Dagens teknik har möjliggjort att information kan bli tillgänglig oberoende av tid och plats, detta har inneburit att möjligheter till undervisning på distans har ökat. Staten har gett bidrag till högskolor och universitet för att locka dem att satsa på IT-baserade distansundervisningar. Vid flera av de skolor som idag bedriver distansundervisning sker distansundervisningen helt via datorkommunikation. De datorprogram eller verktyg som är avsedda för dessa ändamål kallas ofta för kursplattformar. I denna uppsats ska vi undersöka hur kursplattformar förändrar lärarens undervisningssituation vid distansundervisning, varför dessa förändringar uppstår och på vilket sätt.

Detta projekt har pågått under sista terminen på maskiningenjörsprogrammet vid högskolan i Halmstad. Projektet har utförts av en student och tillsammans med företaget Källemo. Syftet med projektet har varit att Studenten ska hitta och utvärdera ett lämpligt material åt en ny stol. Materialvalet skulle också kompletteras med en lämplig tillverkningsmetod. Stolen är designad av Pierre Sindre, SandellSandberg, och kommer att produceras och säljas av Källemo.

Bakgrund: I handledaruppgifter ingår det att vara rådgivare, kunna ge stöd och vara en trygg person och ge uppmuntran och feedback. Att ge feedback när allt är bra brukar sällan skapa några problem men när Studentens prestationer inte är tillräckliga är det inte alltid enkelt att nå fram som handledare på ett pedagogiskt sätt utan att det kan kännas negativt för Studenten. Vid klinisk handledning är oftast en tredje part inblandad, patienten och det är då viktigt att handledningen sköts på ett professionellt sätt så att patienten inte känner att hon fått dålig vård och att Studenten inte känner sig kränktSyfte: Syftet är att beskriva före detta tandhygieniststudenters erfarenheter av feedback från sina handledare vid klinisk praktikMetod: Ansatsen har varit kvalitativ och sex före detta tandhygieniststudenter har intervjuats med öppna frågor.Resultat: Det visade sig att studenterna ville och behövde mycket feedback. Helst ville de ha feedback direkt efter sin patientbehandling och på ett konstruktivt sätt. Studenter vill känna sig sedda och ha bekräftelse.Slutsats: På en klinisk praktik krävs det resurser genom att det borde finnas tillräckligt med personal föra att genomföra en bra utbildning.

Arbetet undersöker fältet bedömning i digitala medier. Syftet är att belysa processen och öka förståelsen vid digitala bildarbeten och bedömning av bildarbetet och den färdiga produkten ur ett didaktiskt perspektiv. Den teoretiska utgångspunkten är hermeneutik eftersom jag inte söker någon absolut sanning utan mer en ökad förståelse för den digitala processen och bedömningen vid digitalt bildarbete. Mitt underlag är empiriskt men själva bedömningen med betygsättning är myndighetsutövning.Undersökningen är gjord med studenter på lärarprogrammet och under momentet ?digitala tekniker? i lärarutbildningen.

SAMMANFATTNINGBakgrund: Tidigare forskning visar att vårdstudenter har stor nytta av att få delta i patientarbete i sin utbildning och fortsatta yrkeskarriär. Patienter i hälso- och sjukvård har generellt en positiv attityd till studentmedverkan. Dock är forskningen om vilken uppfattning patienter inom psykiatrisk vård har till studentmedverkan mycket begränsad.Syfte: Att undersöka hur patienter inom psykiatrisk vård upplever studenters medverkan i vårdenMetod: Kvantitativ studie, en enkätstudie. Patienter från tre verksamhetsområden på ett universitetsjukhus i Mellansverige tillfrågades om att svara på enkätfrågor.Resultat: Resultatet blev 655 besvarade enkäter. Av respondenterna uppgav 95 % att de ansåg att det var viktigt att studenter får träffa patienter under sin utbildning.

Bakgrund: Aktierekommendationer är vanligt förekommande i finansiell media samtidigt som teorier säger att man inte systematiskt kan över- eller undervärdera en aktie. Trots detta visar studier att finansmarknaden influeras av aktierekommendationer då handeln ökar efter en annonsering, vilket innebär att de finansiella kunskaperna en student har lärt sig under sin utbildning inte påverkar lika starkt när den sedan väljer att följa en aktierekommendation.Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka vilka faktorer som påverkar ekonomistudenters uppfattning av aktierekommendationer och hur stor påverkan valet av utbildningslinje har för hur Studenten bedömer aktierekommendationer.Referensram: Referensramen kommer ge en förförståelse samt behandla de teorier som är väsentliga för att utreda studien. Referensramen innefattar prisbildning, EMH, behavioural finance, risk, kulturella influenser, utbildningens influenser och skolornas bakgrund.Metod: För att bäst kunna besvara och undersöka syftet genomförs studien som en förklarande surveyundersökning med en kvantitativ ansats. Undersökningen utförs genom en elektronisk enkät som skickas ut till studenter.Empiri: Det empiriska materialet består av enkätsvar från studenter från fyra olika ekonomiska utbildningslinjer som bearbetats med stistiska metoder.Slutsats: Valet av utbildningslinje påverkar Studentens uppfattning om aktierekommendationer. De faktorer som påverkar är tron på den effektiva marknadshypotesen, Studentens finansiella intresse, kön, riskbenägenhet, teoretisk kunskap samt kultur.

Bakgrund: Sjuksköterskeprogrammet  vid Uppsala universitet innefattar 49,5 högskolepoäng verksamhetsförlagd utbildning (VFU). I termin 2 har studenterna fyra veckor VFU inom basal omvårdnad och handledes då av undersköterska. Handledning är ett sätt att lära ut och utveckla kompetens och innefattar både teoretiskt och praktiskt kunnande. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka undersköterskornas upplevelser av att handleda sjuksköterskestudenter under deras verksamhetsförlagda utbildning i termin 2 på sjuksköterskeprogrammet. Metod: Kvalitativ intervjustudie med deskriptiv design.

Syfte och frågeställningarSyftet med denna studie har varit att undersöka hur stor andel elever som slutar med orientering samt bakomliggande faktorer till varför före detta elever slutar satsa på orientering efter att de gått på Orienteringsgymnasiet i Eksjö. Frågeställningarna var följande: Hur stor andel av de före detta eleverna slutar satsa på orientering efter att de gått på Orienteringsgymnasiet i Eksjö? Vilka är de bakomliggande orsakerna till att före detta elever från Orienteringsgymnasiet i Eksjö slutar satsa på orientering efter Studenten?MetodStudien består av dels en kvantitativ del, dels en kvalitativ del. De metoder som använts är en kartläggande enkätstudie som var till hjälp för att göra ett urval. Denna enkätstudie följdes sedan upp av fem intervjuer, fyra bland de elever som gått på orienteringsgymnasiet (OL-gymnasiet), och en av de tre tränarna som arbetar som tränare på gymnasiet.Resultat72 % har slutat satsa på orientering efter att de gått på Orienteringsgymnasiet i Eksjö och 28 % satsar fortfarande.

SAMMANFATTNINGAtt arbeta i svensk hälso- och sjukvård idag innebär att arbeta i en balans mellan stressiga ochstimulerande arbetssituationer. I sjuksköterskors arbetsuppgifter ingår det, utöver dearbetsuppgifter som utförs inom ens verksamhet, att handleda sjuksköterskestudenter.Tidigare studier visar på att handledning kräver mycket tid och energi och kan leda till stresshos personalen. Samtidigt kan handledning vara väldigt givande för personalen då man serStudenten växa i sin yrkesroll och att handledare i och med det kan växa i sin egen yrkesrollsom sjuksköterska. Omvårdnadsprocessen är en central del i sjuksköterskestudentersutbildning och framförallt i verksamhetsförlagd utbildning i termin tre undersjuksköterskeutbildningen. På en akutvårdsavdelning kan patienter som har kort förväntadvårdtid eller patienter som är i behov av extra övervakning eller kontroller vårdas.

Bakgrund: Sjuksköterskeprogrammet  vid Uppsala universitet innefattar 49,5 högskolepoäng verksamhetsförlagd utbildning (VFU). I termin 2 har studenterna fyra veckor VFU inom basal omvårdnad och handledes då av undersköterska. Handledning är ett sätt att lära ut och utveckla kompetens och innefattar både teoretiskt och praktiskt kunnande. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka undersköterskornas upplevelser av att handleda sjuksköterskestudenter under deras verksamhetsförlagda utbildning i termin 2 på sjuksköterskeprogrammet. Metod: Kvalitativ intervjustudie med deskriptiv design.

Under vårterminen 2012 utförde Rick Hedell examensarbetet ?Utformning av ergonomisk joystick för styrning av gripklon i timmerbilar? i kursen Examensarbete för högskoleingenjörsexamen i innovationsteknik och design (MSGC12).Uppdragsgivaren som inte fick nämnas i denna rapport på grund av sekretess fick benämningen "den marknadsledande tillverkaren av joystickar?. Arbetet utfördes på Camatec Industriteknik AB där konstruktör Martin Ekefalk var handledare. Handledare på Karlstads universitet var universitetsadjunkt Monica Jakobsson. Examinator för kursen var professor Fredrik Thuvander.Uppgiften bestod av att göra ett nytt koncept av en joystick till timmerbilar med fokus på en funktion som skulle styra gripklon som man lyfte timmer med.

Idag finns det ett stort utbud av olika utbildningsalternativ, antalet alternativ har o?kat drama- tiskt sedan 1990-talet. Alla ho?gre utbildningar konkurrerar om att rekrytera nya studenter och att beha?lla sina nuvarande studenter (Broady, Bo?rjesson & Palme, 2002). Fo?retags intresse fo?r kundtillfredssta?llelse o?kar sta?ndigt enligt Gro?nroos (2008), da? det sa?gs att en no?jd kund a?r en lojal kund.

Eriksson, Martin (2009). Lärande i mentorskap. En studie av lärandet i Malmö högskolas mentorsverksamhet Näktergalen. Martin Eriksson (2009). Learning in mentorship. A study of the learning in the mentoring programme Näktergalen at Malmö University. Varje år går ca 90 högskolestudenter igenom Malmö högskolas mentorsprogram Näktergalen.

Examensarbetet handlar om en jämförelse av Sveriges och Tysklands skolsystem på gymnasienivå. Syftet är, att utifrån ett lärarperspektiv analysera hur de två olika skolsystemen påverkar undervisning i ämnet biologi. Jämförelsen är baserad på båda ländernas styrdokument samt informationsmaterial som finns allmänt tillgänglig på myndigheternas informationsplattformer och stöds med lärarintervjuer som genomfördes i gymnasieskolor i Sverige och i Tyskland. Den största skillnaden är att Tyskland har ett centralstyrt utbildningssystem där ansvaret ligger på delstaternas regering medan ansvaret för utbildningen i Sverige ligger på varje enskild kommun. En stor skillnad finns i båda ländernas slutexamen. Det tyska ?Abitur? som ger högskolebehörighet är ett helhetsbetyg av alla kurser som ingår i antagningskraven under de sista två åren och prestanda i slutexamen.

Denna uppsats handlar om hur äldre bosniska kvinnor uppfattar sin situation som äldre här i Sverige. Mitt mål har varit att se bortom de stereotypa uppfattningarna om invandrare som kulturellt avvikande grupp. Genom att göra en kvalitativ studie och lyssna på deras egna berättelser fick jag en djupare förståelse för deras livsvärld. Jag har redogjort för hur deras situation ser ut i praktiken, vilka behov de har, hur de ser på sin framtid och sin omgivning i det nya landet. Resultatet tyder på en ambivalens mellan ångesten att belasta sina barn och skräcken för isolering och passivisering på ett ålderdomshem på grund av otillräcklig språkkunskap..