Syftet med vårt examensarbete är att undersöka huruvida det är rimligt att Studie- och yrkesvägledarutbildningen är inriktad mot skolväsendet (grundskola, gymnasium och Komvux). Vi har i detta arbete frågat oss vilka uppfattningar vår undersökningsgrupp har och vilka konsekvenser det har för dem att utbildningen är inriktad mot skolväsendet. Vi undrar även vilka faktorer som varit viktiga vid anställning och i det sammanhanget, vilken betydelse praktiken haft. Vi har genomfört en kvantitativ webbenkät via Facebook, riktad till vår undersökningsgrupp som bestod av 33 personer. De deltagande har genomgått studie- och yrkesvägledarutbildningen på Campus Malmö högskola 2006-2009. Vi har även utfört en kvalitativ intervjuundersökning med Anders Lovén som är programansvarig för studie- och yrkesvägledarutbildningen på Malmö högskola. Resultatet av våra genomförda undersökningar visar på att det finns en önskan om större inflytande gällande praktiken hos undersökningsgruppen.

Idag strävar de flesta företag mot att skapa användbara hemsidor med hjälp av olika designprinciper. Denna studie är en undersökning av designprinciper i syfte att belysa vilka designprinciper företag och organisationer tillämpar. Designprinciper är riktlinjer som används för att uppnå ett mål, det vill säga god design. Studielitteratur som använts i denna studie är ?Don´t make me think? skriven av Steve Krug. I boken nämns flera designprinciper som vi har haft till hjälp för att ta reda på om företag använder sig av liknande principer. Sex deltagande medverkade i intervjun som utfördes.

Denna kvalitativa studie har som syfte att undersöka hur fem stycken olika betygssättande lärare bedömer de praktiska momenten i skolämnet idrott och hälsa hos elever i åttonde och nionde klass. Dessutom vill jag undersöka hur de betraktar sin bedömningsmetodik. För att ta reda på detta har jag genomfört fem stycken djupintervjuer med fem stycken olika betygsättande lärare i idrott och hälsa. I denna studie har jag inte gjort anspråk på att hitta fynd som är representativa för en population. Resultaten är således endast representativa för mitt urval.

Titel: Går ekvationen ihop? En studie av Matematiklyftet som form för grundskollärares kompetensutveckling. Nivå: Magisteruppsats i Utbildningsvetenskap- och skolutveckling. Författare: Marie Bäckström. Utgivningsår: Våren 2014. Handledare: Anna Henningsson Yosif. Problemområde: Forskning visar att kompetensutveckling för grundskollärare i många fall inte leder till att lärarna utvecklas i sitt yrke och inte kommer eleverna till del. Med min studie vill jag bidra till ett bättre organiserande av lärares kompetens-utveckling samt till att en förbättrad fortbildningskultur på grundskolor ska skapas.

I vår studie har vi undersökt Arbets- och utvecklingscentra, förkortat AUC ? en verksamhet som bygger på en långgående samverkan mellan kommunen, försäkringskassan och Arbetsförmedlingen. AUC bedriver arbetsförmedling med delvis andra metoder än den traditionella Arbetsförmedlingen. Syftet med vår studie är att undersöka hur ungdomar upplever studie- och yrkesvägledningen i verksamheten. Vidare vill vi undersöka hur handläggare/coacher på AUC upplever motivationen hos de sökande samt hur de arbetat för att motivera ungdomarna.

Aktuell studie bygger på resultat från en enkätstudie bland 127 språkelever på en gymnasieskola i Västsverige. Syftet med studien är att undersöka gymnasieelevers värderingar av språklärarens kompetenser och vilken betydelse dennes sociala kompetens har i förhållande till pedagogisk- och ämneskompetens. Studien undersöker även skillnader i värderingar mellan flickor och pojkar på gymnasienivå. Resultaten visar att den kompetens gymnasieeleverna i aktuell studie värderar lägst är lärarens sociala kompetens och den som värderas högst är den pedagogiska kompetensen. Vidare visar studien att flickor värderar samtliga kategorier högre än vad pojkarna gör..

Under studie- och yrkesvägledarutbildningen har jag fått en uppfattning av att studie- och yrkesvägledaryrket följer sin tradition att huvudsakligen bedrivas inom det svenska utbildningsväsendet. Samtidigt har jag inställningen att studie- och yrkesvägledares kunskaper om yrken och studier och dess kompetens inom samtalsteknik, kan användas även inom andra yrkesområden som till exempel bemanning. Intresset för hur denna kompetens skulle kunna nyttjas i en bransch som bemanningsbranschen har lett fram till detta examensarbete. Examensarbetet syftar till att ta reda på vad personalansvariga på bemanningsföretag tänker kring att ha studie- och yrkesvägledares kompetens på sina kontor, om de kan se ett behov av denna kompetens och om de anser att studie- och yrkesvägledare har kompetens för att arbeta i bemanningsbranschen. Metoden består av personliga intervjuer och en enkätundersökning.

I kursplanen för Idrott och hälsa utgör friluftsliv en viktig del av ämnets uppbyggnad och karaktär. I Läroplanen för 1994, Lpo 94, står det att en medvetenhet om det egna och delaktighet i det gemensamma kulturarvet ger en trygg identitet som är viktig att utveckla. Enligt läroplanen är utbildning och fostran en fråga om att överföra och utveckla ett kulturarv med värde, traditioner och kunskaper från en generation till nästa. Syftet med vår studie var att undersöka vad lärare i Idrott och hälsa har för upp- fattningar om friluftsliv samt ämnet Idrott och hälsas roll i att föra detta kulturarv vidare till eleverna. I vårt arbete gjorde vi en kvalitativ studie genom att intervjua sex lärare i Idrott och hälsa.

Bakgrund: I Lpo 94 står att "Skolan skall sträva efter att varje elev utvecklar nyfikenhet och lust att lära". Vi var intresserade av att reda ut begreppet lust att lära och lustfyllt lärande och om det inte fanns nackdelar med de annars enbart positivt framställda begreppen i utbildningen och i skola. Syfte: Studien syftar till att identifiera betydelsen av begreppet lustfyllt lärande och beskriva pedagogernas syn på lustfyllt lärande som begränsning. I vår studie har vi koncentrerat oss på lärare i de yngre skolåren. Vi har därmed valt bort fritidspedagoger och förskollärare ur studien då de kommer från en annan yrkeskultur.

AbstractFörfattare: Liselott HolstTitel: Studie- och yrkesvägledares yrkesidentiteter- En intervjustudie med några verksamma studie- och yrkesvägledare på grund- och gymnasieskolanMasteruppsats: 91 ? 120 hpHandledare: Niklas GustafsonPedagogiska Institutionen Bakgrunden till denna uppsats är att det riktats en hel del kritik mot skolans studie- och yrkesvägledning av bl.a. Skolverket. Ur dessa rapporter framkom bl.a. kritik mot att det idag finns stora skillnader i kvalitet mellan olika kommuner och olika skolor när det gäller skolornas studie- och yrkesvägledning.

Syftet med denna studie var att ta reda på vad yrkesverksamma inom förskolan anser om integrering av autistiska barn. Vidare syftar studien till att undersöka om de anser att autistiska barn kan ha det bra i en ?vanlig? förskola med tanke på alla rutiner och resurser dessa barn är beroende av. För att undersöka detta valde vi att göra kvalitativa intervjuer med personal som har arbetat eller arbetar med integrering av autistiska barn. Inledningsvis läste vi in oss på området och litteraturen har vi sedan använt vid analyser av vår empiri.

Ämnet neurodidaktik bygger på hjärnforskning och etablerade teorier inom det pedagogiska området. Syftet med vår studie är att dra slutsatser av de rön vi finner inom hjärnforskningen som studerar hur hjärnan fungerar i inlärningssammanhang. Vi har lyft fram ett antal förutsättningar för lärande i vår studie som alla får stöd i aktuell hjärnforskning. Dessa förutsättningar har vi kopplat samman med hur hjärnan utvecklas ur ett matematiskt perspektiv. Litteratursökningen har ägt rum i faktaböcker och databaser och för att få vägledning har vi kontaktat experter inom området.

De senaste åren har internationella dokument efterfrågat förtydliganden gällande undervisning om hållbar utveckling. Detta är något som svensk regering och Skolverket tagit till sig och i samband med gymnasiereformen 2011 presenterades nya läro- och ämnesplaner med ett tydligare uppdrag gällande undervisning om hållbar utveckling, men bara i vissa ämnen. Däremot preciseras det inte hur och i vilken omfattning undervisningen ska bedrivas vilket medför svårigheter för lärare att veta hur de ska förhålla sig till undervisning om hållbar utveckling. Syftet med föreliggande studie är att belysa några gymnasielärares attityder gällande undervisning om hållbar utveckling, exempelvis vilka lärarkategorier som anser denna undervisning om hållbar utveckling mest relevant samt skildra några lärares önskan av fortbildning inom ämnet. Jag har genomfört en enkätstudie som till viss del ämnar jämföra resultaten med Waxegårds fem år gamla studie, detta för att se hur lärarnas attityder ändrats i frågor gällande undervisning om hållbar utveckling.Min studie visar att 32 % av lärarna aldrig undervisar om hållbar utveckling, jämförande siffra i Waxegårds studie är 37 %, med andra ord har ingen markant ökning av undervisning om hållbar utveckling skett de senaste fem åren.

En studie om förskollärares syn- och arbetssätt i arbetet med barn med funktionsnedsättning i den reguljära förskolan. Vi vill med denna studie undersöka om barnen endast är integrerade eller om de är inkluderade i verksamheten..

Det övergripande syftet med denna studie är att belysa hur lärandeprocessen med fokus på motivationsarbetet i grundskolans tidigare år kan se ut men också försöka ge en bild av hur pedagoger kan motivera elever till fortsatt lärande.Denna studie bygger på en litteraturdel samt en kvalitativ studie i form av sammanlagt tolv semistrukturerade intervjuer fördelat på sex elever och sex pedagoger.Resultatet av intervjuerna från pedagogernas sida visar att relationen mellan pedagog och elev är en viktig del i att motivation ska uppstå och växa fram.Resultatet av intervjuerna från eleverna tyder på att ett lärande som tar sin utgångspunkt i en undervisning som stimulerar flera sinnen gynnar motivationen..