SammanfattningSyftet med det hĂ€r examensarbetet Ă€r att genom en lĂ€romedelsanalys jĂ€mföra betygsmĂ„len för EN 1201 (Engelska A) med sex utvalda lĂ€romedel, varav tre lĂ€romedel för yrkesförberedande program samt tre för studieförberedande program, för att granska om de satta mĂ„len uppnĂ„s. Det har Ă€ven undersökts huruvida lĂ€romedel avsedda för studieförberedande respektive yrkesförberedande program innehĂ„ller skillnader med avseende pĂ„ hur de behandlar betygsmĂ„len.Resultatet visar att inget lĂ€romedel nĂ„r upp till alla mĂ„l och det Ă€r frĂ€mst tvĂ„ mĂ„l som fattas i lĂ€romedlen: (1) att jĂ€mföra kulturtraditioner/levnadssĂ€tt/samhĂ€llsförhĂ„llande samt (2) elevers reflekterande över lĂ€randet. Även texter och övningar utifrĂ„n elevers studieinriktning saknas ofta. Grammatik fĂ„r stor plats i lĂ€romedlen fast att det inte finns med som ett specifikt mĂ„l.Slutsatsen Ă€r att lĂ€rare inte enbart kan stödja sin undervisning pĂ„ lĂ€romedlen utan det krĂ€vs en professionell tolkning av mĂ„len och en lokal arbetsplan för lĂ€raren att stödja sin undervisning pĂ„. LĂ€rare bör komplettera med extra material för att tĂ€cka in samtliga betygsmĂ„l i sitt undervisningsmaterial.Nyckelord: betygsmĂ„l, EN 1201, lĂ€romedel, yrkesförberedande ? och studieförberedande program, gymnasiet.

Syftet med denna studie Àr att undersöka fyra respondenters syn pÄ hur körsÄng har pÄverkat deras vÀlbefinnande. För att uppnÄ syftet har vi valt följande forskningsfrÄgor: Hur beskriver respondenterna att de mÄr före, under och efter en körrepetition? och Hur beskrivs körsÄng pÄverka respondenterna pÄ kortare, eller lÀngre sikt?  Vi har valt att anvÀnda oss av en kvalitativ intervjuform. Ett kriterium för att delta i studien var att respondenterna skulle vara aktiva körsÄngare pÄ icke-professionell nivÄ. Fyra kvalitativa intervjuer har legat till grund för undersökningen och den teoretiska utgÄngspunkten för studien har varit det sociokulturella perspektivet.

Syfte:Syftet med litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vÄrda patienter i livets slutskede pÄ sjukhusavdelningar.Metod:Beskrivande litteraturstudie som baserades pÄ tretton vetenskapliga artiklar. Data inhÀmtades frÄn databaserna Cinahl och Pubmed.Resultat:Att vÄrda patienter i livets slut pÄ sjukhusavdelningar Àr en komplex situation. Sjuksköterskorna beskrev bÄde upplevelser av tillfredsstÀllelse och nÀrhet samtidigt som de kunde kÀnna sig otillrÀckliga. Relationer till patienter och nÀrstÄende var betydelsefulla men en distansering var nödvÀndig för att behÄlla en professionell yrkesidentitet. Faktorer som pÄverkade upplevelserna var rÀdsla för den egna döden, tidigare erfarenheter, tidsbrist och den rumsliga miljön pÄ avdelningarna.

Bakgrund: Sepsis ?r ett livshotande tillst?nd med h?g global d?dlighet, som kr?ver snabb identifiering och behandling. Sjuksk?terskor p? akutmottagningen har en central roll i att uppt?cka tidiga tecken p? sepsis. Utmaningen ligger i symtomens ospecifika karakt?r, vilket g?r sjuksk?terskans strategier och kliniska bed?mning avg?rande f?r patientens ?verlevnad. Syfte: Syftet ?r att unders?ka vilka strategier sjuksk?terskan anv?nder sig av vid identifiering av tidiga tecken p? sepsis p? akutmottagningen.

Syftet med vĂ„r undersökning har varit att ta reda pĂ„ hur lĂ€rare medvetet arbetar för att utveckla och stĂ€rka elevernas kommunikativa förmĂ„ga inom matematiken och vilka hinder som kan föreligga. Forskning betonar samtalets betydelse för att utveckla en bra förstĂ„else i matematikĂ€mnet. Med kommunikativ förmĂ„ga menar vi hur eleverna sprĂ„kligt talar och uttrycker sig i det matematiska sprĂ„ket. Vi har genomfört kvalitativa djupintervjuer med fyra lĂ€rare som undervisar i klasserna 1-6. Vi anvĂ€nde öppna frĂ„gor av lĂ„gt strukturerad art utan fasta svarsalternativ. Vi kunde efter undersökningen dra följande slutsatser: ‱ Pedagogerna Ă€r vĂ€l medvetna om sprĂ„kets vikt i matematiken. ‱ LĂ€rarna har de kunskaper, den önskan och de idĂ©er som krĂ€vs för att arbeta pĂ„ ett lĂ€rorikt och inspirerande sĂ€tt. ‱ Ingen av de intervjuade nĂ€mnde att de vid sin matematikundervisning utgick frĂ„n styrdokument eller vetenskapliga teorier, vilket gör att vi ifrĂ„gasĂ€tter i vilken grad de var medvetna om samtalets betydelse. ‱ LĂ€rarna varierar sig i hur de arbetar med matematiken och med dess sprĂ„k. ‱ Tre av lĂ€rarna arbetar idag inte med samtalet i den utstrĂ€ckning de skulle vilja. De hinder som förekommer bestĂ„r bland annat av stora klasser, stora nivĂ„skillnader mellan eleverna, oroliga klasser och tidsbrist..

Syftet med vÄr undersökning har varit att ta reda pÄ hur lÀrare medvetet arbetar för att utveckla och stÀrka elevernas kommunikativa förmÄga inom matematiken och vilka hinder som kan föreligga. Forskning betonar samtalets betydelse för att utveckla en bra förstÄelse i matematikÀmnet. Med kommunikativ förmÄga menar vi hur eleverna sprÄkligt talar och uttrycker sig i det matematiska sprÄket. Vi har genomfört kvalitativa djupintervjuer med fyra lÀrare som undervisar i klasserna 1-6. Vi anvÀnde öppna frÄgor av lÄgt strukturerad art utan fasta svarsalternativ.

I denna studie undersöker jag pÄ vilket sÀtt ett lokalt bankkontor arbetar för en hÄllbar utveckling. Jag har genomfört en förstudie för att öka min förstÄelse om regionen och det lokala nÀringslivet som bankkontoret verkar i. Jag genomförde en semi-strukturerad intervju med kontorschefen och företagsrÄdgivaren pÄ deras kontor. Efter den intervjun skickade jag ut enkÀter till smÄ företag i det lokala nÀringslivet för att ta reda pÄ om bankkontoret och företagarna kommunicerade pÄ ett liknande sÀtt med varandra. Jag gjorde en grundlig teori sökning och fann intressant forskning pÄ omrÄdet pÄ KTH Centrum för bank och finans.

Skolan Àr en del av samhÀllet och mÄste dÀrför följa den utveckling som sker. För att lÀrarna skall kunna möta detta och erbjuda eleverna möjligheter till lÀrande Àr de i stÀndigt behov av pedagogisk utveckling. Det finns olika metoder och modeller för hur kompetensutveckling kan ske dÀr valet av metod beror pÄ verksamheten och den enskilda lÀraren. Denna studie syftar till att pröva och utvÀrdera om och pÄ vilket sÀtt videodokumentation kan implementeras i en skolas verksamhet och bli ett anvÀndbart redskap för lÀrarnas pedagogiska utveckling. För att pedagogisk utveckling skall vara möjlig krÀvs det att lÀraren reflekterar över sitt görande.

Denna rapport handlar om vad som kÀnnetecknar en bra lÀrare i ett elev perspektiv. Den anvÀnda metoden Àr bÄde kvalitativ och kvantitativ och studien har genomförts genom 85 enkÀter, 8 intervjuer varav tvÄ fördjupade med elever i olika Äldrar och pÄ olika utbildningsstadier. Dessutom har litteraturstudier genomförts. Eleverna anser att en bra lÀrare ska vara rÀttvis, strukturerad, ha god ordning, Àmneskunnig och ha en mycket stor social kompetens. Resultatet visar tendenser pÄ att elever stÀller andra och högre krav pÄp lÀraren med stigande Älder.

Syfte: Att undersöka problematiken kring hur vindkraftsprojektering pÄverkarbostadsmarknaden.Vad har spekulanter för attityd till fastigheter vid etablerad och planeradvindkraftverk? Vad finns det för fördelar samt nackdelar ivindkraftsetableringen utifrÄn ett bostadsmarknadsperspektiv? Vad harfastighetsmÀklare för erfarenheter av fastighetsförsÀljningar vid etablerad ochplanerad vindkraft?Metod: Kvalitativ studie med tre semistrukturerade personintervjuer, femstrukturerade telefonintervjuer samt en strukturerad e-postintervju. Dessa harvi ÄterberÀttat i berÀttelser dÀr samtliga respondenter har pÄhittade namn för attskydda deras intresse.Resultat: Styrkor vindkraftsetablering medför Àr att det bidrar till att minskautslÀpp och öppnar upp för en ny marknad dÄ mÄnga exploatörer vill investeraoch etablera vindkraftverk. Oro hos medborgare och spekulanter tillfastigheter i nÀrheten av planerad och etablerad vindkraft i nulÀget kanbetraktas som en nackdel. Det resulterar till reducerade fastighetspriser pÄbostadsmarknaden dÀr vindkraft antrÀffas.Slutsats: Vindkraftverk Àr ett bra alternativ till dagens största energikÀllor.FastighetsmÀklare har mÀrkt av en negativ pÄverkan pÄ bostadsmarknaden.Kommuner har mött motstÄnd till vindkraftsetableringar pÄ grund av deninverkan som vindkraftverk har pÄ sin omgivning.

Denna uppsats har till syfte att beskriva MIAB-koncernens hantering av inköp av indirekta varor och utveckla idéer kring hur inköpen kan effektiviseras och organiseras.Aktuella litteraturstudier för inköp av indirekta varor har gjorts av modern inköpsteori och kompletterats av teorier kring kommunikation. Data har samlats in frÄn fallföretagens huvudböcker och genom individuella intervjuer. En analys har sedan gjorts utifrÄn den genomgÄngna teorin och insamlad data.Företagen inom koncernen har vuxit mycket vilket medfört nya möjligheter till kostnadsreduceringar för inköpen av indirekta varor. Kan kostnader för inköp av indirekta varor minskas pÄ grund av organisering och rationalisering förbÀttras företagens resultat oavkortat. En mer strukturerad inköpsfunktion skulle kunna sÀtta fokus pÄ inköpen och rationalisera kostnader och bidra till en ökad lönsamhet.

Detta Àr en undersökning med syftet att ta reda pÄ vad en groupie Àr, vad det Àr som driver unga kvinnor att bli groupies samt hur det har sett ut frÄn 1960-talet fram till idag. Detta dÄ groupies fÄtt dÄligt rykte som nÄgra som enbart Àr ute efter att ha sex med rockstjÀrnor.Jag har utifrÄn intervjuer och litteraturstudier av biografier samlat in empiri frÄn Lexa Vonn, Nikki McWatters och Pamela des Barres till undersökningen. Detta material har jag sen kopplat ihop med teorier om fans och fanskap för att komma fram till en slutsats. Resultatet visar att groupies drivs av kÀrlek till musiken och rockkulturen samt att de kÀnner en samhörighet med musikerna de beundrar. Deras egen definition av vad en groupie Àr stÀmmer vÀldigt bra överrens med Sandvoss definition av fans.

Studien avser coaching inom socialt arbete med socialkonstruktionistisk utgÄngspunkt. Coachingen bedrevs inom projektet "StÀrkt skydd för utsatta barn", LÀnsstyrelsen i SkÄne lÀn. Studien syftade till att utforska med vilken mening och betydelse som coachingen anvÀndes inom kontexten av socialt arbete. I studien berÀttas om hur coachingen inneburit utveckling av och lÀrande av metoder och tekniker men framför allt personlig och professionell utveckling för deltagande socialsekreterare. Coachingen omtalas frÀmst som öppna dialoger - involverande dialogiska samtal -med utforskande förhÄllningssÀtt initierat av coachen genom olika frÄgestÀllningar och gemensamma reflektioner.

Bakgrund: MÄnga personer med hypertoni trÀffar regelbundet en sjuksköterska och relationen mellan sjuksköterskan och personen kan gynnas pÄ olika sÀtt, exempelvis genom god kommunikation. En gynnsam relation kan fÄ positiva följder för personen med hypertoni, och underlÀtta för honom att genomföra livsstilförÀndringar. Hypertoni Àr en av de stora folksjukdomarna i Sverige och utgör en riskfaktor för bland annat hjÀrt- kÀrlsjukdom. LivsstilsförÀndringar Àr grunden i behandlingen av högt blodtryck, men följsamheten Àr lÄg. Syfte: Syftet med studien var att belysa sjuksköterskans roller i mötet med personer som har hypertoni.

Problemdiskussion: MÄngtalet forskare har argumenterat för behovet av kreativitet i dagens problematiska organisationsklimat och med detta som grund har forskningen om kreativitet fÄtt stor uppmÀrksamhet och utvecklats i nÀra alla tÀnkbara riktningar. Trots detta finns det ett omrÄde som fortfarande Àr mycket outforskat, nÀmligen det om kreativitet och styrelser. DÄ samband pÄvisats mellan styrelser och, de till kreativitet nÀra beslÀktade omrÄdena, innovation samt intraprenörskap uppskattar vi emellertid att styrelsen har en betydelsefull roll ocksÄ i skapandet av kreativitet.Syfte: VÄrt syfte Àr att skapa förstÄelse för styrelsens roll i skapandet av kreativitet i den enskilda organisationen.Metod: Studien bygger pÄ en flerfallsdesign och Àr genomförd med en kvalitativ forskningsstrategi och en abduktiv forskningsansats. Som undersökningsmetod anvÀndes kvalitativa intervjuer av semi-strukturerad karaktÀr.Slutsats: För bÄda fallföretag tolkar vi att styrelsen spelar en betydelsefull och frÀmjande roll i den kreativitetskapande processen i den enskilda organisationen. Den av styrelsens formulerade roller som Àr av störst vikt i denna process hör vidare till omrÄdet för strategi..