Perioder av aktivt identitetsutforskande är särskilt aktuellt för den unga vuxna individen. Flera delar av identiteten konsolideras under denna livsfas, där bl.a. frågan om att hitta en yrkesidentitet är central. För unga vuxna studerande, som avslutar en längre högskoleutbildning och står inför att gå ut i yrkeslivet, blir ett utforskande och prövande kring vem man varit som student samt kring framtida potentiella yrkesroller ofta aktuellt. Övergången i yrkeslivet kan också upplevas som ett ökat vuxenblivande.

Studien i denna uppsats är explorativ och förståelseinriktad. Syftet med undersökningen är att undersöka om respondenterna uppfattar att man med hjälp av Web 2.0-verktyg kan stödja lärande utifrån tankebokens koncept.Undersökningen har genomförts på en grupp studenter på Digitala Medieprogrammet vid Högskolan Väst. Studenterna läste vid tillfället en kurs som heter Digitala Distributionsformer, en kurs kring hur man använder olika former av digitala distributionsformer både via internet och mobil. Undersökningen består av en fokusgrupp av dessa studenter, samt observationer kring studenternas användning av de digitala verktygen.Resultatet visar att bloggar ger fördelar och uppmuntrar studenter till ett reflekterat lärande genom t.ex. tankebok som form.

Syfte:  Syftet a?r att underso?ka diskrepansen mellan Karria?rcentrums och studenternas uppfattningar av Karria?rcentrums verksamhet. Detta fo?r att kunna sta?rka sin image, identitet och profil fo?r att o?ka deltagandet pa? fo?rela?sningarna.  Metod och empiri: Studien baseras pa? en kvalitativ underso?kning i form av enskild intervju samt fokusgruppsintervju. De som studerats a?r Karria?rcentrum och studenter.

Syfte:  Syftet a?r att underso?ka diskrepansen mellan Karria?rcentrums och studenternas uppfattningar av Karria?rcentrums verksamhet. Detta fo?r att kunna sta?rka sin image, identitet och profil fo?r att o?ka deltagandet pa? fo?rela?sningarna.  Metod och empiri: Studien baseras pa? en kvalitativ underso?kning i form av enskild intervju samt fokusgruppsintervju. De som studerats a?r Karria?rcentrum och studenter.

SammanfattningSyfte och frågeställningarSyftet med vår studie är att undersöka hur idrottslärarstudenterna upplever friluftslivsundervisningen på lärarprogrammet på Gymnastik- och idrottshögskolan (GIH). Frågeställningarna som användes var: Vad är friluftsliv för studenterna och vilka centrala områden i friluftsliv är det viktigt att ha kunskap om? Hur har friluftsundervisningen påverkat studenternas intresse för friluftsliv? Vad har studenterna lärt sig av friluftslivsundervisningen och vilka synpunkter har de på undervisningen? På vilket sätt är utbildningen i friluftsliv relevant för den kommande yrkesrollen?Metod Studien har en kvalitativ ansats och bygger på en intervjustudie av fyra studenter som läser sista terminen på lärarprogrammet på GIH. Studenterna har genomfört alla friluftslivskurserna på lärarprogrammet. I vårt urval tog vi inte hänsyn till kön, ålder eller bakgrund.

Syftet med den här studien är att undersöka vad som händer med en grupp studenter då de åker iväg för att ta del av en främmande kultur. Kulturmötet ägde rum i Senegal där studenterna lärde sig spela djembetrumma och dansa afrikansk dans. Det ingick också för dem att besöka olika skolor och även försöka hålla i lektionsundervisning på dessa. Studien är gjord på ett kvalitativt tillvägagångssätt där jag intervjuat studenternas lärare som följer med på resan, hälften av de sex studenterna och sen har jag även på plats gjort egna observationer som innefattar hela gruppen.   Resultatet av studien visar på att studenterna i början av vistelsen försöker hålla samman gruppen men efter en tid uppstår det en individuell splittring från var och en av studenterna. Det visar sig att viljan till att uppleva den nya kulturen i så hög grad som möjligt står över viljan till att hålla samman den resande gruppen.

Syfte: Syftet med föreliggande litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskans upplevelser av att handleda sjuksköterskestudenter under verksamhetsförlagd utbildning samt att granska de valda artiklarnas undersökningsgrupper. Metod: Denna litteraturstudie har en deskriptiv design. Resultatet är baserat på tolv vetenskapliga artiklar hämtade från databaserna PubMed och Cinahl. Resultat: Resultatet i föreliggande studie beskriver att sjuksköterskorna upplever ett stort ansvar för sina studenter och att handledningen är utvecklande, både i sjuksköterskerollen och i handledarrollen. Sjuksköterskorna i föreliggande studie har delade upplevelser angående samarbetet med studenternas skolor.

Antal individer som söker sig till vidareutbildning på akademisk nivå har ökat under den senaste finanskrisen. Studier på landets lärosäten är oftast en mångårig process och kräver både motivation och tro på egen förmåga. Deltagarna i denna studie kommer från olika högskolor och studieinriktningar och har i många fall lämnat en trygg inkomstkälla i valet att vidareutbilda sig. För att undersöka betydelsen av en individs arbetslivserfarenhets i valet av utbildning användes mätinstrumentet AMS för att mäta motivation och GSE för att mäta grad av self-efficacy. Resultatet visade att det föreligger en statistisk signifikant skillnad på arbetslivserfarenhet och grad av self-efficacy samt att individer som saknar arbetslivserfarenhet upplever mer amotivation gentemot sina studier.

SammanfattningSyfte och frågeställningarSyftet med vår studie är att undersöka hur idrottslärarstudenterna upplever friluftslivsundervisningen på lärarprogrammet på Gymnastik- och idrottshögskolan (GIH). Frågeställningarna som användes var: Vad är friluftsliv för studenterna och vilka centrala områden i friluftsliv är det viktigt att ha kunskap om? Hur har friluftsundervisningen påverkat studenternas intresse för friluftsliv? Vad har studenterna lärt sig av friluftslivsundervisningen och vilka synpunkter har de på undervisningen? På vilket sätt är utbildningen i friluftsliv relevant för den kommande yrkesrollen?Metod Studien har en kvalitativ ansats och bygger på en intervjustudie av fyra studenter som läser sista terminen på lärarprogrammet på GIH. Studenterna har genomfört alla friluftslivskurserna på lärarprogrammet. I vårt urval tog vi inte hänsyn till kön, ålder eller bakgrund.

Andelen individer med eftergymnasial utbildning ökar på arbetsmarknaden samtidigt som antalet arbetstillfällen inom vissa akademiska yrken inte ökar i samma takt. Denna studie syftade till att undersöka om förekomsten av oro bland högskolestudenter inför eventuell arbetslöshet hade något samband med självkänsla och kontrollupplevelse. Studien avsåg även att undersöka huruvida tidpunkt för avslutad utbildning och utbildningsinriktning hade någon betydelse för studenternas nivå av oro. En enkätundersökning med 101 deltagare mellan 19 och 59 år genomfördes. Resultatet visade att det fanns en signifikant skillnad i orosnivån mellan studenter när det gällde hur lång tid de hade kvar på sin utbildning.

Design är en stor del av vårt samhälle. Som studenter på slöjdlärarutbildningen vid Göteborgs universitet har vi upplevt att design får en allt större plats i undervisningen. Studien undersöker vilka kopplingar det finns mellan design och slöjd och hur man kan arbeta med det i skolan. I studien har 10 designstudenter vid Göteborgs universitet och Linköpings universitet blivit intervjuade. I studien användes kvalitativa intervjuer som metod.

Titel Den teoretiske medieläraren - Vad händer efter examen?En studie om de utexaminerade medielärarna vid JMG,Göteborgs universitetFörfattare Sara Hanson, Merete Lassen och Evelina LindahlKurs Examensarbete i Medie- och Kommunikationsvetenskap, Institutionenför Journalistik och Masskommunikation vid Göteborg universitetTermin Vårterminen 2009Handledare Annika BergströmSidantal 43 sidor exklusive bilagorSyfte Syftet med vår studie är att få kunskap om studenternas sysselsättning efter avslutad utbildning och hur de bedömer utbildningens relevans förarbetslivet.Metod Kvantitativa webbenkäterMaterial Webbenkäter med tjugotvå utexaminerade lärarstudenterHuvudresultat Resultatet i vår undersökning visar att flertalet av de utexaminerademedielärarstudenterna fått en lärartjänst i sitt andra undervisningsämne.Detta innebär att inriktningen Mediekunskap på Lärarprogrammet svarar dåligt mot vad arbetsmarknaden kräver och förväntar sig av enmedielärare. De utexaminerade medielärarstudenterna önskar attmedieinriktningen hade varit mer didaktiskt förankrad och haft fler praktiska moment då detta gjort dem mer eftertraktade påarbetsmarknaden..

Vi har valt att belysa den svenska och norska polisutbildningens skillnader och likheter beträffande antagningskraven och hur respektive skola följer upp studenternas fysiska kapacitet. Även ta reda på vad den norska och den svenska polisutbildningen innehåller för att få en bättre inblick länderna emellan. Norge och Sverige ligger oerhört nära varandra och länderna i sig är ganska lika, men att bli polis i vardera land skiljer sig åt. Antagningskraven som finns till de båda skolorna förutsätter god fysisk kapacitet i båda länderna och skolorna verkar försöka bibehålla kapaciteten hos studenterna under utbildningen. Detta genom att ha examinerande tester.

Syftet med detta examensarbete var att klargöra om de konstskapande aktiviteterna vid Sunderby Folkhögskolas Konstskola har hälsofrämjande effekter på Konstskolans elever och hur dessa i så fall yttrar sig. En enkät baserad på en svensk version av Perceived Stress Scale (PSS) användes för att mäta individuella aktuella stressnivåer och genom semistrukturerade intervjuer söktes svar på frågorna: Vilken stressreducerande och rehabiliterande potential har Konstskolans ordinarie utbildning? Finns det skillnader i studenternas relationer till stress, kreativitet och livskvalitet/välbefinnande idag jämfört med innan konststudierna? samt Har bakgrundsvariablerna betydelse för de studerandes stressnivå och hur de upplever och värderar stress? Resultaten visade på ett svagt negativt samband mellan stressnivå och ålder respektive omfattning av tidigare konstnärlig aktivitet. Intervjuerna bekräftade hälsofrämjande effekter av konstskapande aktiviteter i termer av utveckling av copingstrategier, kreativitet och välbefinnande..

Arbetet bygger på att de informationssystem som används idag men som blir allt äldre och därigenom inte klarar de krav som ställs på dem. Detta medför att informationssystemen måste migreras till modernare plattformar, då företagen dels inte klarar sig utan dess nuvarande funktionalitet och dels måste vidareutveckla systemen.Detta arbete tar upp olika sätt som detta kan genomföras på och vilka problem som kan komma att uppstå när detta sker. För att kunna undersöka detta så genomfördes ett antal migrationer. Språken som migrationen kommer att ske mellan är Visual Basic 6 och Visual Basic .net. Migrationerna kommer att ske med hjälp av ett migrationsverktyg, samt ett ramverk som i arbetet skräddarsys för just arbetets typ av migrationer.Det arbetet kommer fram till är att det sker problem vid användande av ett verktyg och även att det inte ger tillräckligt med respons på vad som gått snett under migrationerna..