Akutmottagningar idag fÄr ofta in barn som behöver opereras akut. Personalen pÄ akutmottagningen stÀlls dÄ inför en situation dÀr de inte hinner informera och förbereda barnet pÄ vad som ska ske. Detta kan skapa en otillrÀcklighetskÀnsla hos anestesisjuksköterskorna pÄ operation som dÀrmed fÄr ta hand om ett barn som inte Àr förberett pÄ vad som kommer att hÀnda. Att skapa förtroende hos barnet Àr en process som inte kan skyndas pÄ och krÀver mycket tid Ànda frÄn första mötet med barnet. Denna studie vill belysa vad anestesisjuksköterskorna baserar sina val och strategier pÄ i detta möte.

Syftet med uppsatsen var att undersöka lÀrares undervisning och bemötande av vuxenstuderande. En av frÄgorna gÀllde eventuella skillnader i undervisning och upplevd yrkesroll vid jÀmförelse av vuxenutbildningen med grundskolan. Vidare var vi intresserade av att veta Älderns och motivationens betydelse för studierna och om lÀraren kan pÄverka motivationen. Resultaten frÄn studien visar att nÀr vuxna Äterupptar studier efter ett avbrott bör lÀraren möta personen dÀr han/hon Àr. Förkunskaper i Àmnet, attityder och villkor för nÀr deltagaren kan studera tar lÀraren reda pÄ genom samtal eller diagnoser.

Syftet Àr beskriva och analysera tillsynen som arbetssÀtt samt att utifrÄn nÄgra miljö- och hÀlsoskyddsinspektörers tankar och erfarenheter reflektera över om det gÄr att finna möjligheter att utveckla tillsynsmetodiken. FrÄgestÀllningar Àr: Vilka uppfattningar och erfarenheter har inspektörerna nÀr det gÀller tillsynsmetodiken? Hur ser de pÄ sin yrkesroll och arbetsvillkoren? Hur tÀnker inspektörerna kring möjligheter och svÄrigheter nÀr det gÀller att utveckla inspektörsjobbet? Studien har genomförts med hjÀlp av intervjuer, observationer och observationsschema. Resultatet visar att mÄnga miljö- och hÀlsoskyddsinspektörer ofta Àr utelÀmnade att pÄ egen hand utarbeta sÀtt att arbeta pÄ. Utvecklingsmöjligheterna för inspektörerna Àr begrÀnsade.

In my essay I will study the injustice within science in movies, in this particular case: Archaeology. This essay will also examine whether there is reason to believe that there is aconnection between this unfairness and what's being displayed of the archaeologist in popular culture. In my case I have decided to focus on the movie industry because it's a dominant part of our daily life. I have chosen to explore two different groups of students studying an occupation. One is, of course, the archaeological institution at Lund University, and the other is a high school (upper secondary school) program called ?OmvÄrdnadsprogrammet? at Rönnens in Malmö.

Under slutet av 1970-talet började det hÄllas debatter angÄende den dÄliga redovisningskvalitén samt den ökade ekonomiska brottsligheten. I och med detta började debattörer Àven diskutera revisorns roll och funktion. Detta medförde att man först införde en upplysningsplikt som senare utvecklades till en anmÀlningsplikt som lagstadgades den 1 januari 1999. Tystnadsplikten som sedan lÀnge varit förankrad i revisorns yrkesroll kom nu i konflikt med den nya lagen. DÀribland revisorerna sjÀlva, som menade att de inte ville agera som en moralisk polis.

Beroende pÄ situation intar mÀnniskan olika roller. PÄ rollerna finns det ocksÄ förvÀntningar som kan styra rollinnehavarens beteende och agerande. Ett dilemma som kan uppkomma för lÀrare Àr att yrkesrollen och privatrollen gÄr in i varandra. Den hÀr studien vill synliggöra problematiken kring hanteringen av lÀrarnas olika roller.För att undersöka problematiken och hanteringen av lÀrarnas olika roller anvÀnds en kvalitativ metod dÀr det empiriska materialet Àr sex intervjuer. För att kunna analysera och förstÄ det informanterna visar pÄ anvÀnds teori som berör problematiken.

Syftet med vÄrt examensarbete Àr undersöka generella utbildningskrav pÄ personliga assistenter. Vi vill ocksÄ fÄ en ökad förstÄelse för hur assistenternas arbetsförhÄllanden ser ut i relation till deras yrkesroll. Vi Àr intresserade av att undersöka vilken typ av forskning som finns pÄ Àmnet och vad lagen, statliga rapporter, myndighetsdokument och andra personer som Àr berörda av Àmnet framför. För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar anvÀndes en litteraturstudie och genom innehÄllsanalys och sekundÀranalys jÀmför vi de olika Äsikterna som framförs i materialet. Vi har med hjÀlp av vÄr litteraturstudie möjlighet besvara följande frÄgestÀllningar; Vad ligger till grund för utformningen av personlig assistans och vad styr insatserna? Hur ser utbildningskraven ut pÄ personliga assistenter? Finns det behov av utbildning, och i sÄ fall vad för utbildning? samt Hur ser de personliga assistenternas arbetsuppgifter och arbetsförhÄllanden ut? Teorierna vi utgÄr ifrÄn Àr: empowerment, paternalism, professionsteorier samt begreppen kunskap och kompetens.

Att behÀrska literacy Àr en nödvÀndighet för att fullt ut kunna ta del av vÄrt samhÀlle. Att lÀra sig att behÀrska skriftsprÄket Àr en lÄng resa som börjar redan i förskolan. Det hÀr arbetet har som syfte att belysa i vilka situationer under dagen som barn Àr delaktiga i literacyhÀndelser. Detta har gjorts med hjÀlp av frÄgestÀllningar som behandlar nÀr literacyhÀndelser sker, hur de ser ut, vad de innehÄller och vem som initierar dem. I studien anlÀggs ett sociokulturellt perspektiv pÄ literacy.

HR yrket Àr en position som krÀver stor spÀnnvidd av kompetenser dÄ de ska tillgodose bÄde ledningen och medarbetarna. Deras yrkesroll Àr mÄngsidig dÄ de ansvarar för de anstÀlldas utvecklingsarbete parallellt med pressen att generera goda resultat för organisationsledningen. MÄnga gÄnger innebÀr detta motstridiga krav, vilket i vissa fall skulle kunna leda till stressutfall och otydliga roller. DÄ relativt fÄ studier behandlar HR rollen och dess stressnivÄ samt rollotydlighet ansÄg vi att det krÀvdes ytterligare dokumentation. Denna studie undersöker samband och skillnader mellan upplevd arbetsrelaterad stress, rollotydlighet och emotionella copingstrategier för HR chefer.

ProblemomrÄde Vi har bÄda arbetat en lÀngre tid i skolans Är F-6 och kommit i kontakt med mÄnga elever i behov av sÀrskilt stöd. VÄr erfarenhet Àr att arbetet med att utreda elevers behov av sÀrskilt stöd ser vÀldigt olika ut pÄ skolorna och att Àven specialpedagogens roll i detta arbete ser olika ut. Syfte och preciserade frÄgestÀllningar Syftet med vÄrt examensarbete Àr att undersöka hur specialpedagoger beskriver att de arbetar med pedagogisk utredning samt hur dokumentationen i detta arbete ser ut i skolÄr F-6. Vi vill ta reda pÄ vilken roll specialpedagogen har, samt se vilka likheter och olikheter det finns inom detta omrÄde. De preciserade frÄgestÀllningarna Àr: ? Hur beskriver specialpedagoger att de arbetar med pedagogiska utredningar i skolÄr F-6? ? Hur ser dokumentationen i detta arbete ut? Teoretisk ram I undersökningen utgÄr vi frÄn tvÄ teoretiska ansatser.

Den hÀr uppsatsen syftar till att beskriva svenska journalisters förhÄllningsÀtt till sittdemokratiska uppdrag. Vilket demokratiskt ideal strÀvar journalisterna mot genom sinayrkesideal? Och vilket demokratiskt ideal betraktar journalistkÄren som önskvÀrt? Gynnarjournalisterna sina egna demokratiideal i sin yrkesroll? Eller finns det en diskrepans mellanderas demokratiideal och den typ av demokrati som de faktiskt bidrar till? FrÄgorna besvarasgenom att kartlÀgga journalisternas förhÄllningssÀtt till tvÄ polÀra demokratimodeller ?elitdemokrati och deltagardemokrati. För att klargöra vilken demokratimodell somjournalisternas yrkesideal motsvarar bÀst analyseras yrkesidealens förhÄllningssÀtt till olikakrav som demokratimodellerna stÀller pÄ journalistiken. Journalisternas generellademokratiideal undersöks dÀrefter genom enkÀtundersökningar.

Syftet med detta arbete Àr att undersöka lÀrares yrkesidentitet i Tunabygdens lÀrarklubb mellan Ären 1930-1953, och se om deras sjÀlvuppfattningar och förestÀllningar om sin yrkesroll som fostrare inom olika samhÀlleliga fÀlt har förÀndrats under klubbens verksamhetshistoria. FrÄgestÀllningarna arbetet har utgÄtt ifrÄn har varit: Vad anses i Tunabygdens lÀrarklubb vara lÀrarens angelÀgenheter i sin roll som fostrare, vad ingÄr i lÀrarens fÀlt? Hur reflekterar lÀrarna i Tunabygdens lÀrarklubb över sin roll som fostrare inom de olika samhÀlleliga fÀlten? Samt, sker det nÄgon förÀndring under klubbens verksamhetshistoria gÀllande vad som uppfattas vara lÀrares angelÀgenheter i sin roll som fostrare, samt hur lÀrarna reflekterar över sin egen roll som fostrare? Om sÄ Àr fallet, vad kan detta bero pÄ? Ett flertal slutsatser kan dras utifrÄn det berörda kÀllmaterialet. En slutsats Àr att lÀrarnas fostransansprÄk pÄ samhÀlleliga fÀlt grundar sig bland annat pÄ en funktionell syn pÄ lÀraryrket och skolan, dÀr skolan och lÀrarna förvÀntas tillgodose vissa samhÀllsbehov. Ytterliga slutsatser Àr att lÀrarnas sjÀlvreflektion kring den egna fostrande rollen pÄverkas i hög grad av samhÀllets utveckling..

Syftet med arbetet har varit att undersöka om en viss arkitektur kan anvÀndas för att underlÀtta utvecklingen av ett Back Office-system till ett befintligt och komplext verksamhetssystem.För att grÀnsa av arbetet och hitta de delar som var intressanta att fokusera pÄ genomfördes intervjuer med tre olika personer som hade olika syn pÄ ett Back Office-system genom sin yrkesroll. Intervjuerna resulterade i ett antal önskemÄl för vad man ville uppnÄ med ett Back Office-system.Arbetet resulterade i en arkitektur som kan anvÀndas för att underlÀtta utvecklingen av ett Back Office-system till det befintliga verksamhetssystemet samt till verksamhetssystemet sjÀlvt. Arkitekturen har utvÀrderats genom att man först stÀllde en mÀngd krav pÄ den och sedan studerade hur den klarade av en mÀngd nya krav som delvis var relaterade till de gamla kraven.Alla tester som gjorts visar pÄ att arkitekturen Àr vÀl designad och lÀtt att underhÄlla samt att den kommer underlÀtta den fortsatta utvecklingen av verksamhetssystemet och dess Back Office-system..

Bakgrund: OtillrÀckligt behandlad postoperativ smÀrta kan vara ett problem för patienten. SmÀrtupplevelsen Àr komplex, vilket gör att det kan vara svÄrt för sjuksköterskan att adekvat bedöma och registrera patientens smÀrta post-operativt. Sjuksköterskan mÄste i kontakten med patienten vara lyhörd, öppen och följsam. Syfte: Syftet med studien var att belysa hur sjuksköterskan uppmÀrksammar den vuxne patientens smÀrta postoperativt. Metod: En litteraturstudie med Ätta artiklar har genomförts med deduktiv kvalitativ ansats.

Allt eftersom fler mÀnniskor dör pÄ sjukhus eller vÄrdas av vÄrdpersonal hemma eller pÄ sÀrskilt boende innebÀr det för sjuksköterskan att mötet med patienter i livets slut inte gÄr förbisedd. Inom alla delar av vÄrden möter sjuksköterskan patienter i livets slut och i vÄrdandet av dessa patienter Àr sjuksköterskans yrkesroll betydelsefullt. Patienter i livets slut och anhöriga ska bli tillgodosedda adekvat vÄrd och bemötande för att livskvalité ska uppnÄs. Studier och rapporter har dock visat att inom detta omrÄde rÄder det brister och sjuksköterskans upplevelse av vÄrd vid livets slut inte alltid upplevs positivt. Syftet med denna studie var att genom ett sjuksköterskeperspektiv undersöka vilka faktorer som ansÄgs av sjuksköterskan vara betydande för att uppnÄ god palliativ vÄrd samt vilka eventuella utmaningar som sjuksköterskan upplevde i den palliativa vÄrden.