Den hÀr undersökningen handlar om managementkonsulter och deras yrkesroll. Undersökningen bygger pÄ empiri insamlad pÄ ett managementkonsultföretag i Sverige. Empirin bestÄr av samtalsbaserade intervjuer med managementkonsulter samt en intervju med en representant för en av de organisationer som anlitat konsultföretaget. Syftet med undersökningen Àr att undersöka under vilka förutsÀttningar konsulterna utför sitt arbete tillsammans med de grupper de utbildar. För att besvara denna frÄga har jag tagit hjÀlp av teorier rörande, Koncept & översÀttning, rollteori och interaktionsritualer.

Syftet med studien Àr att undersöka hur socionomer, utifrÄn den kunskap de fÄrmed sig frÄn socionomutbildningen, skapar sin yrkesidentitet. Detta görs genomfokusgruppsintervjuer med yrkesverksamma socionomer som arbetar somsocialsekreterare, kuratorer eller chefer inom socialt arbete. Analysen som görs istudien Àr tematisk och tar sitt avstamp i en socialkonstruktionistisk tradition. Deresultat som lyfts fram i studien Àr att en gemensam vÀrdegrund formas underutbildningen och sÀtter grunden för den yrkesidentitet som utvecklas i de olikayrkesroller som vÀntar efter examen. De olika rollerna har olika förutsÀttningaroch pÄverkar dÀrför identitetsskapandet pÄ olika sÀtt vilket skapar en splittringmellan de olika grupperna.

Syftet med uppsatsen Ă€r att undersöka hur studenter pĂ„ ?nya lĂ€rarutbildningen? med inriktning pĂ„ historia upplever sin Ă€mnesutbildning i allmĂ€nhet och sin Ă€mnesdidaktiska kompetens i synnerhet, samt hur de förhĂ„ller sig gentemot hur de har utbildats för att hantera Ă€mnesdidaktiska frĂ„gor. För att svara pĂ„ detta genomfördes tvĂ„ gruppintervjuer med tio lĂ€rarstudenter som har lĂ€st minst 40 poĂ€ng av kursen Historia för lĂ€rare, pĂ„ högskolan i Halmstad. Gruppintervjuerna analyserades sedan med hjĂ€lp av den hermeneutiska metoden. Som teori anvĂ€nds Hermansson Adlers didaktiska teoribildning samt SchĂŒllerqvists teori om Ă€mnesdidaktik i den ?nya lĂ€rarutbildningen?.

Palliativ vÄrd bedrivs pÄ alla vÄrdinrÀttningar i Sverige. Vi ville med denna studie belysa faktorer som pÄverkar sjuksköterskan bedömning och vÀrdering av smÀrta hos patienter som Àr döende. VÄr avsikt var att uppmÀrksamma hur viktigt det Àr att sjuksköterskan gör en korrekt bedömning av smÀrta. Alla patienter förtjÀnar att dö smÀrtfria. Syftet med studien var att beskriva faktorer som pÄverkar sjuksköterskans bedömning av smÀrta i den palliativa vÄrden.

SammanfattningSyfte och frÄgestÀllningarSyftet med vÄr studie Àr att undersöka hur idrottslÀrarstudenterna upplever friluftslivsundervisningen pÄ lÀrarprogrammet pÄ Gymnastik- och idrottshögskolan (GIH). FrÄgestÀllningarna som anvÀndes var: Vad Àr friluftsliv för studenterna och vilka centrala omrÄden i friluftsliv Àr det viktigt att ha kunskap om? Hur har friluftsundervisningen pÄverkat studenternas intresse för friluftsliv? Vad har studenterna lÀrt sig av friluftslivsundervisningen och vilka synpunkter har de pÄ undervisningen? PÄ vilket sÀtt Àr utbildningen i friluftsliv relevant för den kommande yrkesrollen?Metod Studien har en kvalitativ ansats och bygger pÄ en intervjustudie av fyra studenter som lÀser sista terminen pÄ lÀrarprogrammet pÄ GIH. Studenterna har genomfört alla friluftslivskurserna pÄ lÀrarprogrammet. I vÄrt urval tog vi inte hÀnsyn till kön, Älder eller bakgrund.

I denna uppsats behandlar vi Àmnen som relationer, emotioner och sociala band som Àr baserar pÄ verksamheter inom vÄrden i VÀstra Götalandsregionen. Vi har undersökt hur man som sjuksköterska, undersköterska och lÀkare förhÄller sig till patienter som Àr dödligt sjuka pÄ ett professionellt och medmÀnskligt sÀtt. Vi vill belysa hur sjuksköterska, undersköterska och lÀkaren hanterar eventuella svÄra emotioner i mötet med sjuka patienter. Ytterligare en aspekt pÄ vÄr studie Àr förhÄllandet mellan individ och gruppnivÄ i dessa yrken samt hur stödet mellan kollegorna ser ut nÀr det gÀller ventilering av emotioner. Vi har Àven studerat hur arbetsliv och privatliv interagerar med vartannat i detta fall.

VÄrt syfte med denna forskning var att undersöka vilka kompetenser som krÀvs av lÀrare för att skapa en god lÀrmiljö för alla barn pÄ förskolan. De delar vi finner viktiga utifrÄn litteraturen för att skapa en god lÀrmiljö Àr att som lÀrare vara medveten om sitt yrkesuppdrag, samt att skapa trygghet för barnen för att inlÀrning skall kunna ske, dÀr lÀrares förhÄllningssÀtt och kompetenser har stor betydelse. I detta har ocksÄ samarbetet med förÀldrarna en mycket stor betydelse. För att ta reda pÄ vad som krÀvs av lÀrare för att skapa en god lÀrmiljö har vi intervjuat lÀrare pÄ förskolan. UtifrÄn intervjusvaren Àr det viktigt att vara intresserad, medveten och tydlig i sin yrkesroll, vilket intervjupersonerna anser Àr viktiga kompetenser i arbetet med barnen..

Bakgrund: Sjuksköterskor verksamma pÄ akutmottagningen konfronteras dagligen med svÄra situationer och möten med chockade anhöriga. Samtidigt som sjuksköterskans fokus ligger pÄ patienten ska sjuksköterskan vÀrna om anhörigas psykiska vÀlbefinnande. Detta stÀller stora krav pÄ sjuksköterskans yrkeskompetens. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka hur sjuksköterskan upplever mötet och bemötandet av anhöriga i akuta situationer, och hur dessa möten pÄverkar sjuksköterskan. Metod: En empirisk intervjustudie med semistrukturerad intervjuguide, dÀr insamlad data analyserats med kvalitativ innehÄllsanalys.

Sammanfattning En studie- och yrkesvÀgledare i grundskolan mÄste lÀra sig ny kunskap hela tiden. Utan kunskap om omvÀrlden, samhÀllet och skolsystemet kan de inte utföra sitt arbete. Det övergripande syftet med detta examensarbete Àr att undersöka hur en studie- och yrkesvÀgledare pÄ grundskolan ser pÄ sitt lÀrande mot bakgrund av gymnasiereformen som implementerades under 2011/2012. Hur arbetar de med sitt lÀrande under en gymnasiereform? Hur blev de i sin yrkesroll utmanade under denna period? Hur ser de pÄ skollagens text om kompetensutveckling? Detta Àr de frÄgestÀllningar som stÀlls och besvaras i denna studie. Studien Àr en kvalitativ undersökning dÀr sex arbetande studie- och yrkesvÀgledare intervjuas.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur socialarbetare som arbetar med barn, ungdomar eller familj upplever att medier framstÀller socialtjÀnsten och det sociala arbetet, samt vilken betydelse det har eller fÄr för deras yrkesroll som socialarbetare. Tidigare forskning visar att socialarbetare i bÄde England, Sverige och USA uppfattar mediers framstÀllning om socialtjÀnsten negativ. Socialarbetare kÀnner Àven oro för att det i sin tur leder till att professionens status pÄverkas negativt. För att fÄ en förstÄelse för Àmnet har vi till störst del anvÀnt oss av vetenskapligt granskade artiklar frÄn USA, England och Sverige. Studien baseras pÄ fem semistrukturerade intervjuer med socialarbetare i Sverige frÄn bÄde stor- och mellanstad som arbetar inom socialtjÀnsten.

Varje Är tar tvÄ sjökaptensprogram, ett fyraÄrigt program med fartygsförlagd utbildning och ett treÄrigt program som krÀver att studenten har tidigare erfarenhet av arbete som matros, examen frÄn Sjöfartshögskolan i Kalmar. Syftet med denna studie var att undersöka hur de nyutexaminerade styrmÀnnen upplevde sin första tid i yrket som styrman, om de hade de nödvÀndiga förkunskaperna för att klara av sitt jobb och om det skilde sig mellan styrmÀnnen frÄn de olika programmen. För att undersöka detta anvÀndes en kvalitativ metod dÀr personliga intervjuer genomfördes. Tio styrmÀn, fem frÄn varje program, som tagit examen frÄn Sjöfartshögskolan i Kalmar vÄren 2012 valdes slumpvis ut för intervjuer. Resultatet frÄn intervjuerna visade att styrmÀnnen var nöjda med sina förkunskaper frÄn Sjöfartshögskolan i Kalmar.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskors upplevelse av palliativ omvÄrdnad i hemmet. Till analysen har anvÀnts tio internationella vetenskapliga artiklar publicerade mellan Är 1995-2002. Dessa analyserades med en kvalitativ innehÄllsanalys. Analysen resulterades i fyra kategorier: att vara ensam, hjÀlplös och skuldtyngd men ÀndÄ se arbetet meningsfullt, att vara öppen och Àrlig, att planera och prioritera tiden ger en kÀnsla av kontroll samt att förebygga och lindra fysiska symptom. En tÀnkbar omvÄrdnadsintervention i palliativ omvÄrdnad Àr att sjuksköterskan fÄr kontinuerlig yrkesmÀssig vÀgledning för att vÀxa i sin yrkesroll och kunna fortsÀtta att ge god omvÄrdnad till patienter och deras nÀrstÄende i livets slut.

BAKGRUNDI detta avsnitt redogjorde vi för tidigare forskning och den teoretiska utgÄngspunkten. Somtidigare forskning behandlade vi lÀroplanen, forskning om förskollÀrarnas förhÄllningssÀttunder och efter en krissituation, livet efter separationen, vÀxelvist och ensam vÄrdnad samtforskning om pojkars och flickors reaktion i en krissituation Under teoretiskt förhÄllningssÀttbehandlade vi anknytningsteorin och resiliensforskning.SYFTEVÄrt syfte var att ta reda pÄ hur förskollÀrare resonerar kring bemötande av barn ochförÀldrar under och efter en separation.METODVi genomförde sju kvalitativa intervjuer i förskoleverksamhet i vÀstra och norra Sverige iverksamheter som hade koppling till vÄr yrkesroll .RESULTATResultatet visade att förskollÀrarna har blandade erfarenheter av att möta barn och förÀldrarunder och efter en separation och att det Àr viktigt att lyssna pÄ alla parter, men att aldrig tastÀllning. Det Àr viktigt med ett fungerande samarbete mellan förskola och hem sÄ att detunderlÀttar för barnen. Resultatet visade Àven att förskollÀrarna sÀllan har tillgÄng till nÄgotkrismaterial och om de har det Àr det ett material som sammanstÀlldes av personalen iförskoleverksamhet..

I denna studie söker vi svar pÄ vilka förestÀllningar som finns kring 1-till-1-datorer. Vad vet man och vad tror man sig veta? Vilka problem förutser man vid införande av 1 till 1-datorer? Vilka Àr motiven bakom införandet och de uppfattade vinsterna av 1-till-1- datorer? Fyra personer med olika anknytning till 1-till-1-projekt har intervjuats i en öppen samtalsform i syfte att fÄ ett kvalitativt resultat. Intervjuerna har sedan analyserats med metoden kvalitativ innehÄllsanalys. De teman och vissa av de kategorier som framkom efter denna analys har sedan diskuterats vidare tillsammans med observation som författarna gjort i sin yrkesroll som gymnasielÀrare.

Detta Àr en kvalitativ uppsats om hur lÀrare ser pÄ sitt anvÀndande av sociala medier utifrÄn sin yrkesroll, samt hur de skiljer mellan rollerna som privatperson och yrkesverksam. Jag har Àven sett pÄ hur relationen mellan lÀrare och elever ser ut pÄ sociala medier, i synnerhet Facebook. Jag har gjort semistrukturerade intervjuer med 5 lÀrare pÄ en skola, utifrÄn dessa samt Goffmans dramaturgiska teori ger jag svar pÄ mitt syfte och problemstÀllning. Det har framgÄtt att informanterna fÄr svÄrare att vara privata i och med anvÀndandet av sociala medier som Facebook samt att de Àr restriktiva i sitt anvÀndande pÄ grund av pressen pÄ att alltid vara bra förebilder. Informanterna har skapat egna tillvÀgagÄngssÀtt för att kunna separera pÄ privatlivet och yrkesrollen..