Syftet med denna studie var att undersöka hur yrkesverksamma inom socialtjänsten resonerar kring och förhåller sig till barn i hemlöshet utifrån ett barnperspektiv. Vi ville även ta reda på hur de yrkesverksamma inom socialtjänsten arbetar med barnen i denna situation. Detta har vi gjort mot bakgrund av en diskussion kring såväl definition av hemlöshet samt barnperspektivet, möjliga förklaringar vad gäller hemlöshetens orsaker, olika samband mellan företeelsen och andra fenomen samt vilka konsekvenser ett barn kan uppleva som lever utan ett hem. Vi har även fört en diskussion kring vem som bär på ansvaret över dessa barn, när ett barn kan anses fara illa i relation till hemlöshet, samt i vilket skede den yrkesverksamme inom socialtjänsten anser sig ha skyldighet att göra en anmälan till socialnämnden. Uppsatsen är genomförd som kvalitativ intervjustudie där sex yrkesverksamma i Skåne, främst inom socialtjänsten, intervjuats.

Syftet med denna undersökning är att få en inblick i om och hur förlusten av sockenkyrkan påverkade livet i Nedertorneå-Haparanda församling socialt samt religiöst och i så fall hur eventuella förändringar yttrade sig när de efter kriget 1809 förlorade hemkyrkan på Björkön-Pirkkiö till Ryssland. Församlingskyrkan blev efter gränsdragningen kvar på ryskt område. Eftersom kyrkan ansvarade för ett flertal nuvarande statliga uppgifter under denna tid, har jag funderat på hur undervisning, fattigvård samt sjukvård fungerade utan kyrka och prästerskap. Hur förrättningar och gudstjänster fungerade i en sådan komplex situation är ytterligare faktorer jag studerat närmare.För att ta reda på hur det förhöll sig med detta under den här tidsperioden har jag ägnat mig åt litteraturstudium; vilket till största delen varit av historisk karaktär. Det har rört sig om kyrkohistoria, studium av samhällsutveckling, samt allmän global och lokal historia.Utifrån det samlade materialet har jag kommit fram till att livet påverkades ur flera aspekter för invånarna i Nedertorneå-Haparanda församling när de förlorade sockenkyrkan 1809.

Kennelhosta är ett samlingsnamn för en grupp virus- och bakterieinfektioner som ofta drabbar hundar som är tillsammans med större grupper av andra hundar. Symptomen är oftast milda, vanligtvis med en torr, hackande hosta, men kan i vissa fall ta sig uttryck som svårare symptom som lunginflammation. De vanligaste infektionsämnena är hundens parainfluensavirus (CPIV), hundens respiratoriska coronavirus (CRCoV), hundens adenovirus typ 2 (CAV-2) och bakterien Bordetella bronchiseptica. Hundens respiratoriska coronavirus är det virus som undersöktes i studien som ligger till grund för den här rapporten. Familjen coronavirus innehåller de största membranomslutna virusen med RNA som arvsmassa med genomstorlekar på upp till 32000 baser.

Studiens syfte är belysa och tydliggöra vilka diskurser som är rådande om människor som hamnat i arbetslöshet fas 3 och se hur dessa diskurser konstrueras i svenska dagstidningar. De tidningarna som vi använt oss av i analysen är Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter, Göteborgs Posten och Svenska Dagbladet. Metoden består utav ett integrerat teragerat perspektiv med begrepp ur den socialkonstruktionistiska idétraditionen avseende framställandet av den arbetslöse kopplat till den mediala exponeringen av arbetslösa i fas 3.Vi använder oss främst av begrepp ur diskursteorin och kritisk diskursanalys. I analysen används begreppet subjektspositioner ifrån diskurspsykologin. Slutsatser i studien är att de mediala diskurser som råder om arbetslösa i fas 3 till stora delar är ideologiska. De mediala diskurserna positionerar de arbetslösa negativt samt tillskriver dessa olika egenskaper med negativa förtecken. Resultatet i studien visar på två olika diskurser, den strukturella diskursen och den individualistiska diskusen. Diskurserna kämpar om tolkningsföreträde av den rådande uppfattningen kring jobb- och utvecklingsgarantins tredje fas.Den första textanalysen belyser en föreställning om den arbetslöse i fas 3 som sammankopplas med exploatering av den arbetslöse samt arbetslöshet och utanförskap.

Syftet med studien är att undersöka hur personer som köper sexuella tjänster beskriver och söker förståelse för sina handlingsmönster. Fokus ligger på personernas intima relationer och praktiska vardag. Datainsamlingen har skett i form av nio semistrukturerade intervjuer med män som både köper sexuella tjänster och lever i en parrelation. En kvalitativ metod har använts med en poststrukturalistisk forskningsansats. De teoretiska ramar och perspektiv som empirin har analyserats utifrån grundar sig på modernitetsteorier som omfattar olika former av kommersialisering och kommodifiering av intima relationer.

Detta är en litteraturstudie med syfte att belysa sociala faktorer som kan ge upphov till skillnader i ohälsa mellan könen utifrån ett genusperspektiv. Social ojämlikhet är en strukturell egenskap som säger något om den ojämlika fördelningen av möjligheter och resurser i ett samhälle. Jämlikhet eller ojämlikhet är relationellt och handlar om förhållandet mellan individer eller sociala grupper. Ibland är strukturen i sig en indikator på ett samhällsproblem. Att studera skillnader i levnadsförhållanden mellan olika personer i olika klasser kan ge oss en uppfattning om hur samhällets struktur, i form av klasstillhörighet, återverkar på de enskilda individernas basala förhållanden, nämligen liv och hälsa.

SammanfattningArbetsmarknadspolitiska program är ett sätt att komma tillrätta med arbetslösheten. Forskning gällande arbetslösa har till stor del utgått ifrån ett hälsoperspektiv. Utvärderingar som gjorts på programmen fokuserar oftast på själva programmen och inte på individerna som deltar i dem. Därför fann vi det intressant att undersöka detta. Syftet med denna uppsats är att beskriva och analysera vad det innebär för långtidsarbetslösa när de går från öppen arbetslöshet till medverkan i ett arbetsmarknadspolitiskt program.

Kolonialismen har av många pekats ut som en central anledning till den avsaknad av ekonomisk tillväxt som idag kännetecknar Afrika. Genom en analys av tre aspekter som är teoretiskt sammankopplade med kolonialismen, den ensidiga handeln, avsaknaden av regional handel samt försämrade bytesvillkor besvaras frågan om hur kolonialismen förändrade den Västafrikanska handeln. Diskussio¬nen går sedan över till hur dessa förändringar i sin tur påverkade regionens förut¬sättningar för ekonomisk tillväxt. Analysen tar sin början med kolonialismens intåg i regionen kring 1885 och sträcker sig fram till nutid. Slutsatsen är att även om kolonialismen förde med sig ett antal förändringar, såsom en kraftigt ökad handel med Europa och kroniska bytesunderskott, är det tydligt att den inte för¬ändrade den grundläggande handelsstrukturen i Västafrika.

The aim of this study is to analyze why social workers choose to study to becomefamily therapists and how individual motives and structural motive power influencesocial workers before, during and after the education and how the education affectsthe working role and the social work. Through theoretical studies and qualitativeinterwievs with becoming and fully trained family therapists I have come to that socialworkers have individual motives i.e appropriate working skills and a thirst ofknowledge. They have strived for deepened knowledge of the work and personaldevelopment, strengthened professionalism and raised working status. The structuralmotive powers have been i.e raised salary and changed, more attractive workingtasks. Legitimation and possibility to run your own company are both a motive and astructural motive power.

Introduktion: Palliativ vård är en helhetsvård, där en obotligt sjuk människa blir hjälpt utifrån fyra perspektiv; fysiskt, psykiskt, socialt och existentiellt. Att vårda en människa i slutet av sitt liv, är en av de största utmaningar en sjuksköterska kan ställas inför. Syfte: Studiens syfte var att undersöka sjuksköterskors upplevelse av att vårda patienter i ett palliativt skede på en specialmedicinavdelning där vården växlar mellan kurativ och palliativ vård. Metod: Studien hade en deskriptiv design med kvalitativ ansats som avsåg att belysa sjuksköterskors upplevelse. Data samlades in med hjälp av två fokusgruppintervjuer.

Interventioner som hälsofrämjande insatser ger organisationer möjlighet att hindra stress och ohälsa hos anställda. Genom interventioner kan kunskap förmedlas som ger de anställda verktyg att tillsammans arbeta för en bättre arbetsmiljö i verksamheten. Syftet med studien är att skapa förståelse för hur chefer och medarbetare i två separata verksamheter inom offentlig sektor (socialtjänst och specialskola), upplever en arbetsmiljöintervention. Syftet är också att studera om interventionens medförda kunskap upplevs ha någon inverkan på individerna själva och påverkan på deras dagliga arbete. Studien baseras på kvalitativa frisvar från enkäter insamlade under en intervention inom offentlig sektor där cirka 480 personer deltog.

Då politikens korridorer historiskt sätt framförallt befolkats av män efter manliga normer är sannolikheten stor att de kvinnliga politiker som är inblandade i politiska skandaler döms hårdare än manliga. Detta för att de inkräktar på det manliga reviret samt att kvinnor normalt sätt bedöms efter andra etiska ramar än sina manliga kollegor. Detta kan resultera i att media är mer dömande i tonen i bevakningen av kvinnliga politiker vilket borde påverka i vilken grad de döms av allmänheten. Syftet med denna studie är att genom en experimentell studie bevisa att kvinnliga politiker i döms hårdare av allmänheten om hon är inblandad i en politisk skandal men i synnerhet i de fall media är mer dömande i tonen. Genom att använda sig av fyra olika experimentgrupper där deltagarna fått ta del av fiktiva tidningsartiklar där en politiker åtalas för ett brott där endast variablerna ?kön på politiker? och ?medias vinkling? varierar kan man uttala sig om orsak och verkan.

Syfte: Att kartlägga samt analysera förändringar inom ekonomistyrningsområdet avseende controllerns roll, arbetsområde och styrmedel i svensk praktik Metod: En webb-baserad enkät skickades ut till 1000 controller i Sverige. Enkäten var utformad som en replikat från studien av Scapens et al (2002). Kvantitativa och statistiska metoder användes vid bearbetning av materialet Teoretiska perspektiv: Vi utgår ifrån att externa strukturella processer, s.k. förändringsdrivare, utvecklade av Lukka och Granlund (1998), som genom ekonomiska, normativa och tvingande tryck, samt efterliknelseprocesser, skapar homogeniserande praktiker i controllerns arbete. Slutsats:Några signifikanta skillnader mellan service- och industrisektorn i Sverige avseende controllerrollen, arbetsområdet och styrmedel kunde inte verifieras.

Studiens syfte är att undersöka vad elever på gymnasiets estetiska program inriktning musik upplever som kreativt och skapande i musikundervisningen. Materialet som ligger till grund för studien samlades in genom enskilda intervjuer med elever inom programmet och studien har ett tydligt elev- perspektiv. Studien har genomsyrats av den hermeneutiska vetenskapsteorin och utgick ifrån att en upplevelse alltid är subjektiv och personlig för varje elev. Intervjumaterialet har bearbetats genom vår förförståelse, elevens kontext och genom del och helhet för att försöka tolka och förstå ur ett vidare perspektiv. Genom intervjusvaren har vi tolkat vilka möjligheter och hinder för musikaliskt skapande som eleverna upplever i undervisningen.

Innovation är i dagens företagsklimat bland det viktigaste man har, inte minst inom forskning och utveckling. Ledarskap är en kritisk del för att skapa en kreativ miljö och företagskultur som möjliggör att snabb och flexibel forskning kan bedrivas. Denna studie har undersökt hur ledare för FoU-avdelningar arbetar för att skapa denna kreativa miljö samt om detta skiljer sig mellan företag i olika utvecklingsstadier. För att studera detta har en modell med fem kategorier av faktorer för kreativt ledarskap tagits fram; Strukturella-, finansiella- och hierarkiska faktorer samt arbetsklimat och kommunikation. Vi har funnit belägg för att samtliga faktorer påverkar kreativiteten på arbetsplatsen, dock har skillnader gentemot teorin funnits i huruvida faktorerna främjar eller hämmar kreativiteten.