Syfte och frågeställningar:Studiens övergripande syfte var att undersöka hälsan hos musikstuderande. Ytterligare ett syfte var att jämföra musik- med idrottsstuderandes hälsa. Fokus var att undersöka och jämföra hälsan med avseende på upplevd hälsa och fysiska aktivitetsvanor.För att kunna undersöka och beskriva KMH studenternas hälsa ställdes följande frågeställningar:? Hur ser musikstudenternas upplevda hälsa ut?? Hur ser musikstudenternas fysiska aktivitetsvanor ut?För att uppnå studiens jämförande syfte ställdes följande frågeställningar:? Föreligger det någon eller några skillnader mellan grupperna gällande upplevd hälsa?? Föreligger det någon eller några skillnader mellan grupperna gällande fysiska aktivitetsvanor?Metod:För att uppnå syftet genomfördes en kvantitativ undersökning. Studien var avgränsad till att innefatta studenter från Kungliga Musikhögskolan (KMH) och Gymnastik och idrottshögskolan (GIH) i Stockholm.

Detta projekt fokuserar på distansstudenter och deras studiesituation i tre nätbaserade kurser. Genom en empirisk studie bestående av samtal med studenter och lärare, samt deltagande observation, har vi försökt finna lösningar för att förbättra studenternas lärandemiljö. De sociala faktorerna visade sig vara av stor betydelse i en studieform som tidigare kännetecknats av isolation mellan studenter och lärare. Projektet visar på hur en nätbaserad utbildningsplattform genom enkla tekniska lösningar kan ta hänsyn till studentens behov i fråga om att stödja kommunikation och samarbete..

Syftet med vår uppsats har varit att undersöka hur studenter på Makerere universitet i Kampala, Uganda upplever deras möjligheter att nå och genomföra högre studier. Vi presenterar en kortfattad bild av landets historia och dagsläge för att ge en djupare bild utav studenternas egna berättelser angående deras dagliga upplevelser och hinder i livet som student i Makerere Universitet i Kampala, Uganda. Vi berör ämnen såsom familj, finansiering och de olika sponsringssystemen som existerar i landet. Vi hade ett induktivt tillvägagångssätt, där vi valde att bestämma teorier utefter det insamlade materialet. Undersökningen bestod av tre semistrukturerade intervjuer där vi intervjuat en grupp studenter, en enskild student men även en akademiker och arbetande lärare på Makerere University i Kampala, Uganda.

Sammanfattningsvis kan vi dra slutsatsen att polisutbildningen tycks spela roll förpolisstudenternas socialisation. Detta ger sig uttryck i studenternas föreställningar om polisensagerande gentemot invandrare och polisstudenternas egen tolerans gentemot invandrare. Vi kan däremot se att utbildningen saknar samband med inställningen till ett riktat polisarbete samt att det istället är huruvida studenterna är födda i Sverige eller ej som har betydelse. Vi kan även dra slutsatsen att studier på högskola/universitet, vilket i tidigare undersökningar (se exempelvisEugene & Terrill 2007) har visat sig vara viktigt för polisens attityder, saknar relevans i dennastudie. Även faktorer som könstillhörighet och föräldrars utbildning saknar samband.

Syfte och frågeställningarSyftet med denna studie var att undersöka hur idrottslärarstudenter ser på utmaningarna som väntar dem inom yrket. Följande frågeställning formulerades:Hur ser idrottslärarstudenter på sin kompetens inom följande områden inom läraryrket: lärarrollen och allmän pedagogik, ämneskunskap och  undervisning, arbetsmiljö i skolan och uppgifter utanför undervisning samt relationer mellan lärare och elever?MetodMetoden som användes i denna kvantitativa studie var en strukturerad enkät. Den webbaserade enkäten omfattade 37 påståenden relaterad till krav och  utmaningar inom idrottsläraryrket. Populationen var studenter inom idrottslärarutbildning.

Denna uppsats syftar till att undersöka pengarnas möjliga negativa påverkan på studenter och hur studenter resonerar om pengarnas värde i vardagen. Empiriskt behandlar uppsatsen varför studenter skulle kunna försöka lura den statliga myndigheten Centrala studiestödsnämnden (CSN) på låne- och studiebidrag. Två fokusgruppsintervjuer har gjorts för att samla in material. Intervjuerna har kodats enligt grounded theory-metoden. Resultaten visar att pengar har en stor inverkan på informanterna ? både på ett negativt och positivt sätt.

Reflektionsgrupperna har nu under några år varit ett obligatoriskt moment av socionomutbildningen på Malmö högskola. Detta är dock den första utvärderingen som har gjorts. Uppsatsens syfte är att få fram studenternas bild av reflektionsgrupperna efter att de slutfört de tre terminerna. Deras svar används i samband med bland annat gruppteori, symbolisk interaktionism och begreppet reflekterande praktiker för att få en tydlig bild på vad som är bra och dåligt med reflektionsgrupperna. Det som studenterna anser som positivt är att det finns ett forum för reflektion oc det som anses som negativt är bland annat att de är ostrukturerade och inte uppfyller deras förväntningar.

Sammanfattning Studien ämnar ta reda på vilken teori som är mest applicerbar, den Ricardiansak ekvivalensen eller den klassiska Keynesianska teorin.  Studien är kvalitativ och bygger på en enkätstudie riktad mot studenter där de tillfrågade svarat på hur deras inställning till vissa frågor är. Resultatet analyserades genom en kvalitativ analys samt jämfördes med tidigare rapporter inom ämnet för att se om resultaten ligger i gemensam linje. Utifrån resultaten antyder att den Ricardiansak teorin inte efterföljs, något som även stöds av tidigare rapporter inom ämnet.  Statsskulden har ingen påverkan på studenternas konsumtionsbenägenhet utifrån undersökningens resultat..

Syftet med den här undersökningen var att få reda på varför man väljer att börja studera till sjökapten och även jämföra om det finns några likheter mellan de som läser tre respektive fyra år. Eftersom vi själva jobbat till sjöss, innan vi börja studera så var valet att börja studera relativt lätt för oss, men vad fick våra kollegor att börja studera? Det finns brist på styrmän till sjöss så förhoppningsvis kan vår undersökning hjälpa högskolor att lättare rekrytera personer. Vår undersökning visar att den största anledningen till att börja studera är det personliga intresset, men även att nya utmaningar i yrkeslivet har en stor påverkan i studenternas val. Däremot hittade vi ingen större likhet mellan tre och fyra åriga programmet.

Att kunna nå ut med sitt budskap och att budskapet uppfattas på rätt sätt blir allt viktigare inom marknadsföringen i vissa branscher i och med den ökande konkurrensen mellan företag och då företag försöker differentiera sig gentemot konkurrenterna. Det är viktigt för vissa företag att redan under studenternas studietid försöka förmedla sina budskap, som studenter sedan kan ta med sig ut i arbetslivet då de exempelvis ska söka arbete eller då de kanske kommer att inneha beslutsfattande positioner i olika företag.Syftet med denna uppsats är att undersöka kommunikationen som två valda företag, KPMG och Lindebergs Grant Thornton, använder sig av för att marknadsföra sig som potentiella arbetsgivare till ekonomistudenter i Uppsala. Uppsatsen undersöker hur väl företagen förmedlar sina budskap samt hur budskapet tas emot av målgruppen, det vill säga studenterna. Utgångspunkten är dock studenternas uppfattning av viktiga budskap, detta jämförs sedan med skickade budskap. Om diskrepans mellan förmedlat budskap och uppfattat budskap föreligger kommer en diskussion att föras om vad detta kan bero på.

SyfteSyftet med den här studien var att kartlägga det upplevda ät- och träningsbeteendet hos studenter på en hälsoinriktad högskoleutbildning. Ytterligare ett syfte var att få en större förståelse för hur olika ät- och träningsbeteenden inklusive tendenser till Ortorexi samvarierar med den självupplevda hälsan- Hur ser det upplevda ät- och träningsbeteende ut hos studenterna?- Vilka skillnader i ät- och träningsbeteende finns mellan årskurserna på den hälsoinriktade utbildningen?- Vilka samband finns mellan det fysiska och psykiska hälsotillståendet och ät- och träningsbeteendet?- Hur stor andel av studenterna har ett spänt förhållningssätt till kost och träning enligt Bratmans test?MetodDetta är en kvantitativ studie där enkätundersökning använts som datainsamlingsmetod. Ett riktat bekvämlighetsurval gjordes på målgruppspopulationen och urvalsgruppen kom att bestå av 100 stycken studenter från en hälsoinriktad högskoleutbildning. Enkäten utformades efter ett redan befintligt test, Bratmans Ortorexitest.

Vårt syfte med studien var att undersöka om det fanns något samband mellan karismatiska lärare och motiverade studenter. Enligt våra hypoteser skulle vi finna ett positivt samband mellan karisma och motivation. Vi gjorde en enkätundersökning på ett universitet i en mellanstor stad i Sverige. Deltagarna bestod av 172 universitetsstudenter. Enkäten mätte lärarens karisma och studenternas motivation och engagemang.

Syfte:  Syftet a?r att underso?ka diskrepansen mellan Karria?rcentrums och studenternas uppfattningar av Karria?rcentrums verksamhet. Detta fo?r att kunna sta?rka sin image, identitet och profil fo?r att o?ka deltagandet pa? fo?rela?sningarna.  Metod och empiri: Studien baseras pa? en kvalitativ underso?kning i form av enskild intervju samt fokusgruppsintervju. De som studerats a?r Karria?rcentrum och studenter.

AbstractSyftet med denna uppsats är att undersöka hur lärare arbetar för att eleverna ska uppnå målen i kursplanerna för bild och musik. Anledningen till valet av problemområde beror på vårt stora intresse för bild- och musikundervisning. Intervjuer har gjorts med tre lärare som undervisar i bild och tre lärare som undervisar i musik. Eleverna som de undervisar går i skolår F-6. Intervjuerna visar att respondenterna anser att det kan vara svårt att få eleverna att uppnå målen.

Hur studenter klarar sina introduktionskurser i fysik på universitetet beror till stor del på deras attityder till fysik och fysikundervisning. Studenternas attityd påverkar hur dem arbetar med föreläsningar, lektioner, laborationer och kurslitteratur, och avgör hur studenterna gör för att tolka, resonera och bygga förståelse kring kursinnehållet. Det finns utförliga studier gjorda om vilka attityder som är fördelaktiga för fysikstudier på universitetsnivå. Men det finns väldigt lite forskning som visar om det är elever med fördelaktiga attityder som söker sig till fysikutbildningar. I detta arbete undersöks och karaktäriseras ett samband mellan elevers fysikattityder och deras val av framtida studier..