Studie- och yrkesvÀgledning Àr en profession vilken samtliga, som gÄtt i skolan i Sverige, har en relation till. Vi har samtliga nÄgon gÄng under skoltiden mött en vÀgledare. Lika mÄnga möten verkar generera lika mÄnga historier och de Àr inte alltid av god karaktÀr. Det hÀnger förhoppningsvis ihop med att det idag inte finns nÄgot krav pÄ behörighet för att fÄ arbeta som studie- och yrkesvÀgledare. Det gör att mÄnga möten med vÀgledare har skett utan de kunskaper, förförstÄelse och professionalism som en utbildad vÀgledare med behörighet medför.

VÄr kvalitativa studie utgÄr frÄn vad lÀrare sÀger sig ha för intentioner med lÀxor och vilket förhÄllningssÀtt de har till dem. Vi ville skapa oss en bild om hur vi kan förhÄlla oss till lÀxor i vÄr kommande yrkesroll som lÀrare. För att uppnÄ syftet med studien intervjuade vi fyra lÀrare i de tidiga skolÄren. UtifrÄn materialet intervjuerna gav kom vi fram till fyra olika kategorier kring lÀrares förhÄllningssÀtt till lÀxor: LÀxor som tradition och rutin, LÀrares syn pÄ lÀxor med hÀnsyn till eleven, LÀxans tidsvinst och tidskostnad samt FörÀldrar som lÀxhjÀlp och samarbetspartner. Resultatet visar att för lÀrare Àr lÀxor viktiga för att upprÀtthÄlla en bra och nÀra relation till förÀldrar och för att förÀldrarna ska bli delaktiga och kunna se vad deras barn presterar och arbetar med i skolan.

Sammanfattning Britta Kaleta (2014) Elevassistenters arbete i en utmanande skolmiljö och elever med utvecklingsstörning och autism. (Student Assistants work in a challenging school environment and students with learning disabilities and autism). SpeciallÀrarprogrammet inriktning utvecklingsstörning, LÀrande och samhÀlle, Skolutveckling och ledarskap, Malmö Högskola Bakgrund: UtifrÄn egna erfarenheter av att ha arbetat inom gymnasiesÀrskolans individuella program med inriktning autism har specialpedagogiska frÄgestÀllningar uppstÄtt kring elev-assistenter och deras yrkesroll. FrÄgestÀllningar som vÀckt mitt intresse Àr bland annat vilka arbetsuppgifter, faktiska metoder och teoretiska kunskaper har elevassistenter som arbetar i en utmanande miljö? Att arbeta som elevassistent inom gymnasiesÀrksolans individuella program med inriktning autism innebÀr en annorlunda arbetssituation Àn att vara elevassistent inom en ?vanlig klass?.

Vi vill med vÄr uppsats ta reda pÄ om vad mobbning egentligen Àr, hur den uppkommer, vad som kÀnnetecknar mobbare, mobboffer och medlöpare samt hur man kan förebygga och ÄtgÀrda mobbning. VÄrt syfte med uppsatsen Àr ocksÄ att ta reda pÄ hur elever uppfattar mobbning. Anledningen till att vi valt att skriva om mobbning Àr vi vill fÄ ökad kunskap om detta inför vÄr kommande yrkesroll och vi anser att elever har en viktig roll i arbetet mot mobbning. I uppsatsen tar vi del av hur litteraturen beskriver mobbning och vi gör en undersökning genom kvalitativa intervjuer med elever i Ärskurs 3 och 7. Det vi fÄr ta del av kopplar vi till vÄrt resultat.

Syftet med vÄr studie Àr att ta reda pÄ vilken syn sex kvinnliga och tvÄ manliga förskollÀrare har pÄ manliga kolleger i förskoleverksamheten. Vi var intresserade att ta reda pÄ vilka reaktioner en nyanstÀlld man kan tÀnkas möta i förskolan. Undersökningen gjordes med kvalitativa intervjuer med sex kvinnor, yrkesverksamma som förskollÀrare och tvÄ yrkesverksamma manliga förskollÀrare. De sistnÀmnda intervjuades via telefon. Resultatet visade i enlighet med tidigare forskning att de intervjuade var överens om att det behövs fler manliga förskollÀrare och det viktigaste syften var att mÀn skulle fungera som en manlig förebild för de barn som saknade detta. Vissa farhÄgor fanns t ex var nÄgra respondenter oroliga för att mÀn inte skulle behöva ta del av alla arbetsuppgifter och att förÀldrar frÄn andra kulturer inte skulle vilja att mÀn arbetade i förskolan med mindre barn. Slutsatsen man kan dra Àr att mÀn som vill börja arbeta inom barnomsorgen i allmÀnhet kan kÀnna sig vÀlkomna men att de mÄste hÀvda sin yrkesroll före sin könsroll och att de mÄste se till att fÄ ta del av verksamheten fullt ut..

De personliga handlÀggarna pÄ FörsÀkringskassan har en grundlÀggande betydelse för hur sjukförsÀkringen fungerar eftersom de Àr ansvariga för att implementera sjukförsÀkringens lagar och regler i praktiken. Det finns omfattande regelverk som styr hur sjukförsÀkringen ska handlÀggas men för den enskilda handlÀggaren finns det alltid ett handlingsutrymme i specifika fall och för sjukförsÀkringens legitimitet Àr det viktigt att handlÀggaren kan hantera detta handlingsutrymme. HandlÀggaren mÄste kunna sÀkerstÀlla en rÀttssÀker, likvÀrdig och effektiv process inom ett omrÄde dÀr generella regelverk ska appliceras för att bedöma individers förutsÀttningar, arbetsförmÄga och behov av samordning. Under 2000-talets första decennium blev handlÀggningsproceduren föremÄl för ett omfattande förÀndringsarbete. Huvudambitionen var att öka handlÀggningens likformighet och undanröja regionala bedömningskulturer som etablerats i den tidigare organisationen. För att uppnÄ detta har det genererats en ambition om att skapa en organisation som Àr mer professionell.

Syftet med vÄr undersökning Àr att belysa hur pedagoger i grundskolans tidigare Är arbetar med den tidiga lÀs- och skrivundervisningen. Vi vill fÄ kunskap om hur pedagogerna vÀljer sin metod samt redogöra för hur pedagogerna motiverar sitt metodval. Vidare vill vi undersöka vad konsekvenserna av metodvalet blir. Vi har valt att skriva inom detta omrÄde dÄ vi anser att lÀsning och skrivning Àr baskunskaper i livet. I vÄr kommande yrkesroll kommer vi att behöva vÀlja metod.

Syftet med detta arbete Àr att ta reda hur eleverna upplever skolans undervisning inom ÀmnesomrÄdet naturvetenskap. Vad har de för upplevelse av sin naturkunskapsundervisning och ligger den i fas med hur den borde se ut med tanke pÄ de mÄl som finns uppsatta i dessa Àmnen? DÄ jag varit ute pÄ praktik, fÀltstudier, vikarierat eller mött elever pÄ annat sÀtt, har jag fÄtt uppfattningen av att mÄnga elever inte har den kunskap de borde ha i NO för den aktuella Ärskursen, och det Àr dÄ tankarna till detta arbete har vÀckts. Genom en enkÀt- studie har jag fÄtt ta del av ca 100 elevers syn pÄ sin NO- undervisning. Dessa resultat har jag kopplat till min litteraturstudie dÀr jag lyft fram de didaktiska frÄgorna vad, hur och varför.

Varje Är tar tvÄ sjökaptensprogram, ett fyraÄrigt program med fartygsförlagd utbildning och ett treÄrigt program som krÀver att studenten har tidigare erfarenhet av arbete som matros, examen frÄn Sjöfartshögskolan i Kalmar. Syftet med denna studie var att undersöka hur de nyutexaminerade styrmÀnnen upplevde sin första tid i yrket som styrman, om de hade de nödvÀndiga förkunskaperna för att klara av sitt jobb och om det skilde sig mellan styrmÀnnen frÄn de olika programmen. För att undersöka detta anvÀndes en kvalitativ metod dÀr personliga intervjuer genomfördes. Tio styrmÀn, fem frÄn varje program, som tagit examen frÄn Sjöfartshögskolan i Kalmar vÄren 2012 valdes slumpvis ut för intervjuer. Resultatet frÄn intervjuerna visade att styrmÀnnen var nöjda med sina förkunskaper frÄn Sjöfartshögskolan i Kalmar.

This exam work project strives to investigate different roles a teacher can adapt to in classroom situations. The focus is on three different types, gained from a dissertation made by Evelyn SĂ€ll where she has investigated teacher students? opinions about the teacher?s role. These types are:the Dramatist, the Director and the Illuminator, and five teachers are defined accordingly. Questionnaires and observations are used as a tool in order to come to a conclusion.

Syftet med vÄrt arbete var att se om vi med hjÀlp av vÄra undersökningar kunde fÄ en ökad förstÄelse för barnens stress i skolan. De frÄgor vi stÀllde oss var hur stressen pÄverkar elevers inlÀrning samt pÄ vilket sÀtt och hur ofta de upplever stress. Vi har tagit del av olika forskningsrapporter, artiklar samt litteratur. De elever som medverkade i vÄr studie Àr de klasser dÀr vi gjort vÄra respektive VFU-praktiker. För att komma fram till ett resultat valde vi att anvÀnda oss av datainsamlingsmetoder i form av ostrukturerade observationer, tester och enkÀter.

Syftet med arbetet Àr att undersöka musiklÀrares syn pÄ huruvida deras val av specialiseringar under studietiden var adekvata för deras nuvarande yrkesroll.Den kvalitativa forskningsintervjun har anvÀnts som metod och informanterna bestÄr av fyra före detta studenter frÄn musikhögskolan Ingesund som arbetar som verksamma musiklÀrare. I min teoretiska utgÄngspunkt har jag valt att fokusera pÄ musikeridentitet och lÀraridentitet. Resultatet av studien visar att informanterna valde sina inriktningar framförallt pÄ grund av det egna musicerandet, men ocksÄ för att fÄ behörighet att undervisa i Àmnet. Det framkommer ocksÄ att lÀraryrket Àr mer Àn bara lÀrande och konflikthantering, och att samtal med elever och mentorskap har nÀstan lika stor del som lÀrandet. Det som informanterna har lÀrt sig mest av under sin utbildning till musiklÀrare Àr praktiken..

I denna studie vill vi undersöka vilka förvÀntningar förÀldrar har pÄ lÀrare i grundskolans tidigare Är. Studien har anvÀnt sig av förÀldrar till barn i skolÄr fem. Genom gruppintervjuer inhÀmtades förvÀntningarna som sedan analyserades och stÀlldes i jÀmförelse med lÀroplanen för att se om de stÀmde överens eller inte. I lÀroplanens andra kapitel finns 27 punkter som beskriver vad lÀraren skall göra och vilka krav som stÀlls pÄ honom eller henne, det Àr dessa punkter som anvÀndes i jÀmförelsen med förÀldrarnas förvÀntningar. Det som framkommit i denna studie Àr att det finns olikheter mellan förÀldrars förvÀntningar och de krav som stÀlls pÄ lÀraren utifrÄn lÀroplanen.

Varje Är tar tvÄ sjökaptensprogram, ett fyraÄrigt program med fartygsförlagd utbildning och ett treÄrigt program som krÀver att studenten har tidigare erfarenhet av arbete som matros, examen frÄn Sjöfartshögskolan i Kalmar. Syftet med denna studie var att undersöka hur de nyutexaminerade styrmÀnnen upplevde sin första tid i yrket som styrman, om de hade de nödvÀndiga förkunskaperna för att klara av sitt jobb och om det skilde sig mellan styrmÀnnen frÄn de olika programmen. För att undersöka detta anvÀndes en kvalitativ metod dÀr personliga intervjuer genomfördes. Tio styrmÀn, fem frÄn varje program, som tagit examen frÄn Sjöfartshögskolan i Kalmar vÄren 2012 valdes slumpvis ut för intervjuer. Resultatet frÄn intervjuerna visade att styrmÀnnen var nöjda med sina förkunskaper frÄn Sjöfartshögskolan i Kalmar.

Studien syftade till att undersöka hur psykologer upplever skapandet av sin profession under den praktiska tjÀnstgöringsperioden. Vi anvÀnde oss av grundad teori som kvalitativ metod för datainsamling och databearbetning. Vi intervjuade 14 psykologer och fann ett antal centrala teman som var Äterkommande i intervjuberÀttelserna. Dessa handlade om hur sociala interaktioner med omgivningen pÄverkade den egna processen i att bli psykolog. Datamaterialet genererade en teori som visar hur psykologen under PTP-Äret Àr en del i ett möte och interaktion med organisation, erfarenheter, utveckling och den egna individen.