Huvudsyftet med studien var att utreda och klargöra hur förrÀttningslantmÀtaren bör handla nÀr en stiftelse blir sakÀgare i en lantmÀteriförrÀttning och hur stiftelsen ska behandlas utifrÄn förrÀttningslantmÀtarens undersökningsplikt. Studien hade Àven tvÄ delsyften dÀr det första skulle beskriva och analysera hur stiftelsers föreskrifter kan Àndras, medan de andra skulle utreda hur tillsynsmyndigheternas registrering av stiftelser genomförs. FörrÀttningslantmÀtare Àr en yrkesroll inom lantmÀterimyndigheten och har till uppgift att handlÀgga samt besluta i fastighetsbildnings-Àrenden. LantmÀterimyndigheten Àr den myndighet som har till uppgift att ansvara för att en effektiv och rÀttssÀker fastighetsindelning genomförs. En stiftelse Àr en typ av juridisk person som bildas av en eller flera personer för att verka för ett bestÀmt ÀndamÄl.

The purpose of this essay is to describe how probation service officers regard their professional role and their liberty of action within the motivational treatment program, MIK, and the probation organization. To answer the purpose three questions were formulated: 1) Does the probation service organization affect the individual discretion for the probation service officers, and in that case how? 2) Does the motivational treatment program, MIK, influence the probation officers? professionalism and their professional role? 3) What advantages and disadvantages do the probation service officers consider MIK being related to? The method conducted in the study was interviews with five probation service officers in Stockholm. The interviews were combined with a theoretical framework based on themes as organization, professional role, professionalism and motivation. The result showed that probation officers consider themselves to have a relatively high discretion within their work.

Syftet med denna studie Ă€r att utvĂ€rdera ett HVB-hem vilket bedriver miljö- och individualte-rapeutisk behandling av ungdomar i Ă„ldrarna 16-19 Ă„r. Vidare syftar studien till att utvĂ€rdera verksamhetens arbetssĂ€tt vid kritiska hĂ€ndelser enligtcritical incident-metoden. SĂ„ledes fin-ner författarna följande frĂ„gestĂ€llningar relevanta för utvĂ€rderingen: Vilka slags kritiska hĂ€n-delser uppstĂ„r i verksamheten enligt personalens upplevelser? Hur löses/slutar de kritiska hĂ€ndelserna i verksamheten? Är lösningarna av de kritiska hĂ€ndelserna förankrade i miljöte-rapeutisk teori? UtvĂ€rderingen grundas i uppgifter frĂ„n nio respondenter, varav en av respondenterna Ă€r utvĂ€rderingens författare. Datainsamlingen utgörs i sin tur av observationer, frĂ„geformulĂ€r och kompletterande intervjuer.

Det har framkommit klagomÄl att sjuksköterskeutbildningen blivit alltför teoretisk och att nyutexaminerade sjuksköterskor har brister gÀllande basala kunskaper relaterat till hÀlso- och sjukvÄrdens behov. Denna problematik utgör utgÄngspunkt för den empiriska studien som Àr utförd i syfte att beskriva nyutexaminerade sjuksköterskors erfarenheter av ett traineeprogram samt hur det pÄverkar deras upplevda kompetens och trygghet i yrkesrollen. Fem sjuksköterskor som genomgÄtt ett traineeprogram har genom intervjuer berÀttat om sina erfarenheter av programmet och om hur de tror det pÄverkat dem sjÀlva och deras yrkesroll. Genom kvalitativ innehÄllsanalys framkom det att de under sin tid i programmet fÄtt se och vara med om mer Àn vad de troligtvis hade fÄtt om det inte genomgÄtt programmet. Det gjorde att de kÀnde sig vÀl förberedda för sin framtid inom yrkeskÄren och redo för nya utmaningar..

This study aims to further Work-family conflict research for Social Workers by providing insight into what kind of impact the job role of social workers in Sweden has on their private lives and how they deal with it. The study operates from a qualitative approach and is based on three focus group-interviews and three semi-structured interviews with people working in different fields of social work. The empirical material has been analyzed through the Dramaturgical Perspective and Frame concept of Erving Goffman. The results of this study show that the job role impacts the psychological well-being of social workers, their family life and their social life to varying degrees, mainly due to organizational and client-based aspects, often resulting in role-conflicts and a lack of energy in their private lives. The primary strategies were found to be conversing with colleagues, spending time alone, embracing hobbies and having a clear understanding of individual responsibility. .

Som sjuksköterskor och blivande vÄrdlÀrare har syftet i detta arbete varit att finna didaktiska metoder, bÄde praktiska och teoretiska, som kan utveckla/öka elevers empatiska förmÄga. Genom en kvantitativ undersökning bland tio vÄrdlÀrare pÄ tvÄ olika skolor i Malmö, och genom litteratur och publicerade artiklar har vi fÄtt ökad kunskap om fenomenet empati samt vilka didaktiska metoder som kan anvÀndas inom omvÄrdnadsprogrammet. I vÄr undersökning framkom att samtliga vÄrdlÀrare ansÄg att elevernas empatiska förmÄga var mycket viktig för deras framtida yrkesroll, och de anvÀnder sig av olika didaktiska metoder för att uppnÄ detta. I litteraturen fann vi ytterligare vÀrdefulla metoder..

Dagens gymnasieungdomar ? morgondagens arbetskraft. Den tesen har varit grundlÀggande i vÄrt uppsatsarbete. I vÄr egen framtida yrkesroll som personalvetare kommer vi att möta morgondagens arbetskraft och dÀrför Àr det intressant att göra en studie om ungdomars sociala konstruktion av arbetslivet. Syftet Àr att beskriva och resonera kring de konstruktionsprocesser som ligger bakom ungdomars bilder av arbetslivet.

Uppsatsens syfte Àr att fÄ en inblick över hur fritidspedagoger ser pÄ och arbetar med fysisk aktivitet. Undersökningen gjordes genom en webb enkÀt. 163 yrkesverksamma fritidspedagoger besvarade enkÀten. I bakgrunden belyses fritidshemmets framvÀxt, fritidspedagogens yrkesroll samt hur den fysiska aktiviteten pÄverkar barns hÀlsa och utveckling. Resultatet visade att majoriteten bÄde anser att fysisk aktivitet hör till fritidshemmens ansvarsomrÄde och att det Àr en viktig del i deras verksamhet.

I föreliggande examensarbete presenteras en studie om förskollÀrare och barnskötares syn och tankar kring sina yrkesroller, och de konflikter som kan uppstÄ, dÄ tvÄ yrkesgrupper arbetar sida vid sida, men med olika formellt ansvar. Vad anser de Àr det viktigaste i sin yrkesroll, och vilka tankar har man om hur yrkesrollerna kommer att se ut i framtiden?Genom en kvalitativ studie med intervjuer av bÄde förskollÀrare och barnskötare pÄ en förskola, sÄ samlas de material in som utgör underlag för studien. UtifrÄn forskningsfrÄgorna, sÄ kategoriserades materialet frÄn intervjuerna, för att sedan presenteras i en löpande text.Vissa skillnader i informanternas uppfattning om yrkesrollerna kunde urskiljas men samtidigt sÄ lyfts det fram att det Àr viktigt att ta tillvara pÄ allas kompetens oavsett utbildning. I det vardagliga arbetet pÄ förskolan, sÄ menade alla informanter att personligheten Àr viktigare Àn sjÀlva yrkesrollen och utbildningen, och det Àr det som gör dig till den pedagog du Àr.

Syftet med föreliggande undersökning var att identifiera faktorer som bidrog till kÀnslan av "yrkesstolthet" hos anstÀllda vid FörsÀkringskassan Dalarna inkluderande personalens tillfredsstÀllelse med yrkesrollen. Sammanlagt 163 personer, 123 kvinnor och 40 mÀn, frÄn 25 till 66 Är (X= 49,8 Är) deltog i undersökningen. Denna genomfördes med hjÀlp av General Nordic Questionnaire for Psychological and Social Factors at Work (QPS Nordic) inkluderande 123 frÄgor samt 9 frÄgor gÀllande yrkesrollen. FrÄgorna besvarades vÀsentligen med hjÀlp av en 5-gradig skala av Likert-typ. Huvudresultatet utrÀknades med hjÀlp av Cronbachs Alpha, Principal Component Analysis och multipel regressionsanalys.

Syftet med denna studie Àr att granska lÀrares uppfattningar om och tolkningar av begreppet god lÀrandemiljö med fokus pÄ de fysiska faktorerna samt att undersöka hur lÀrarna i sin yrkesroll omvandlar sina kunskaper och erfarenhetertill att skapa en god fysisk lÀrandemiljö i sina klassrum.Studien bygger pÄ Ätta kvalitativa intervjuer med lÀrare i Ärskurs 1 ochÄrskurs 3 pÄ tvÄ olika skolor. Skolorna valdes ut genom sÄ kallat bekvÀmlighetsurval. Aktuell litteratur och forskning inom Àmnet har studerats.Studien redovisar nÄgra av lÀrarnas mest framtrÀdande tankar och Äsikter om lÀrandemiljöer men Àven likheter och olikheter i svaren vad gÀller tolkningen av begreppet. Studien slÄr fast att pÄ grund av befintliga byggnader, brist pÄ tid och rÄdande ekonomi kan lÀrarna endast pÄverka lÀrandemiljön vad gÀller möblering och material. Om inte dessa hinder fanns skulle lÀrarna bÀttre kunna anvÀnda sina kunskaper till en positiv förÀndringav lÀrandemiljön..

LÀraryrket Àr idag utsatt för flertalet förÀndringar som stÀller krav pÄ flexibilitet och professionalitet. Syftet med vÄr aktionsforskningsstudie var att öka förstÄelsen kring huruvida yrkesverksamma lÀrare med lÄng erfarenhet kan anvÀnda praxisnÀra reflektion som verktyg för att utveckla sin yrkesroll. De Ätta gymnasielÀrare som deltog fick i uppgift att genomföra skriftliga, praxisnÀra reflektioner under tre veckors tid. Denna period avslutades med en enskild intervju. Vi gjorde sedan en tematisk analys över resultatet för att kategorisera reflektionernas innehÄll, samt kopplingar till tyst kunskap.

Detta Àr en uppsats om lÀrares syn pÄ mÄlstyrningen vid tvÄ skolor samt hur de uppfattar att eleverna uppnÄr de uppsatta mÄlen. Undersökningen utfördes som en kvalitativ enkÀtstudie. Resultatet visar att mÄnga lÀrare uppfattar att mÄlen Àr otydliga vilket resulterar i att de tolkas olika. AngÄende hur man mÀter att eleverna uppnÄr mÄlen blev resultatet att det finns en mÀngd olika metoder att tillgÄ som till exempel loggbok och observation. En tydlig skillnad fanns i svaren bland dem som hade lÄng arbetslivserfarenhet gentemot den som hade minst arbetslivserfarenhet.

Abstract: Syftet med denna studie har varit att undersöka hur en grupp Àldrepeagogstudenter upplever sin kommande yrkesroll och hur professionsutvecklingen för Àldrepedagoger ser ut. Vi har undersökt hur professionsutveckling ser ut utifrÄn den vetenskapliga litteraturens uppstÀllda professionskriterier och hur dessa professionskriterier bedöms ha betydelse för formandet av en profession. För att komma Ät vÄra grundlÀggande frÄgestÀllningar och för att förstÄ Àldrepedagogers utveckling bestÄr det empiriska materialet dels av en litteraturstudie och dels av kvalitativt öppna intervjuer. För att tolka och förstÄ empirin Àr teorier kring profession, professionsutveckling och socialkonstruktivism centrala i studien. De kriterier vi utgÄtt frÄn Àr följande: professionell kunskap bör vara förankrad i en systematisk teori, den professionellt utbildade har auktoritet, de professionella ska inneha etiska regler och yrkeskÄren ska ha bildat en egen organisation.

Hösten 2010 infördes nya antagningsregler till högskolan, vilka pÄverkar den enskilda individens förutsÀttningar för att bli antagen till den önskade högskoleutbildningen. Syftet med vÄr studie Àr att undersöka sex gymnasieelever, som gÄr sitt tredje Är pÄ sitt gymnasieprogram, och försöka fÄ kÀnnedom om dessa personers kÀnslor och upplevelser av de nya antagningsreglerna. Genom vÄr studie Àmnar vi Àven att undersöka om habitus, individens pÄverkan av uppvÀxtförhÄllanden och av familjen, pÄverkar mÀnniskors förutsÀttningar för vidareutbildning. Vi Àmnar Àven undersöka om handlingshorisonten, individens valmöjligheter, krymper eller vÀxer för dessa sex ungdomar vilka gÄr yrkesförberedande gymnasieprogram. Detta för att pÄ sÄ sÀtt kunna förstÄ hur individen resonerar om sina valmöjligheter kring studier och yrken.