Vid sjukskrivning görs initial bedömning av arbetsförmågan oftast av den sjukskrivne själv. Det är inte alltid uppenbart på vilka grunder den enskilde individen fattar sitt beslut vid sjukskrivning. Det saknas strikta regler för skattning av arbetsförmåga och våra kunskaper om relationen mellan sjukdom och arbetsförmåga är ofullständiga. Hur den eventuella kvarvarande arbetsförmågan hanteras av medarbetaren och hans/hennes chef är av stort intresse.Syftet var att göra en strukturerad intervju av tio sjukskrivna undersköterskor och sjuksköterskor och deras AC. Intervjusvaren skulle vara underlag för att besvara följande frågeställningar: 1. Är individens egen skattning av arbetsförmågan ett hinder för att undvika sjukskrivning och alternativ arbetsuppgift?2. Är närmaste chefens skattning av individens arbetsförmåga ett hinder för att undvika sjukskrivning och alternativ arbetsuppgift?3. Vilka är de huvudsakliga skälen till att alternativ arbetsuppgift erbjöds/icke erbjöds?Endast en sjukskriven kunde inkluderas i studien.

Bakgrund och problem: Regionservice är en del av Västra Götalandsregionen vars uppgift är att tillhandahålla regionen med olika tjänster. En av tjänsterna som erbjuds är Restaurang och Café, vilken årligen går med förlust. Organisationsmål tenderar att alltmera konfliktera med varandra, särskilt i en offentlig organisation där fler intresseområden ska beaktas. Miljö- och sociala frågor får allt mer fokus i samhället och därför kan organisationer inte enbart ta hänsyn till sina ekonomiska mål längre. Därav blir det svårare för organisationer att uppnå alla sina mål.

Många yrkesgrupper löper i sitt arbete risk att utsättas för omskakande situationer och händelser som kan få svåra stressreaktioner och psykiska problem till följd. Lokförare tillhör en yrkeskategori där olycksrisken är ständigt närvarande i arbetssituationen.Arbetsmiljöverket ställer idag krav på arbetsgivaren att organisera utbildning och rutiner för krisstöd. I de större järnvägsföretagen är kamratstödsorganisationen sedan länge en etablerad del av omhändertagandet av lokförare efter olyckor. Flera mindre järnvägsföretag växer idag upp på marknaden och Kamratstödet kan hotas av ekonomiska skäl. Syfte: I denna studie undersöktes lokförarnas egna upplevelser av krisstödet efter personolycka med dödlig utgång.

Studiens övergripande syfte är att fördjupa kunskaper om och söka nya perspektiv på estetiska lärprocesser i relation till demokrati- och värdegrundsfrågor. Den teoretiska ansatsen hämtas från poststrukturalistisk teoribildning med förgreningar inom genusteori. Studien är strukturerad i tre delar inom vilken den första utgörs av en samläsning mellan kunskapsområdet scenkonstnärlig teori/praktik och pedagogisk teori/praktik. Dessa diskurser karaktäriseras av ifrågasättanden av konsten som ?god? respektive antaganden om värdeneutrala pedagogiska modeller och det ?goda? samhället som automatisk följd av bildning och fostran.

Event är en modern marknadsföringsmetod som vuxit fram på senare år; i Sverige användes överhuvudtaget inte begreppet event förrän i slutet av 1980-talet. Eventet är ett relationsinriktat verktyg som kan användas för att skapa eller bibehålla relationer till företagets kunder. Fördelar med den här metoden är bland annat att bruset i kommunikationen minskar och att eventbesökarna kommer att minnas meddelandet bättre än om det sänts i en traditionell kanal eftersom människan lär bäst genom alla sinnen. Eventet är alltså en metod som företaget kan använda i sin relationsmarknadsföring. Litteraturen har börjat behandla ett nytt synsätt på marknadsföring som innefattar mer relations- och serviceinriktade metoder.

SAMMANFATTNINGBakgrundPerifer venkateter (PVK) är en medicinsk produkt bestående av en tunn kateter som, med hjälp av en ledarkanyl, förs in i en perifer ven för att kunna tillföra patienten läkemedel, näring, vätska och blodprodukter. Inläggande av PVK är ett vanligt förekommande ingrepp inom sjukvården. För att undvika komplikationer relaterade till PVK finns i Sverige nationella riktlinjer. Det finns även internationella riktlinjer gällande vårdhygien i allmänhet. Det ligger i sjuksköterskans uppgift att hantera PVK i enlighet med dessa riktlinjer.

Bedömning av arbetsförmåga vid tidiga signaler på ohälsa respektive långvarig sjukskrivning är en vardaglig men många gånger svår uppgift inom företagshälsovården. Arbetsförmågan inverkar på människans välbefinnande och tillfredställelse med livet som i sin tur påverkar förmågan att arbeta. Projektets syfte var att kartlägga hälsoupplevelse och arbetsförmåga, att söka samband mellan arbetsförmåga, livstillfredsställelse och välbefinnande samt att analysera skillnader i arbetsförmågeupplevelsen mellan icke sjukskrivna, korttidssjukskrivna och långtidssjukskrivna patienter. Det var även viktigt att förstå om en sådan kartläggning kan användas vid ett första läkarbesök och vilka för- och nackdelar som fanns.Arbetsförmåga, livstillfredsställelse och hälsoupplevelse hos 31 konsekutiva nybesökspatienter, de flesta icke- eller korttidssjukskrivna (grupp 1), analyserades med hjälp av ett testbatteri bestående av tre självskattningsformulär Work Ability Index (WAI), WHO:s välbefinnande index-5 (WHO-5) och Life satisfaction-11 (LiSat-11). Patienternas arbetsförmåga och sjukskrivning jämfördes med en annan grupp bestående av 40 konsekutiva patienter, de flesta långtidssjukskrivna (grupp 2), som var remitterade för bedömning av arbetsförmåga.Diskrepans mellan anledning till läkarbesök och bakomliggande orsak konstaterades hos de flesta i grupp 1.

Syftet med uppsatsen är att utreda om det är kraven från skolans håll eller ungdomarnas fritidsaktiviteter som gör att många elever idag är trötta och oengagerade i skolan. Begreppet fritid tillkom i början på 1900-talet med industrisamhällets intrång och har utvecklats med föreningsliv samt det tekniska datorsamhället. I rapporten definierar vi fritid som inte hör till arbete, studier, sömn eller hushållsarbete. Fritiden anser vi vara den tid som står till att förfoga över och disponera efter egen vilja. Vi har tidsgeografiskt gjort en undersökning under tre dagar med två grupper, en årskurs tre med nio- till tio-åringar samt en grupp från gymnasiets första år med sexton och sjuttonåringar.

Att jag valde att skriva ett arbete om lärande på museum och dess relevans grundar sig i mitt eget intresse för museum som jag alltid haft. Jag har alltid uppskattat ett museibesök och alltid känt att det varit givande. Därför ville jag med detta arbete ta reda på, med hjälp av Gamla Uppsala museum, hur de arbetar mot förskolan och vad som ses som relevant för dessa barn. Jag vill ta reda på hur de arbetar och vad de har för syfte bakom det lärande det vill förmedla till barnen. För att ta reda på detta samlade jag på mig tidigare forskning om detta ämne och läste in mig på vad museipedagogik innebär.

Förändrade förutsättningar i omvärlden har lett till att behovet av ett kontinuerligt och genomtänkt strategiskt arbete blir allt nödvändigare för att ett företag ska kunna fatta rätt beslut i rätt tid. Vi har intervjuat personer i ledande ställning på fem svenska verktygsteknikföretag för att bilda oss en uppfattning om hur dessa företag arbetar med strategianalys idag. Att använda ostrukturerade intervjuer som informationskälla är en flexibel metod som ger personlig data färgad av informanternas idéer, synpunkter och prioriteringar. Därefter har vi i en analys försökt komma fram till vilka möjligheter som finns för dem att utveckla sitt nuvarande arbete med strategianalys. Resultaten visade att företagsledningarna i fyra fall av fem har brister i sina kunskaper om strategianalys och att ingen av dem har en strukturerad, planerad och kontinuerlig process för strategianalys.

Bakgrund: Bristfällig kommunikation är en av de vanligaste orsakerna till de skador som uppkommer inom vården. Hälso- och sjukvården är en komplex miljö där information om den enskilda patienten ska överföras mellan personal. Det ställs höga krav på att informationsutbytet sker på ett korrekt och tydligt sätt då detta är grunden till att fatta adekvata medicinska beslut och på sätt kunna vidta de åtgärder som krävs. Socialstyrelsen och Svenska Kommuner och Landsting är några av de aktörer som förespråkar att kommunikationsverktyget SBAR ska användas i svensk sjukvård för att säkerställa informationsöverföring och på så sätt höja patientsäkerheten. SBAR är en akronym som står för S-situation, B- bakgrund, A-aktuellt och R- rekommendation och hjälper utövaren att strukturera informationen och minska risken för att viktig information utelämnas vid informationsöverföring.

Socialt stöd i rollen som enhetschef inom Socialförvaltningen är intressant med anledning av att deras arbete är självständigt och ensamt. Enhetschefernas mellanposition i organisationen innebär att förväntningar finns från flera nivåer inom organisationen. Syftet med studien är att öka kunskapsbilden och förståelsen för enhetschefers sociala stöd. Jag är intresserad av vad de upplever att de får för socialt stöd i chefsrollen samt vilka stödpersoner de anser är viktigast. Syftet är också att ta reda på vilken betydelse socialt stöd har för enhetscheferna i deras roll som chef.

Hjärt-kärlsjukdomar är den vanligaste dödsorsaken i Sverige. 41 % av kvinnorna och 39% av männen avled till följd av hjärt-kärlsjukdomar år 2011. Då ambulanspersonalen ofta har begränsad tid på sig att etablera kontakt och skapa sig en helhetsbild över patientens tillstånd, vilket är viktigt för att säkerställa en god behandling, kan kravet på effektivitet bli en stressfaktor. För att minska stressen kan det vara bra att utgå från en strukturerad bedömning av patientens tillstånd och där en god anamnes är ett viktigt redskap. Det finns utarbetade instrument för detta,däribland anamnestagande enligt Advanced Medical Life Support®-konceptet(AMLS).

Bakgrund: Palliativ v?rd syftar till att fr?mja livskvalitet och lindra lidande n?r bot inte ?r m?jligt. F?r barn i livets slutskede st?lls s?rskilda krav p? v?rden, d? de befinner sig i en k?nslig utvecklingsfas. ?ven f?r?ldrar p?verkas d? deras upplevelse ofta pr?glas av starka k?nslor, behov av trygghet och ett n?ra samarbete med v?rdpersonalen.

Nyckelord: kreditrisk, kreditgivning, finanskris, finansoro, fyrkantsmodell, trekantmodell, SWOT-analys, kreditgivningsprocess, bank, kreditinstitut, Swedbank, Föreningssparbanken, Sparbanksstiftelser, TAS-kommerzbank, Ukraina, IMF, Baltikum, Ryssland, Sverige, etablering, marknad. Bakgrund: Oroligheter på finans- och bankmarknaden leder till finanskris som i sin tur återspeglar kreditrisker samt kreditförluster. Om oron växer obalanserat kan banker samt finansiella institut riskera sin position och i värsta fall gå i konkurs. Det medför att förtroendet från allmänheten och aktieägarna minskar. Den finansiella turbulensen som råder idag började med bolånekrisen i USA där en av de större aktörerna, Lehman Brothers, gick i konkurs.