningar kring specialpedagogens uppdrag och utbildning, slutligen har viundersökt hur den specialpedagogiska kompetensen tas tillvara i sÀrskolan. IlitteraturgenomgÄngen presenteras först ÀmnesomrÄdet specialpedagogik. SjÀlva begreppetförklaras och verksamheten diskuteras utifrÄn olika forskningsperspektiv. Sedan följer enbeskrivning av specialpedagogens kompetens.

Sammanfattning Att ta hand om Àldre och sjuka i samhÀllet har traditionellt sett varit kvinnors ansvar vilket har medfört att arbetet inom vÄrden lÀnge varit ett kvinnodominerat yrke men att det görs fler insatser för att mÀngden mÀn ska öka inom vÄrden. Uppsatsens syfte Àr att undersöka vilka attityder och förvÀntningar som den manlige undersköterskan respektive vÄrdbitrÀdet möter i sin yrkesroll. För att ta reda pÄ detta genomförde jag sex kvalitativa intervjuer med manliga vÄrdbitrÀden respektive undersköterskor. Studien bygger pÄ litterÀra teorier och forskning om bland annat genus och andra könsrelaterade teorier av stor mening för Àmnet. FrÄgeomrÄden som har behandlats i studien omfattar bland annat om hur det eventuellt kan kÀnnas av att bemötas annorlunda samt om det finns möjliga nackdelar eller fördelar med att vara i minoritet pÄ respektive arbetsplats.I studien har det framkommit att informanterna mött bÄda positiva och negativa synpunkter och bemötande frÄn sin omgivning, brukarna och kollegor.

Denna kandidatuppsats har till syfte att undersöka kvĂ€llspressens framstĂ€llning av de fyra ministrarna Anders Borg, Tobias Billström, Maria Borelius och Cecilia Stegö ChilĂČs politiska övertramp i ministerskandalerna 2006. Alla fyra ministrar stod anklagade för mindre skattefusk och blev utsatta för en drevjakt i medierna. Skandalerna resulterade dock i att mĂ€nnen satt kvar pĂ„ sina poster medan kvinnorna fick avgĂ„. Denna studie undersöker hur och pĂ„ vilket sĂ€tt kvinnorna respektive mĂ€nnen skildras i kvĂ€llspressen under skandalen. För att ta reda pĂ„ detta har en fördjupad analys gjorts utifrĂ„n 16 stycken artiklar i Aftonbladet och Expressen studerats under tidsperioden 6-18 oktober 2006 med hjĂ€lp av en kvalitativ textanalys.

Trots HÀlso- och sjukvÄrdslagens krav pÄ vÄrd pÄ lika villkor finns det studier som visar att det till stor del Àr individuella vÀrderingar och attityder som styr vilken vÄrd den enskilde patienten fÄr och det finns ett behov av att fÄ en djupare förstÄelse för hur dessa vÀrderingar ser ut inom akutpsykiatrisk vÄrd. Syftet med studien var att belysa personals vÀrderingar i omvÄrdnadsarbetet pÄ en akutpsykiatrisk avdelning. Studien har kvalitativ ansats och sju deltagare som arbetar pÄ samma akutpsykiatriska vÄrdavdelning intervjuades med semistrukturerade intervjuer. Materialet analyserades med tematisk innehÄllsanalys. Analysen resulterade i ett övergripande tema: ?Att vÀlja det som bekrÀftar en sjÀlv? och tre subteman: ?Att vilja Àgna tid Ät patienter som inte krÀver det?, ?Att vÀlja det konkreta och det som krÀver uppmÀrksamhet? och ?Att vÀlja de patienter dÀr ens engagemang gör skillnad?.

Syftet med den hÀr studien Àr att beskriva och fÄ insikter om hur en grupp kvinnor som nyligen utbildat sig till yrkeschaufförer ser pÄ sina villkor och möjligheter i det nya yrket utifrÄn ett genusperspektiv. Vidare beskrivs mer specifikt hur de ser pÄ sin arbetsmiljö och kompetens i yrket och hur genus anses pÄverka deras handlingsutrymme.UtgÄngspunkten i den hÀr uppsatsen tas i ett samhÀllsvetenskapligt, socialkonstruktionistiskt perspektiv, det vill sÀga i att det finns strukturer och interaktionsmönster som inte nödvÀndigtvis syns men som i allra högsta grad pÄverkar mÀnniskors upplevda handlingsutrymme och möjligheter. OmrÄden, strukturer, symboler och identitet ses som skapade i sammanhang som kan vara sociala, historiska eller kulturella.Det finns tidigare forskning som pÄvisar vad konsekvenserna blir nÀr mÀnniskor gÄr utanför ?sitt eget? köns territorium, att man riskerar bli ifrÄgasatt i sin roll som kvinna eller man. Forskning visar hur man till exempel genom anpassning eller utmaning av rÄdande genusordning kan hantera sitt genusbrott, oftast genom att man anpassar sig.MetodUndersökningen Àr gjord med en kvalitativ metod med halvöppna intervjuer.ResultatGenerellt sett Àr kvinnorna i studien positiva till sin yrkesroll.