This thesis is a systematic review of the Swedish healthcare and hospital-library?s authorities on the consumer health information. The goal is to evaluate the strengths and weaknesses that are inherited in two professions (medical and LiS) with two completely different perspectives on mediating information.The method used is a mix between conceptual analysis of the Swedish term ?patient information? and a Critical conceptual analysis, according to Fairclough, of published native theses and international professional journals.Conclusion of the thesis is that although the nursing and medical staff has the necessary medical expertise it does not, in many cases have either the time or skill to completely satisfy a patient or his/her next of kinÂŽs information needs when exposed in a uneasy situation as when in need of treatment or help in any kind.The hospital librarian on the other hand does have the intermediating skills and most often the time to explain complex treatments or medical procedures, but the lack in medical or nursing expertise.In a perfect setting there is an inter-professional cooperation which brings a lot of positive results. The problem today is often to overcome the gap in awareness of one and other that exists in a modern Swedish hospital..

BAKGRUND:Vi har utgÄtt frÄn Bronfenbrenners utvecklingsekologiska system och Vygotskijs samspelsteori.Dessa teoretiker kopplas samman med aktuell forskning och utgör bakgrunden till den förÀndringsprocesssom vi valt att följa.SYFTE:VÄrt syfte Àr att följa en mÄngkulturell förÀndringsprocess som Àger rum i Sydby Kommundelmellan Lotumskolan och Sydbyskolan. Vi vill ocksÄ undersöka vad denna förÀndring innebÀrför pedagoger i deras undervisning och yrkesroll.METOD:Vi har valt att anvÀnda oss av fallstudie som ansats och intervju Àr vÄr datainsamlingsmetod.Detta eftersom en fallstudie lÀmpar sig dÄ syftet Àr att följa och beskriva en process.RESULTAT:Resultatet som vi har kommit fram till Àr att den förÀndring som skett, inte hade behövt förekommaom samhÀllets struktur hade sett annorlunda ut. Det Àr samhÀllet i sig som skapar problem,som inte hade behövt vara nÄgra problem frÄn början. Genom ett mÄngkulturellt klassrumskapas en förutsÀttning för att acceptera olikheter, vilket bidrar till att elever tidigt fÄr enförstÄelse för att alla Àr olika..

Det har talats en hel del i media om fritidspedagogers rÀtt till legitimation samt om fritidspedagogernas yrkesroller. Denna studies syfte Àr att undersöka hur fritidspedagoger ser pÄ sin egen professionalitet. Fokus riktas pÄ fritidspedagogernas egen syn pÄ deras centrala fÀrdigheter och kunskaper, hur de tror att lÀrarnas och förÀldrarnas syn Àr pÄ dem, hur fritidspedagogerna sjÀlva kan planera och genomföra sin verksamhet och hur avsaknaden av legitimation pÄverkar deras yrkesroll. Studien har anvÀnt sig av en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Fritidspedagogernasintervjuer analyseras med hjÀlp av tidigare forskning samt utvalda begrepp och teori.

Det sker dagligen konflikter ute i förskolans verksamhet, det Àr nÄgot naturligt som uppstÄr imötet mellan mÀnniskor. Av konflikter finns mycket att lÀra och detta Àr ett synsÀtt som oftaeftersöks i förskolan dÀr grunden för lÀrande och utveckling lÀggs. Vi anser det viktigt ochintressant för vÄr framtida yrkesroll att vara medveten om sin egen roll som pedagog i barnskonflikter. Syftet Àr att undersöka pedagogens roll och inblandning i barns konflikter i förskolan,i relation till barns lÀrande och utveckling. Studiens utgÄngspunkt Àr Vygotskijs synpÄ det viktiga samspelet mellan barn och vuxna och utgÄr frÄn en kvalitativ forskningsgrunddÀr vi har intervjuat tio pedagoger pÄ tvÄ olika förskolor, varav alla Àr utbildade förskollÀrare.I studien har det framkommit att pedagoger i barns konfliktsituationer ofta tar en roll somantingen medlare eller som en som hÄller sig i bakgrunden.

Detta examensarbete belyser ett mentorskap mellan en nyexaminerad lÀrare, adept, och en erfaren lÀrare, mentor. UtifrÄn forskningsrapporter och litteraturstudier har vi studerat hur mentorskap som modell och metod för nyexaminerade lÀrare har framstÀllts. I examensarbetets bakgrund definierade vi mentorskap samt mentorns och adeptens roll, dessutom presenterade vi teorier om reflektion och lÀrande samt tidigare forskning. Syftet med studien var att visa mentorskapets för- och nackdelar som metod och möjlighet för att stödja nyexaminerade lÀrare i en framtida yrkesroll. VÄr empiriska studie, som byggde pÄ en kvalitativ metod, visade pÄ vilka uppfattningar och förvÀntningar som 54 lÀrarstudenter har pÄ mentorskap.

I en allt mer globaliserad vÀrld Àr det nödvÀndigt att mÀnniskor kan och har förmÄgan att jobba i andra lÀnder och med medarbetare som har en annan kulturell bakgrund.Syftet med uppsatsen har varit att undersöka vilka egenskaper som krÀvts för ett interkulturellt ledarskap hos ledare som jobbat utomlands och vad de lÀrt sig av sina erfarenheter under den hÀr tiden.Studien har haft en kvalitativ ansats dÀr insamlingen av empirin har skett pÄ ett av Sveriges största företag som nÀmns som "Koncernen" genom semistrukturerade intervjuer.Resultatet har visat att kommunikation spelar en mycket stor roll i detta avseende. Detta innefattar bÄde verbal och icke-verbal kommunikation. Viktiga egenskaper hos interkulturella ledare Àr bl.a. förmÄgan att vara öppen och social. Samtliga intervjupersoner ansÄg att vistelsen utomlands hade gjort att deras yrkesroll stÀrkts bÄde i yrkeslivet och i det privata..

BakgrundÄnda sedan fritidspedagogutbildningen startade 1964 har fritidspedagoger haft svĂ„rt att definiera vad deras kompetens innehĂ„ller. Fritidspedagogens yrkesroll upplevs som luddig och diffus, fritidspedagogerna Ă€r bĂ€ttre pĂ„ att beskriva vad de inte Ă€r, till exempel inte lĂ€rare. I och med SIA-utredningen 1974 fastslog regeringen vikten av samverkan mellan fritidspedagoger och lĂ€rare för att skapa en skolverksamhet som gynnar eleverna. En av faktorerna som pĂ„verkar hur samverkan tar form Ă€r hur lĂ€rare och fritidspedagoger ser pĂ„ varandra och varandras kompetens.  SyfteSyftet med vĂ„r studie Ă€r att ta reda pĂ„ hur grundskollĂ€rare, som undervisar i Ă„rskurs 1-3, uppfattar fritidspedagogernas kompetens och hur denna kompetens visar sig.  MetodVi har i vĂ„r studie valt att anvĂ€nt oss av kvalitativa intervjuer. Vi har inspirerats av den fenomenografiska ansatsen, vilken har syftet att undersöka hur mĂ€nniskor uppfattar ett visst fenomen.

Syftet med litteraturstudien var att belysa vikten av att sjuksköterskan kan skapa en god relation och inge trygghet till en patient som vÄrdas inom psykiatrisk vÄrd. Vad det Àr som skapar denna trygghet i relationen mellan patient och vÄrdgivare? Litteraturstudien behandlar tio vetenskapliga artiklar, vars data analyserats enligt Fribergs principer för kvalitativa studier. Under resultatanalysen framtrÀdde fyra teman kring att etablera trygghet; vad som frÀmjar respektive hÀmmar trygghetskÀnslan ur patientens och sjuksköterskans perspektiv. BÄda parter pÄverkar relationens kvalitet och klimat, och sjuksköterskan har i sin professionella yrkesroll större möjlighet och ansvar att upprÀtta och vidmakthÄlla en god relation Àn vad som kan ÄlÀggas en patient.

Effektiv konflikthantering ?r en central del av polisyrket, d?r b?de yrkesm?ssiga krav och personliga egenskaper p?verkar hur konflikter uppfattas och hanteras. Tidigare forskning ger st?d ?t att personlighetsdrag kan ha en inverkan p? konflikthanteringsstrategier. I denna explorativa studie unders?ktes sambandet mellan personlighetsdrag, med fokus p? samvetsgrannhet, och preferenser f?r konflikthanteringsstrategier hos svenska polisstudenter.

Syftet med denna uppsats var att undersöka varför sjuksköterskestudenter vÀljer att pÄbörja en sjuksköterskeutbildning samt vilka förestÀllningar de har kring yrket? Studiens design var kvantitativ med deskriptiv ansats. Data samlades in genom en enkÀtundersökning bland nya sjuksköterskestudenter (n= 34) vid en Högskola, HT 2010. Resultatet visade att studenterna vÀljer utbildningen av olika orsaker. Den vanligaste orsaken till valet var att fÄ en möjlighet att vidareutbilda sig inom sjuksköterskeyrket och för de studenter som har arbetat inom sjukvÄrden valde utbildningen för att vidareutbilda sig till sjuksköterska.

Antalet mÀnniskor som kÀnner sig stressade idag stiger i takt med det ökade tempot och de höga kraven bÄde i samhÀllet och inom arbetslivet. DÀrför Àr det viktigt att identifiera framgÄngsrika sÀtt att motverka och reducera stress. Syftet med denna studie var att undersöka individer som bedöms arbeta i en stressfylld miljö men som inte anses pÄverkas negativt av stress. Vi ville undersöka vad dessa mÀnniskor gör och hur de tÀnker nÀr de hanterar en stressfylld situation pÄ arbetsplatsen. Vi ville ocksÄ undersöka vilka andra faktorer som pÄverkar deras förmÄga att hantera stress samt hur de lÀrt sig att hantera stressfyllda situationer.

This bachelor thesis aimed to explore, in a qualitative manner, the relationship and the interaction between the hospital welfare officer and the rest of the nursing staff. We chose this subject because we wanted to explain the phenomena of being a medical outsider in the nursing team. Our questions at issue were the following three: How does the hospital welfare officer define his occupational sphere and how do the rest of the nursing staff define it, according to the welfare officer himself? Is the welfare officer's relation to his own professional role and to the rest of the nursing staff affected by where his office is placed - secluded from or within the clinic? How does the welfare officer himself value his profession in relation to the rest of the nursing crew? To answer these questions we interviewed eight welfare officers, placed in two different hospitals. We used three different theories to explain the primary information.

Detta Àr en kvalitativ studie med ett hermeneutiskt perspektiv som berör begreppen makt, interaktion och kommunikation. Vi har valt att anvÀnda oss av en abduktiv ansats dÄ vi utgÄtt ifrÄn bÄde teori och empiri för att fÄ fram vÄrt resultat. VÄrt syfte med uppsatsen var att förstÄ hur anstÀllda i kundorienterade yrken pÄverkas av makt frÄn ledning och kunder samtidigt som interaktionen Àr en stor del i arbetet som de anstÀllda inte kan bortse ifrÄn. I studien har vi genomfört 10 semistrukturerade intervjuer med mÀnniskor frÄn olika kundorienterade yrken. För att analysera vÄr empiri har vi anvÀnt oss av Foucaults teori om makt, Karasek och Theorells kravmodell samt Goffmans teori om rollbyten och interaktion.

Ett mycket debatterat Àmne Àr pensionsomrÄdet. IASB har genom IAS19 gjort ett försök att harmonisera redovisningen inom detta omrÄde, trots detta uppkommer det nationella sÄ vÀl som internationella skillnader. Det huvudsakliga problemet för bolag Àr att framstÀlla en rÀttvis diskonteringsrÀnta vid nuvÀrdesberÀkning av deras pensionsskuld. Detta har medfört att de flesta bolag, pÄ grund av kunskapsbrist i Àmnet, valt att hyra in denna expertis frÄn en aktuariekonsult.Syftet med denna uppsats Àr att ur ett beslutsteoretiskt perspektiv beskriva hur aktuariekonsulten resonerar och agerar kring valet avföretags aktuariella antaganden.Det som legat till grund för denna studie Àr teori och regler utifrÄn IFRS/IAS 19 samtidigt som valda delar utifrÄn beslutsteori varit i fokus.För att fÄ svar pÄ vÄr frÄgestÀllning har vi valt att utföra sex intervjuer, fyra med aktuariekonsulter och tvÄ med redovisningsansvariga pÄ börsnoterade bolag. UtgÄngspunkten för ansatsen har tagits frÄn det abduktiva synsÀttet eftersom en vÀxelverkan mellan teori och empiri genomförts.Denna uppsats har pÄvisat att konsulterna inte sÄg sig sjÀlva sombeslutsfattare utan intog en mer stöttande roll.

VÄrdsökande frÄn andra kulturer har ofta ett stort behov av omsorg beroende pÄ traumatiska skador och hÀndelser som mÄnga bÀr med sig frÄn sitt hemland förutom det trauma det innebÀr att bryta upp och fly till ett annat land. Idag och i den framtida yrkesrollen Àr det distriktssköterskan som möter de flesta vÄrdsökande frÄn andra kulturer. Syftet med studien var att beskriva distriktssköterskors erfarenheter av att möta vÄrdsökande frÄn andra kulturer. I studien deltog fem distriktssköterskor frÄn norra Sverige. Data samlades in med semistrukturerade intervjuer som sedan analyserades med en tematisk innehÄllsanalys.