?ren under Covid-19 pandemin pr?glades av social distansering och isolering. N?got som resulterade i att m?nga branscher blev tvungna att skapa nya digitala l?sningar och implementera distansarbete, ett fenomen som efter pandemin fortfarande lever kvar. Men vad vet vi egentligen om hur distansarbete p?verkar motivation och meningsfullhet i arbetet? Det ?r ?mnet som denna studie har unders?kt. Uppsatsen ?r en kvalitativ studie som ?r baserad p? semistrukturerade intervjuer och grundar sig i de tv? teorierna Sensemaking och Job Characteristics model.

Bakgrund: NÄgon gÄng under sitt yrkesverksamma liv kommer sjuksköterskor att uppleva stress. Orsakerna varierar och omvÄrdnadsyrket kan vara pÄfrestande bÄde fysiskt och psykiskt. NÀr kunskaperna om stressfaktorerna samt hur de upplevs av sjuksköterskor i sin yrkesroll pÄvisats, kan ÄtgÀrder vidtas och arbetsförhÄllanden förbÀttras. Syfte: Syftet med studien Àr att beskriva hur sjuksköterskor upplever olika stressfaktorer inom yrket. Metod: Systematisk litteraturstudie med kvalitativ ansats, dÀr tio vetenskapliga artiklar granskades.

Enligt arbetsmiljölagen ska arbete planlÀggas och anordnas rÀtt, sÄ att det kan utföras i en sÀker och sund miljö. Trots det intrÀffar arbetsplatsolyckor i Sverige av olika anledningar. Ett uppdrag har tilldelats författaren för att öka förstÄelsen för hur anstÀllda pÄ Peab AnlÀggning AB i Region Mellansverige anser att företaget kan nÄ sitt mÄl att halvera antalet arbetsplatsolyckor till Är 2017. Sex semistrukturerade intervjuer genomfördes med anstÀllda pÄ företaget. Intervjuerna transkriberades och analyserades genom en manifest innehÄllsanalys.

Syftet med det hÀr examensarbetet var att undersöka hur förskollÀrare vid tvÄ förskoloruppfattar begreppet "lÀrande för hÄllbar utveckling" samt hur det kommer till uttryck iverksamheten. Syftet var vidare att undersöka hur sociala aspekter av lÀrande för hÄllbarutveckling levandegörs i förskolepraktiken. De sociala aspekterna i denna studie Àr hur barn ges möjlighet till inflytande, hur barn ges möjlighet till kritiskt tÀnkande samt förskollÀrarens demokratiska förhÄllningssÀtt. Vi ville med studien ocksÄ uppmÀrksamma möjligheterna attarbeta medvetet kring dessa frÄgor i förskolan vars grund vi antog redan finns iverksamheterna. Vi valde att göra undersökningen som en fallstudie med en samtalsmetod som kallas stimulated recall, samt observationer av verksamheten med hjÀlp av ettobservationsschema.

Uppsatsen syftar till att belysa begreppet helhetssyn i Lpo 94, och lÀrarnas uppfattning om fenomenet. BÄde som det Àr och hur den skulle kunna vara, samt att genom litteraturstudier skapa insikt om arbetsstrukturer som kan ligga i fas med lÀroplanens uppstÀllda kriterier.Under arbetet med uppsatsen har jag granskat forskarnas Äsikter, Lpo 94, kursplaner, och intervjuat lÀrare om helhetssyn och lÀrande i senare skolÄren. Jag valde intervjuer som metod dÀrför att mitt intresse kretsade kring individens upplevelse av ett fenomens kvaliteter. Den intervjutyp som jag anvÀnde mig av var den riktat öppna. UpplÀgget var fyra nyckelbegrepp med tillhörande underfrÄgor.

Syftet var att undersöka specialpedagogens funktion som förÀndringsagent i ett pÄgÄende förÀndringsarbete.Föreliggande studie hade en aktionsforskningsansats och studien följde ett pÄgÄende förÀndringsarbete i ett arbetslag. Aktionsforskningsansatsen byggde pÄ att jag i min yrkesroll som specialpedagog Àven hade en forskande ansats. Detta innebar att jag medverkade under arbetslagets mötestillfÀllen och följde samt pÄverkade processen i förÀndringsarbetet, en slags iscensÀttande aktionsforskning. Jag hade tidigare pÄbörjat ett interventionsarbete i arbetslaget med syfte att förÀndra hanteringen av ÄtgÀrdsprogram samt att frÀmja ett mer kollektivt arbete. Det var i detta som studien tog sin utgÄngspunkt för att följa de processer som arbetslaget genomgick.I resultatet framtrÀdde tydligt att det fanns olika förvÀntningar pÄ arbetslagets funktion.

Denna utvÀrdering av UmeÄ universitetsbiblioteks (UB) övergÄng till RFID-teknik (radio frequency identification) tar upp hur personalen har upplevt konverteringstiden och övergÄngen. Syftet var att undersöka den involverade personalens Äsikter och attityder kring omstÀllningen och de eventuella konsekvenser och effekter som RFID-övergÄngen fört med sig.Undersökningen genomfördes med korta uppsökande intervjuer vars frÄgor utformats i samrÄd med UmeÄ universitetsbiblioteks projektledare för RFID-konvertering. FrÄgorna resulterade i kvantitativa svar men respondenterna gavs möjlighet att utveckla sina svar med egna reflektioner. Av de totalt 17 respondenterna var nio mÀn och Ätta kvinnor i Äldrarna 32-64 Är. Resultaten visar pÄ en till stora delar nöjd respondentgrupp, majoriteten tycker att övergÄngen till RFID har fungerat bra, de flesta kÀnner sig opÄverkade i sin yrkesroll efter införandet och endast ett fÄtal har lÀmnat konverteringstiden med nÄgra bestÄende men som drabbat deras arbete eller de sjÀlva. Bland respondenterna finns det en generellt positiv instÀllning till RFID-teknikens framtid pÄ arbetsplatsen och ett flertal hoppas pÄ en vidareutveckling och utbyggnad av tekniken..

Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att utreda hur fritidspedagoger och lÀrare ser pÄ samverkan mellan sina respektive verksamheter. Fokus ligger pÄ fritidshemmet och hur det har pÄverkats av det utökade samarbetet mellan de bÄda verksamheterna. ProblemstÀllningen Àr: vad anser fritidspedagoger och lÀrare om samverkan mellan skola och fritidshem, hur de anser att fritidshemmet influerats, samt hur de beskriver och framstÀller hur lokal, yrkesroll, och tid och planering pÄverkats av samverkan. Det teoretiska angreppssÀttet som anvÀnts Àr Nilssons (1996) teorier kring social identitet. Studien Àr en kvalitativ studie med intervjuer som huvudsakliga informationskÀlla.

Som blivande socionom kan man kÀnna att det hÀr med makt och myndighetsutövning Àr nÄgot stort och ansvarsfullt. Detta Àr det nÄgot som mÄnga av oss kommer att ha som framtida arbetsuppgifter. I vÄrt arbete har vi försökt lyfta fram hur bistÄndshandlÀggare upplever och hanterar makten och myndighetsutövningen i sitt arbete. För att uppnÄ vÄrt syfte har vi intervjuat fyra bistÄndshandlÀggare om deras tankar och upplevelser inom detta Àmne. VÄra informanter har arbetat som bistÄndshandlÀggare mellan tre och tjugo Är.

Kronisk smÀrta drabbar mÄnga personer och kostar samhÀllet stora summor pengar varje Är. Det Àr inte bara den kroniska smÀrtans inskrÀnkningar i den drabbades rörelseapparat, utan ocksÄ dess pÄverkan pÄ den psykiska hÀlsan. Syftet med detta arbete Àr att utreda pÄ vilket sÀtt den psykiska hÀlsan pÄverkas hos personer med kronisk smÀrta. Metoden som anvÀnts Àr litteraturbaserade studier med kvalitativa artiklar och bygger pÄ GranskÀr & Höglund?Nielsen (2008).

Syftet med studien var att studera förskollÀrares roll pÄ sjukhusens lekterapier. Det ledde mig fram till följande frÄgestÀllningar: Vad Àr förskollÀrarens roll pÄ sjukhusens lekterapi samt hur arbetar förskollÀraren för att ta vara pÄ det friska hos barn och hur arbetar förskollÀrarna med att se helheten runt barnen i verksamheten? Genom intervjuer vilka har genomförts med förskollÀrare pÄ totalt tre olika lekterapier i södra Sverige, har förskollÀrarna fÄtt chansen att dela med sig av sin egen syn pÄ deras roll pÄ lekterapin. Det visade sig tydligt att förskollÀrarna hade ungefÀr samma syn pÄ sina respektive roller, att de var noga insatta i lekterapins mÄl samt att de tidigare arbetat ute i förskola, förskoleklass eller fritidshem under flera Är för att samla pÄ sig erfarenhet inför denna yrkesroll. Resultatet pekar pÄ vikten av att som förskollÀrare kunna lÀsa av och se varje barns individuella behov samt hur viktigt det Àr för barns tillfrisknande att förskollÀrarna finns pÄ sjukhuset och kan erbjuda en god fysisk förskoleinspirerad miljö samt en frizon frÄn all tÀnkbar sjukvÄrd. Nyckelord: lek, terapi, lekterapi, terapeutisk lek, förskola, förskoleklass, fritidshem .

Studiens syfte var att undersöka byrÄanstÀllda art directors och originalares olika perspektiv pÄ och förhÄllningssÀtt till sin yrkesroll med sÀrskilt fokus pÄ kreativitet och kundrelationer.Nio semi-strukturerade djupintervjuer genomfördes med sex art directors och fyra originalare. Respondenterna valdes ut genom ett kombinerat strategiskt bekvÀmlighetsurval frÄn nio reklambyrÄer.Professionalism inom yrkesrollen visade sig vara nÄgot som respondenterna inte reflekterat över men det framkom att det frÀmst handlar om hur art directors och originalare förhÄller sig till kunden. Dessutom framkom det att respondenterna sÄg variation i arbetet som en positiv aspekt av yrket medan de sÄg prestationsÄngest och utomstÄendes oförstÄelse av yrket som negativa.Det framkom Àven att art directors och originalare i första hand ser pÄ kreativitet som problemlösning, dock sÄg de olika pÄ problemlösning i sina respektive roller. De anvÀnde sig av samma metoder för att finna inspirationsamt hanterade Ängest pÄ liknande sÀtt.Studien visade Àven att kunden och kundrelationen spelade en stor roll för yrket och Àmnet berördes Äterkommande i respondenternas svar under intervjuernas gÄng. De anvÀnde sig av samma metoder för att finna inspiration.

Mobil IntensivvÄrds Grupp (MIG) Àr en relativt ny företeelse i Sverige, det har funnits i cirka 5 Är, men forskning visar att den startades upp ungefÀr fem Är tidigare i Australien. Det har Àven framkommit att efter MIGs konsultativa införande pÄ sjukhus, har patienternas överlevnad pÄverkats till det bÀttre, patienternas ?outcome? pÄverkas pÄ ett positivt sÀtt och liv kan ibland rÀddas. Att som sjuksköterska pÄ vÄrdavdelning vÄrda en patient med sviktande vitala funktioner skapar en otrygghet och en stress som skapar en försÀmrad arbetsmiljö och dÀrmed vÄrdmiljö. Syftet med studien Àr att genom en kvalitativ innehÄllsanalys undersöka pÄ vilka sÀtt MIG pÄverkar vÄrden.

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur fem rektorer beskrev sina erfarenheter av att leda skolsocialt arbete i grundskolan. Detta Àr viktigt att studera dÄ elevers skolproblematik har ökat bÄde pedagogiskt och socialt. Med hjÀlp av kvalitativa intervjuer med rektorer frÄn bÄde kommunala och fristÄende skolor undersöktes vilken betydelse rektorers erfarenheter hade för hur de sÄg pÄ det skolsociala arbetet. Studien omfattade Àven hur rektorer beskrev sin komplexa yrkesroll och om rektorerna hade upplevt nÄgon förÀndring inom det skolsociala arbetet över tid. I litteraturen som lÄg till grund för denna uppsats framstÀlldes det skolsociala arbetet som komplext och tidskrÀvande.

De sto?rsta affa?rsjuridiska advokatbyra?erna i Sverige har genomga?tt stora fo?ra?ndringar de senaste decennierna och advokatens yrkesroll a?r i fo?ra?ndring. Byra?erna har blivit mer professionella i strukturen, men dess a?gandeform har la?nge fo?rblivit ofo?ra?ndrad. A?gandeformen besta?r av ett dela?garskap vilket inneba?r att advokatbyra?n a?gs av ett antal advokater som a?ven a?r ansta?llda pa? samma byra?.