Syftet med undersökningen var att identifiera det upplevda behovet och nyttan av mental trÀning under tÀvlingssammanhang, för golf- och tennisgymnasieelever. En webbaserad enkÀt skickades till 258 elever och 154 svar inkom. Resultaten visade att eleverna som inte hade mental trÀning pÄ utbildningen önskade i stor omfattning att det skulle ingÄ i deras utbildning och de ansÄg att de skulle ha nytta av det under tÀvling för att förbÀttra sina prestationer eller resultat. Detsamma gÀllde för eleverna som hade mental trÀning pÄ sin utbildning. FÀrdigheterna koncentration, uppmÀrksamhet, kontroll av kÀnsloreaktioner, kontroll av laddning, upphetsning och vaksamhet, samt sÀtta upp mÄl skattades högre de gÄngerna eleverna tÀvlade och lyckades Àn de gÄngerna dÄ de misslyckades.

Bakgrund:Urvalet av litteratur med fokus pÄ lÀrarens professionalisering har gett oss en ram för arbetet och har varit till hjÀlp vid bearbetning och analys av resultaten. Den utvecklingsekologiska och professionaliseringsteorin utgör grunden för vÄr studie.Syfte:Syftet med vÄr studie Àr att fÄ en fördjupad kunskap om förÀldrars egna uppfattningar om den nya lÀrarlegitimationen och lÀraren som en professionell yrkesutövare. Vidare vill vi jÀmföra skillnaden mellan förÀldrarnas syn pÄ skolan jÀmfört med förskolan och dÀrmed förÀldrarnas syn pÄ lÀrare som verkar i skolan respektive förskolan.Metod:För det ovannÀmnda syftet har vi anvÀnt oss av en kvalitativ intervjumetod. Det empiriska materialet bestÄr av femton intervjuer med förÀldrar. Intervjuerna Àr genomförda pÄ en förskola och en skola i en mellanstor kommun i VÀstra Götaland.Resultat:UtifrÄn vÄra kvalitativa intervjuer har vi funnit fyra teman: Behörig lÀrare ? den som kan allt, Förskola och skolan ? lika viktiga, Erfarenhet och personliga egenskaper och "Ja" till legitimation.

Detta arbete behandlar frÄgan om hur hot och risker som förknippas med elektronisk handel identifieras. UtgÄngspunkten har varit SBA-metoden (SÄrbarhetsmetoden), vilken Àr en dokumenterad, strukturerad metod som anvÀnds för att sÀkerstÀlla en fullgod sÀkerhetsnivÄ pÄ ett kommande eller redan befintligt system.Metoden har agerat "mall" för hur sÀkerhetsarbetet bör bedrivas i ett företag. Med detta menas att eftersom metoden Àr framtagen just för ÀndamÄlet att borga för god sÀkerhet sÄ kan den anvÀndas som vÀgledare för sÀkerhetsarbetet. UtifrÄn denna "mall" har dÀrefter jÀmförelser mellan metodens resultat och resultatet frÄn intervjuerna gjorts i syfte att se om det fanns nÄgra skillnader, samt vilka konsekvenser dessa skillnader skulle kunna fÄ.Det resultat som slagit igenom Àr framförallt att företagen dÄ det installerade sitt system inte anvÀnde sig av nÄgon (dokumenterad) metod. Detta behöver inte betyda att sÀkerheten Àr bristfÀllig i företagen, men chansen för att nÄgon aspekt missats ökar avsevÀrt eftersom det aldrig gÄr att frÄnse den mÀnskliga faktorn.Företagen bör dÀrför anvÀnda sig av nÄgon slags metod för att pÄ sÄ vis minimera chansen för att nÄgon aspekt av sÀkerhetsarbetet missas..

SammanfattningSyftet: Syftet med studien var att undersöka distriktssköterskans tillvÀgagÄngssÀtt vid planerade blodtrycksbesök avseende samtalsÀmnen, tidsÄtgÄng, dokumentation och uppföljning.Metod: Studien var en kvantitativ observationsstudie dÀr populationen var distriktssköterskorfrÄn vÄrdcentraler i Dalarna. Studien bygger pÄ 50 observationer av blodtrycksbesök utifrÄnen strukturerad checklista som utvecklats för denna studie.Resultatet: I genomsnitt Àgnades 14 minuter Ät patienten vid blodtrycksbesök. Samtal omlivsstilsfaktorer förekom oftare med yngre personer och en signifikant skillnad (p=0,024)pÄvisades mellan Äldersgrupperna 51-64 Är och 65-92 Är. Fysisk aktivitet var den livsstilsfaktor som det samtalades oftast om, en signifikans pÄvisades (p = 0,002) mellan Äldersgrupper och kön (p = 0,044). Alkohol och sömn samtalades det minst om.BlodtryckslÀkemedel och biverkningar samtalades om i 74 procent av besöken.

Syftet med denna studie Àr att undersöka faktorer som kan vara av betydelse för att möjliggöra konflikthantering i det dagliga arbetet. Vi menar att om möjligheter skapas och initiativ tas frÄn ledningens sida sÄ kan organisationen utvecklas i en positiv riktning. Studien grundar sig delvis pÄ teorier om vikten av att ha en tydlig struktur som uppfattas av medarbetarna som rÀttvis och att konflikter kan fÄ konsekvenser för hela organisationen. Studien Àr av kvalitativ design och Àr utförd inom Àldreomsorgen i en kommun i södra Sverige. Analysen visar att faktorer som: tydlig arbetsstruktur, gemensam vision och mÄlsÀttning, utbildning inom konflikthantering, tydlig och öppen kommunikation, att ta sig tid till konflikthantering, att vara professionell och neutral och att ta ansvar och visa respekt har en betydande inverkan vid konflikthantering.

EfterfrÄgan pÄ förÀldrastöd ökar i form av behov av fler trÀffpunkter, stöd i att kritiskt granska information och professionell rÄdgivning. SamhÀllet erbjuder en mÀngd olika resurser av förÀldrastöd dÀribland barnmorskans arbete vid mödrahÀlsovÄrden, vilket bland annat innebÀr att ge blivande förÀldrar stöd genom information, utbildning och rÄdgivning inför förÀldraskapet. Syftet med studien Àr att undersöka barnmorskans upplevelse av sitt förberedande arbete med blivande förstagÄngsförÀldrar inför förÀldraskapet. Studiens teoretiska utgÄngspunkt Àr lÀrande och förÀndringsprocesser ur ett sociokulturellt perspektiv. Undersökningen baseras pÄ en kvalitativ intervjustudie med inspiration av fenomenologi.

Forskning har visat att mÀnniskor i allmÀnhet har positiva attityder till polisen. Syftet med denna studie var att undersöka ungdomars attityder till den svenska polisen. Det undersöktes om polisens olika grad av vÄldsamt agerande pÄverkade deltagarnas uppfattningar och om attityderna skilde sig gentemot kvinnliga respektive manliga ordningspoliser. En egenkonstruerad enkÀt innehÄllande fyra olika berÀttelser delades ut i tre gymnasieskolor. Deltagarna var 88 unga kvinnor och 42 unga mÀn som studerade pÄ förelÀsningsbaserade program.

Idag blir det allt vanligare att anhöriga vÄrdar nÀrstÄende i hemmet. DÄ anhöriga intar en ny roll, som vÄrdare, blir deras livsvÀrld förÀndrad. Att vara anhörigvÄrdare, oberoende av vilken sjukdom den nÀrstÄende har, Àr ett omrÄde dÀr forskningen Àn sÄ lÀnge Àr begrÀnsad. Denna studie avser att öka förstÄelsen inom omrÄdet hos sjuksköterskor och övrig sjukvÄrdspersonal, för att kunna ge ett gott stöd och vÀgledning utifrÄn anhörigas upplevelser . Syftet med studien Àr att belysa upplevelserna av att vara anhörigvÄrdare i hemmet till en nÀrstÄende som drabbats av sjukdom.

Denna uppsats har som syfte att underso?ka om musik anva?nds i palliativ va?rd i Sverige och hur det i sa? fall beskrivs, motiveras och dokumenteras. Det a?r en kvalitativ intervjustudie med hermeneutisk fo?rsta?elseansats. Intervjuer har genomfo?rts med fem personer med olika yrkesprofession inom palliativ va?rd (sjuksko?terska, sjukgymnast, arbetsterapeut, kurator och o?verla?kare).

Första mötet med sjukvÄrden sker ofta pÄ en akutmottagning. Det Àr viktigt att patienten fÄr ett sÄ bra omhÀndertagande som möjligt för att patienten ska fÄ en positiv erfarenhet av vÄrden. Författarna anvÀnde sig av omvÄrdnadsteoretikern Imogene King som belyser interaktionen mellan patient och vÄrdare. Syftet med studien var att belysa hur patienten upplever mötet med vÄrdaren pÄ en akutmottagning. Studien baserades pÄ en litteraturstudie.

Bakgrund: Information har kommit att bli en alltmer kritisk ingrediens i dagens samhÀlle. Detta har drivit utvecklingen av informationsteknologi (IT) och informationssystem (IS), vilket har gjort det möjligt för organisationer att bearbeta stora mÀngder information. Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att beskriva implementationsprocessen av ett informationssystem utifrÄn ett organisatoriskt perspektiv snarare Àn utifrÄn ett tekniskt sÄdant. Vi Àmnar analysera processen och de eventuella problem som denna medför genom att anvÀnda tvÄ olika perspektiv; nÀmligen det hÄrda och det mjuka perspektivet.AvgrÀnsningar: Uppsatsen behandlar inte uppköp som sÄdant. Vi inriktar oss pÄ implementationsprocessen av ISP i Nordic Lubricants AB.

Bakgrund: Information har kommit att bli en alltmer kritisk ingrediens i dagens samhÀlle. Detta har drivit utvecklingen av informationsteknologi (IT) och informationssystem (IS), vilket har gjort det möjligt för organisationer att bearbeta stora mÀngder information. Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att beskriva implementationsprocessen av ett informationssystem utifrÄn ett organisatoriskt perspektiv snarare Àn utifrÄn ett tekniskt sÄdant. Vi Àmnar analysera processen och de eventuella problem som denna medför genom att anvÀnda tvÄ olika perspektiv; nÀmligen det hÄrda och det mjuka perspektivet. AvgrÀnsningar: Uppsatsen behandlar inte uppköp som sÄdant.

Syftet med uppsatsen Àr att öka förstÄelsen för taktisk kompetens som omhÀndertar den inneboende komplexiteten i militÀr verksamhet. Problemet hÀri Àr att kompetens kan anses vara nÄgot sÀllsynt och att inkompetens snarare Àr normalbilden.Uppsatsen tar sig an detta arbete genom att operationalisera Bertil Rolfs teorier om militÀr kompetens och Stephen Biddles teori om the Modern System. Ur detta teoretiska utblicksblicksfönster utfaller ett analysfilter bestÄende av kategorierna praktisk kunskap, professionell kunskap, regler och praktik inom institutioner och traditioner. Huruvida dessa kan utgöra en grund för förstÄelsen av taktisk kompetens analyseras dÀrefter med stöd av Israel Defense Forces taktiska prestationer under det andra Libanonkriget 2006.Resultatet Àr att taktisk kompetens Àr möjlig att förstÄ utifrÄn förutsÀttningarna att hantera den förÀnderliga helheten. Taktisk kompetens handlar om de organisatoriska villkoren att kritiskt granska och reflektera över rÄdande förhÄllanden och förutsÀttningarna för att Ästadkomma förÀndring och utveckling.

MÄlet för palliativ vÄrd Àr bÀsta möjliga livskvalitet för bÄde den sjuke och dennes anhöriga. Det var viktigt som vÄrdpersonal att se till hela familjen, och inte bara den sjuke. NÀr vÄrdpersonal ej ser de anhöriga upplevs det som ett lidande för anhöriga. Livskvaliteten ökade för bÄde den sjuke och de anhöriga nÀr vÄrdpersonalen gav bra vÄrd. Syftet med denna studie var att beskriva anhörigas upplevelser av palliativ vÄrd.

Syfte: att beskriva sjuksköterskors upplevelse och erfarenhet av att delge information till nÀrstÄende med barn med ett svÄrartat sjukdomstillstÄndMetod: Deskriptiv forskningsdesign med kvalitativ ansats. Semistrukturerade intervjuer utfördes pÄ fem sjuksköterskor som valdes ut genom ett strategiskt urval. Alla deltagare jobbade med barn eller pÄ neonatalavdelning i en stad i Mellansverige. Insamlad data analyserades med hjÀlp av manifest innehÄllsanalys.Resultat: InnehÄllsanalysen resulterade i fem kategorier; ?Att ta ansvar?, ?Sjuksköterskors kÀnslor?, ?Att bemöta nÀrstÄendes reaktioner?, ?Att ta hjÀlp frÄn kollegor? och ?Att vara professionell?.