Bakgrund och problem:         Målstyrning, som utvecklades inom den privata sektorn, blev som en följd av New Public Management (NPM) ett vanligt styrsätt inom svenska kommunorganisationer redan i början av 1990-talet. Skillnader i förutsättningarna mellan privata och offentliga organisationer har sedan dess gjort att det funnits svårigheter att tillämpa styrsättet. Tidigare forskning har identifierat problem i form av målträngsel, målformulering, mätbarhet och uppföljning. Studier som fokuserat på beslut i kommunorganisationer har bland annat tittat på tjänstemanna- kontra politikerrollen och individernas egenskaper. I den här studien dockas de båda områdena samman då beslut under kommunala organisationers målprocesser studeras med särskilt fokus på individers påverkan på besluten.Forskningsfråga:                        Hur påverkar individer i en kommunorganisation, i praktiken, de beslut om mål och delmål som förekommer under målstyrda arbeten? Och varför ser påverkan ut som den gör?Syfte:                                              Syftet med studien är att förklara individers påverkan på beslut om mål och delmål under ett målstyrt arbete i en kommunorganisation, detta för att skapa en helhetsbild som ökar den totala förståelsen för målarbeten i dessa organisationer.Teoretisk referensram:           Studien koncentreras kring individers påverkan på beslut, genom att ta utgångspunkt i den vidareutvecklade Garbage-Can-teorins begrepp; problem, lösningar, tid, engagemang och möjligheternas fönster.

Syftet med uppsatsen var att beskriva och analysera organisationsformen inom den ideella dansföreningen Hamboringen med särskilt fokus på kommunikation och ansvarsfördelning. Uppsatsen har sin upprinnelse ifrån en förfrågan från föreningen där de ville ha hjälp med att se över föreningens organisationsform. I studien användes det strukturella och det symboliska perspektivet. Det förstnämnda perspektivet har sitt fokus på hur organisationer strukturellt är uppbyggda, medan det symboliska perspektivet fokuserar på hur symboler används för att stärka sammanhållningen inom organisationer. Vid sidan om dessa två teorier vävdes klassisk organisationsteori och nutida studier om ideella föreningar in i arbetet för att kunna få svar på studiens frågor.

Hos LuCoil Steel AB, dotterbolag till SSAB Tunnplåt AB, värmebehandlas bl.a. stål för att ge det speciella egenskaper som gynnar dess formbarhet vid efterföljande behandlingar. Denna värmebehandling av stålet som kallas för mjukglödgning eller sfäroidiseringsglödgning är en väldigt tidskrävande process, där strukturella förändringar i materialet sker och utvecklas med tiden. Syftet med detta arbete har varit att hitta optimala värmebehandlingscykler för fyra olika stålsorter där kraven på materialegenskaperna uppfylles och samtidigt undersöka hur utvecklingen av mikrostrukturen med tiden påverkar dess egenskaper. För att simulera den industriella glödgningsprocessen hos LuCoil utfördes försök i en laboratorieugn och vidare utfördes hårdhetsprov, dragprov och analyser av mikrostrukturen i svepelektronmikroskop för varje glödgat material.

Förvärv kan göras utifrån en rad olika motiv, där möjligheten till ökad lönsamhet genom synergieffekter är ett av de vanligaste. Synergieffekter ger fördelar, vilka genererar större kassaflöden och således högre avkastning för företagets ägare. Medan budgivande bolag främst handlar utifrån incitament såsom möjlighet till ökad konkurrenskraft, marknadsandel och lönsamhet, attraheras målbolagets aktieägare snarare av budpremien. Detta eftersom de oftast erhåller en premie på mellan 15 till 50 procent utöver bolagets aktuella marknadsvärde. Empiriska undersökningar som gjorts kring uppköpssituationer i fastighetsbranschen, inklusive denna, visar att uppköp i regel gynnar det uppköpta företagets aktieägare på bekostnad av aktieägarna i det förvärvande bolaget.

Huvudsyftet med uppsatsen är att klarlägga vilka förutsättningar och grundvärden som legat till grund vid designandet avFörsvarsmaktens ledningsorganisation. Här belyses faktorerna som legat till grund för organisationsdesignen, både deexplicita och de implicita faktorerna. Uppsatsen svarar på följande frågeställningar: Fanns det förutom de explicituttryckta utgångsvärdena några implicita som påverkade designen av organisationen och vilka var de i sådana fall?Användes någon organisationsteoretisk modell vid organisationsutvecklingen och vilken vetenskaplig grund bygger dennya organisationen på? Är organisationen designad av eller med stöd av organisationsteoretiska fackmän eller harorganisationsutvecklingen drivits av lekmän? Vilka erfarenheter kan man dra av denna organisationsförändring och hurskulle man kunna dra nytta av dessa vid en eventuell ny omorganisation av ledningsorganisationen?Den teoretiska ramen utgörs av Harold Leavitts (1965) systemmodell och modellen är en bra utgångspunkt för attdiskutera hur olika fenomen och problem i organisationen hänger ihop. Modellen påminner oss om att strukturen alltid ärknuten till andra komponenter i organisationen.

Arbetet inleds med en teoretisk del som behandlar begreppet attraktivitet och fysisk forms betydelse för denna. Först görs några allmänna reflektioner om attraktivitet samt en genomgång av olika aspekter av attraktivitet. Därefter görs en kunskapsöversikt med kopplingar mellan olika teorier om den fysiska miljöns betydelse för attraktiviteten samt vad denna attraktivitet består i. Avslutningsvis dras några allmänna slutsatser. Därefter tillämpas på Söder det som framkommit i den generella kunskapsöversikten.

Syftet med uppsatsen var att beskriva och analysera organisationsformen inom den ideella dansföreningen Hamboringen med särskilt fokus på kommunikation och ansvarsfördelning. Uppsatsen har sin upprinnelse ifrån en förfrågan från föreningen där de ville ha hjälp med att se över föreningens organisationsform. I studien användes det strukturella och det symboliska perspektivet. Det förstnämnda perspektivet har sitt fokus på hur organisationer strukturellt är uppbyggda, medan det symboliska perspektivet fokuserar på hur symboler används för att stärka sammanhållningen inom organisationer. Vid sidan om dessa två teorier vävdes klassisk organisationsteori och nutida studier om ideella föreningar in i arbetet för att kunna få svar på studiens frågor.

Boendesegregationsfrågan har under de senaste åren fått en allt större uppmärksamhet. Den negativa samhällsutvecklingen i samband med koncentrationen av fattiga invånare och minoritetsgrupper i vissa bostadsområden väckte även intresset för grannskapseffekter. När effekterna blir negativa för de boende blir det genast befogat att finna lösningar för att åtgärda problemen. Det har under årens gång därför riktats satsningar mot de utsatta områdena för att motverka boendesegregationen och dess effekter, en typ av satsning som senare fått motstå mycket kritik. Idag råder det en allmän samsyn bland politiker, beslutsfattare och planerare om att boendesegregationsproblematiken kan åtgärdas om de socialt utsatta områdena blir mer socialt blandade.

Uppsatsen syftar till att undersöka om en nära läsning av Moa Martinsons Kvinnor och äppelträd med fokus på de manliga karaktärerna förmår öppna texten för tolkning på något nytt sätt, huvudsakligen i ett självbiografiskt perspektiv. Även den omtvistade frågan om Kvinnor och äppelträds strukturella uppbyggnad behandlas i uppsatsen.      Skildringarna av männen - Förskinnsbonden, Gamlingen, Liter-Olle med sin hund och Videbonden ? visar sig leda mot en undertext, som inte frilagts i tidigare analyser. Martinsons sorg efter sina två drunknade söner tränger oupphörligt fram. Hennes kamp för att komma undan sina minnen och gå vidare avspeglas i romanen.

Syftet med denna studie har varit att utvärdera och granska den första tidsperioden av det unika projektet Enskilda avlopp i kretslopp samt åtgärder som genomförts inom jordbruket för minskad näringsbelastning i Stavbofjärden tillrinningsområde i Södertälje kommun. Utmaningar med projektet redovisas också för att undersöka möjligheten för andra kommuner att ta efter initiativet. För att uppnå syftet har litteraturstudier och semistrukturerade intervjuer genomförts. Arbetet är en fallstudie av utvärderande karaktär och har genomförts i Stavbofjärdens tillrinningsområde.Problemen med övergödning är stora i Stavbofjärdens tillrinningsområde och idag arbetar man aktivt för att minska näringsbelastningen. Sedan tre år tillbaka pågår projektet Enskilda avlopp i kretslopp för att försöka minska övergödningsproblematiken och möjliggöra återföring av näringsämnen till åkermark.

Syftet med denna litteraturstudie ?r att unders?ka hur civilsamh?llets fotbollsinitiativ i Sverige bidrar till sociala funktioner genom att fr?mja h?lsa, st?rka gemenskap och integration samt fungera som ett f?rebyggande verktyg mot utanf?rskap och kriminalitet. Studien avser ?ven att belysa vilka mekanismer och f?ruts?ttningar som m?jligg?r eller begr?nsar dessa processer. Studien genomf?rdes som en systematisk litteraturstudie baserad p? vetenskapligt granskade artiklar fr?n databasen ?Web of Science? identifierade genom Ume? universitetsbiblioteks s?ktj?nst.

 Hösten 2011 infördes en ny gymnasiereform i Sverige (GY11) och förutsättningarna på gymnasienivå förändrades. Eleverna ska nu välja mot en yrkesförberedande eller studieförberedande examen redan i årskurs nio. De gemensamma kärnämnena har minskat, möjligheter att läsa in högskolebehörighet på yrkesförberedande program har förändrats och det har tillkommit två nya examensformer. Skolan har, i Sverige, under de senaste två seklerna förändrats, både inom organisationen och gentemot samhällsförändringar. Skolan har under åren haft många olika uppdrag, bland annat som kunskapsförmedlare, förvaringsplats och producent av arbetskraft.

Det råder idag en rad jämställdhetsproblem i den svenska skolan, trots att denna ska arbeta för jämställdhet. Ett flertal studier visar att förväntningarna på tjejer och killar skiljer sig åt samt att tonårstjejers psykiska hälsa och välmående blir allt sämre. Det har skrivits mycket om psykisk ohälsa gällande ungdomar, men fokus har sällan legat på de högpresterande tjejerna i skolan. Denna uppsats syftade därför till att undersöka i vilken omfattning ett ?duktighetsfenomen? råder bland tjejer som går sista året i den svenska gymnasieskolan samt att ur ett genusperspektiv analysera detta fenomen.För att uppnå syftet valdes en tvärsnittsdesign innefattade två metoder; enkäter samt semistrukturerade intervjuer, vilket ansågs nödvändigt eftersom uppsatsens frågeställningar var av både kvantitativ och kvalitativ art.

Traditionellt har HR-arbetet främst varit fokuserat på administrativa uppgifter och inte ansetts vara tillräckligt effektivt och värdeskapande. För att HR-arbetet ska bli mer strategiskt behöver funktionen organiseras så att den tillgodoser dessa behov (Boglind et al, 2013). Vi menar att HR-funktionens relation till ledare och linjechefer är avgörande för hur framgångsrikt deras arbete blir. Syftet med detta arbete är därför att undersöka hur chefer uppfattar HR-funktionens förändrade roll och vilken typ av stöd de förväntar sig av den. Vi vill också undersöka om uppfattningen av HR-funktionen skiljer sig åt beroende på hur den är organiserad.

Sverige är ett stort land där förutsättningarna för ekonomisk utveckling varierar mellan de olika regionerna. I flera årtionden har regionalpolitik bedrivits för att jämna ut dessa skillnader. Politiken har inte alltid fått det förväntade resultatet och det beror, enligt kritikerna till top-down- tänkandet, på att det inte går att skapa utveckling uppifrån. De menar att policy skapas på lokal nivå i samhället i så kallade policynätverk. Enligt Burts teori bör ett sådant nätverk vara väl integrerat internt och aktörerna måste ha många kontakter utanför nätverket för att det ska vara maximalt presterande.