Detta examensarbete har som syfte att granska hur några utvalda pedagoger tänker och arbetar med elever som har läs- och skrivsvårigheter. Dessutom kommer det undersökas hur man kan förebygga svårigheterna.För att skapa oss förståelse för vårt syfte användes kvalitativa intervjuer för att få fram empiri. Pedagogerna undervisar elever i årskurs 1-6 och de har gemensamt att de arbetar med elever som har läs- och skrivsvårigheter. Resultatet visar att det allra svåraste, i arbetet med elever som har läs- och skrivsvårigheter, är att få eleverna motiverade. Pedagogerna använder sig av en rad olika metoder och de förnyar sig ständigt.

Syftet med denna uppsats var att undersöka varför sjuksköterskestudenter väljer att påbörja en sjuksköterskeutbildning samt vilka föreställningar de har kring yrket? Studiens design var kvantitativ med deskriptiv ansats. Data samlades in genom en enkätundersökning bland nya sjuksköterskestudenter (n= 34) vid en Högskola, HT 2010. Resultatet visade att studenterna väljer utbildningen av olika orsaker. Den vanligaste orsaken till valet var att få en möjlighet att vidareutbilda sig inom sjuksköterskeyrket och för de studenter som har arbetat inom sjukvården valde utbildningen för att vidareutbilda sig till sjuksköterska.

Syftet med studien är att jämföra semantiskt och fonologiskt minne i korsmodala betingelser av ord ochbild. Studien syftar också till att ta reda på hur stor faciliteringseffekt bilder har jämfört med ord, fördyslektiker. Studien syftar i första hand till att studera dyslektiker och i andra hand att jämföra dyslektikermed normalläsare.Jag vill undersöka vad det är som överhuvudtaget passerar den första tröskeln till medveten bearbetning,vilket innebär att stimulit registreras på medveten nivå..

Vi vill öka kunskapen kring vilka attribut som påverkar studenters attityder till tjänsten hemförsäkring. En undersökning har gjorts på komponenten ?Attityd till ett beteende? som är en del av ?Theory of Reasoned Action? och ?Theory of Planned Behaviour?. Data är insamlad från två mindre fokusgrupper som är förstaårsstudenter vid Luleå Tekniska Universitet. Vi har identifierat vilka attribut dessa studenter anser som viktigast hos tjänsten hemförsäkring, vilka är pris, innehåll, varumärke och service.

Fantasy literature has a rather strong position in countries with an English-speaking population but not in Sweden. The supply of fantasy in Sweden is much smaller than that in for example United Kingdom. Does this affect the Swedish readers of this genre? If it does, how does it affect them? The aim of this thesis is to find out how a few fantasy-reading students at the Swedish School of Library and Information Science get hold of the fiction they want to read and who and/or what influence their decision of which book to read. In order to avoid confusion we are also going to try to find out how they define fantasy since it varies from person to person what is included in the genre.

Subjektivt välbefinnande handlar om människors upplevelser av sitt eget liv, enligt deras egen subjektiva värdering av sitt liv. Studiens primära syfte var att undersöka sambandet mellan självkänsla, stress och subjektivt välbefinnande hos svenska högskolestudenter. Könsskillnader, nedlagd studietid och åldersskillnader undersöktes även i relation till subjektivt välbefinnande. Syftet undersöktes utifrån fem hypoteser och en frågeställning. Totalt delades 139 enkäter ut till studenter vid en mellanstor högskola i mellersta Sverige.

Minnets tematiska och berättartekniska funktion i Eyvind Johnsons roman Strändernas svall (Fredrik Smeds, C-uppsats i Litteraturvetenskap, Karlstads universitet, Institutionen för kultur och kommunikation, vt 2003). Författaren redogör först för romanens handling och jämför kompositionen med den i Odysséen. Vidare studeras berättare och synvinkel. Därefter följer en genomgång av minnena och berättelserna, främst Odyssevs?, men även Nestors och Menelaos?.

Studien innefattar en jämförelse av beteende och attityder till miljöfrågor mellan studenter från Jönköping, en individualistisk kultur, och Quito, en kollektivistisk kultur. Syftet är att undersöka om studenternas kulturella och sociodemografiska bakgrund återspeglar skillnader i attityd och beteende till miljöfrågor. Studien använder sig av en enkätundersökning som är baserad på tidigare forskning, det ekologiska fotavtrycket och mätinstrumentet New Ecological Paradigm skalan. Resultatet diskuteras utifrån tidigare forskning inom området med utgångspunkt från teorier om individualistisk och kollektivistisk kultur och Theory of Planned Behavior.Studien visar att det finns signifikanta skillnader i studenternas angivna miljövänliga beteende inom ett flertal områden, exempelvis studenternas angivna resvanor och hur mycket de återvinner. Resultatet tyder på att det finns förklaringar till skillnaderna i de sociodemografiska faktorerna.

Redovisningens historik sträcker sig ända till antiken grekernas tid där man även då bokförde alla transaktioner. Under den industriella revolutionen föddes revisor yrket. Under 1900-talet började universiteten att undervisa i redovisning som därefter har utvecklats i snabb takt. Detta resulterade i att olika normgivare bildades som exempelvis FASB, IASB etcetera.I Sverige tillämpas IASB med vissa modifikationer som utvecklats av svenska normgivare, som bokföringsnämnden, redovisningsrådet, FAR etcetera. Som en respons på kravet att alla aktiebolag skulle ha revisorer, grundades Handelshögskolan i Stockholm 1909.Uppsatsens syfte är att undersöka hur väl uppfattningar överensstämmer mellan företag och studenter gällande kompetens vid anställning samt vilka kvalifikationer som företagen värdesätter främst vid nyrekrytering.Denna uppsats baseras på den deduktiva metoden där man utgår från en teori för att förklara verkigheten.

Arbetets huvudsakliga uppgift var att skapa en funktion till Drivhuset Gävleborgs lokala hemsida i Gävleborgs län. Denna funktion har som primär uppgift att hjälpa studenter som startar företag att hitta varandra och ta hjälp av varandra inom olika branscher. Med hjälp av det objektorienterade programmeringsspråket RubyOnRails så skapadesen webbapplikation för att söka företag som fanns registreradegenom Drivhuset Gävleborg. En administrativ sida upprättades också för att kunna styra vilka företag som registrerades. Denna externa sida riktade sig enbart till de anställda på Drivhuset Gävleborg för att kunna lägga till, redigera samt ta bort företag.

Många av dagens ungdomar har svårt att komma in på arbetsmarknaden som en följd av att de saknar tidigare arbetslivserfarenhet eller eftergymnasial utbildning. Detta kan vara en förklaring till att allt fler väljer att studera vidare på universitet eller högskola. På programmet med inriktning mot personal- och arbetslivsfrågor vid Uppsala universitet har man låtit avsätta 30 procent av platserna för sökande med minst fyra års tidigare arbetslivserfarenhet. Detta innebär att en del av studenterna på programmet har arbetat i minst fyra år före studierna, medan andra påbörjat studierna direkt efter, eller i nära anslutning till gymnasiestudierna.Det huvudsakliga syftet med denna föreliggande studie var att undersöka vilken betydelse arbetslivserfarenhet har för universitetsstudenters lärande. Vidare avsåg den studera eventuella samband mellan studenternas arbetslivserfarenhet och deras syn på sitt eget lärande, samt mellan deras arbetslivserfarenhet och val av inlärningsstrategi, det vill säga ett yt- eller djupinriktat lärande.

Produktplacering har blivit ett allt viktigare verktyg för marknadsföraren som vill nå ut till alla reklamtrötta tittare. För att få tittaren att köpa produkten och därmed lyckas med produktplaceringen så krävs det inte bara att tittaren ska uppmärksamma varumärket utan faktorer som intresse, acceptans och önskan spelar också en viktig roll i sammanhanget. För att varumärkesexponeringen ska kunna påverka tittaren i dess köpbeslutsprocess så är det även till fördel om tittaren har medvetenhet och kännedom om varumärket, dock så visar resultatet av denna studie på att det finns undantag. I denna undersökning behandlar vi specifikt hur högskolestudenter påverkas av produktplacering i sin köpbeslutsprocess och hur denna påverkan skiljer sig mellan män och kvinnor. Genom ett experiment kombinerat med enkätundersökningar så har studenternas köpbeslutsprocess undersökts och analyserats.

 Idag har nästan varje student en Facebook-profil och majoriteten av studenterna använder sig av Facebook dagligen. Då studenter lägger upp allt mer och mer privat innehåll på sociala medier har det blivit en källa med information för företag att använda sig av i rekryteringssammanhang.Det uppsatsen menar att besvara är hur studenter på KTH ställer sig till social rekrytering via Facebook och hur de anpassar sig. Vi genomförde en kvantitativ studie för att undersöka hur  studenters medvetenhet kring- samt inställning till social rekrytering ser ut, och sedan genomförde en kvalitativ studie för att undersöka varför inställningen ser ut som den gör. Vi ville även undersöka om social rekrytering anses vara ett accepterat rekryteringsverktyg.Resultaten visar att majoriteten av vår målgrupp är medvetna om att social rekrytering används samt att de tycker det är ett acceptabelt rekryteringsverktyg. Vi har funnit att majoriteten av studenterna väljer att ha stängda profiler, då de inte vill att obehöriga ska ha möjlighet att komma åt privat information.

I media läser man allt oftare att högskolor som tillämpar alternativaantagningsmetoder blir stämda. Studenter som inte blir antagna på grund avmetoderna anser att de utsatt's för omvänd diskriminering. I vår uppsat'sundersöker vi hur antagningen till högskolan kan förstå's ur positivsärbehandlingsperspektivet, intersektionalitetsperspektivet och queerteorin. Vi tittar del's på lagen om likabehandling av studenter i högskolan (som gällde fram till den 31 december 2008) och på diskrimineringslagen (som trädde i kraft den 1 januari 2009). Även om förändringar kring antagning har gjort's, menar vi i våra analyser att det inte skett någon avsevärd förbättring.

Syftet med denna studie var att undersöka om det fanns en skillnad på studentens prestation i ett läsförståelsetest (TISUS), beroende på vilket tonläge (dur eller moll) på klassisk musik de fick lyssna på. Undersökningen genomfördes som ett laboratorieexperiment i en studierum på Karlstads Universitet, utifrån en oberoende mellan-grupps-design. Urvalet var ett tillfällighetsurval av studenter (N= 26), i åldrarna 19 ? 33, inom Karlstads Universitet. Oberoende variabeln var klassiskt musik komponerad av Wolfgang Amadeus Mozart, vilket var uppdelat i de två olika betingelserna dur och moll.