Det här utvecklingsarbetet har genomförts i en årskurs två i en grundskola och syftar till att utveckla lärares förmåga att ge elever möjlighet till inflytande i sin skolsituation. Vi upplever att demokratiarbetet i skolan idag är begränsat och olikvärdigt. I läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet framgår att alla elever har rätt till en likvärdig utbildning, vilket vi vill eftersträva genom att skapa en formell Struktur för elevinflytande. Därför vill vi med det här utvecklingsarbetet se om det är möjligt att utöka elevinflytande genom formella Strukturer och på det sättet göra utbildningen mer likvärdig. Vi har ett demokratiperspektiv och använder formella Strukturer, deliberativa samtal och flerstämmighet som metod.

Sammanfattning:Globalisering har möjliggjort för verksamheter att verka över stora geografiska områden. Detta har lett till ökad potential för lönsamhet men ställer samtidigt höga krav på verksamheten. Konkurrensen på marknaden ökar ständigt och ställer krav på organisationer att rationalisera och effektivisera sin verksamhet. En effekt av detta är uppkomsten av fenomenet distansledarskap. Denna kandidatuppsats behandlar ämnet distansledarskap, hur man kommunicerar samt hur man kontrollerar och mäter arbetsprestation på distans.

I denna uppsats underso?ker vi hur principer fo?r spelmekanik pa?verkar anva?ndares bena?genhet att bidra med inneha?ll pa? interaktiva webbplatser. Genom en empirisk studie av kvalitativ art ja?mfo?r vi tva? versioner av en testsajt, med spelmekanik implementerat i den ena versionen. Vi kommer fram till att spelmekanik fo?r att motivera anva?ndare att skapa inneha?ll kan designas utefter tre huvudsakliga delar; regler/Struktur, ma?l och delma?l samt vinster. Regler och Struktur a?r vad som a?r mo?jligt eller tilla?tet att producera samt kvalitetskrav pa? inneha?llet.

Denna undersöknings syfte är att studera fenomenet mediekonvergens genom att jämföra två traditionella medieföretag, Aftonbladet och Expressen, som tidigare endast agerat på pressmarknaden. De har båda tagit steget in i den digitala världen genom att lansera nätupplagor av sina respektive tidningar. Jämförelsen fokuserar främst på webbplatsernas innehåll, layout, design och Struktur och har som syfte att kartlägga och uppmärksamma tydliga skillnader för de två tidningarna. Jämförelsen av Internettidningarna sker i två steg, med en kvantitativ och en kvalitativ metod.Resultaten och analysen som framkom av studien visar att det finns skillnader mellan tidningarna i de fyra faktorerna innehåll, layout, design och Struktur och dessa är som allra tydligast när det gäller den innehållsmässiga faktorn. Aftonbladet.se uppvisar tendenser till större nöjesfokusering.

Jag har i den här uppsatsen analyserat Baba Jaga je snijela jajes (2008) hybridlika Struktur genom att göra en postmodernistisk analys. Under uppsatsens gång har jag läst och tolkat vad olika teoretiker har skrivit om postmoderna begrepp; såsom hybriditetsbegreppet, det ontologiska tvivlet samt även med att definiera myten och fiktionen. Jag har genom citat och analys gjort en personlig tolkning och skildrat detta i analysen. I min uppsats har jag visat att romanen har en hybridliknande Struktur genom häxan Baba Jaga som saknar egenskaper och genom myten som saknar kärna. Jag har även visat detta genom den lekfulla berättarStrukturen och genreblandningen.

I uppsatsen görs en textanalys av fyra tidskriftstexter från könstypiska tidsskrifter. Med utgångspunkt i resultatet av analysen görs dessutom en didaktisk koppling där jag utifrån aktuella kursplaner för gymnasiet diskuterar om och i så fall på vilket sätt könstypiska tidningstexter kan användas i undervisning. Följande frågeställningar ligger till grund för uppsatsen: Vilka attityder, stereotyper och ideal förmedlar olika texter? Hur skiljer sig texter riktade till unga män, respektive unga kvinnor? På vilka sätt kan man arbeta med könstypiska tidningar i klassrummet?Den tidigare forskning som uppsatsen baserar sig på behandlar bland annat sakprosa genom projektet Svensk sakprosa 1750-2000 genom Ledin (2000). För den didaktiska kopplingen har Ambjörnsson (2003) legat till grund för teorier om text och skrivpedagogik.Primärmaterialet består av fyra texter tagna ur tidningarna ELLE, Cosmopolitan, Kingsize och Moore, och textanalysen grundar sig på den textmodell som presenteras i Hellspong och Ledin (1997).

Malnutrition är ett vanligt förekommande tillstånd bland äldre som är inneliggande på sjukhus. Syftet med litteraturstudien var att belysa hur sjuksköterskan kan förebygga malnutrition hos äldre. Resultatet baseras på 15 vetenskapliga artiklar och visar hur sjuksköterskan kan förbygga tillståndet genom de fem teman som togs fram: att skapa delaktighet i vården med hjälp av information, att involvera anhöriga, Struktur i vårdteamet, att använda sig av bedömningsinstrument och kunskap och utbildning. Resultatet visar hur god kommunikation och kunskap hjälper sjuksköterskan i arbetet att förebygga malnutrition. Det krävs även en Struktur i vårdteamet för en tydlig rollfördelning bland professionerna.

Har de modernistiska principerna med industriellt byggande, funktionsuppdelning och trafikseparering skapat en monoton bebyggelsekaraktär, brist på mötesplatser och brist på lokal kommers? Mitt antagande är att detta är fallet och frågan blir då hur vi kan utveckla möjligheterna för att skapa fler mötesplatser och en dynamisk lokal kommersiell verksamhet? På vilket sätt går det att öka variationen av bebyggelse och lägenheter? Är det önskvärt att överhuvudtaget ändra i en redan befintlig miljö med strikt hierarkisk Struktur? Examensarbetet kan ses som en pusselbit i det kreativa och långsiktiga arbetet med att skapa en vision för stadsdelen Rosengård i Malmö. Jag vill redan från början slå fast att jag inte syftar till att skapa ett universellt verktyg för att lösa brister i miljonprogrammets bostadsområden. Jag utgår från projektområdets speciella förutsättningar och relationen till övriga Malmö. Syftet blir att föreslå en framtida stadsutvecklingen som innebär skapandet av nya Strukturer och förtätning av bebyggelse för att göra Rosengård till en funktionsintegrerad stadsdel istället för dagens funktionsuppdelade Struktur..

Flygbolag är mäktiga globala aktörer med en omfattande miljöpåverkan, så vilka initiativ redovisar de för att bidra till en hållbar utveckling? För att svara på detta genomförde vi en innehållsanalys där vi undersökte skillnader och likheter i europeiska och amerikanska flygbolags hållbarhetsredovisningar. För att skapa en förståelse för hur samhällsansvar spelar roll i en historiskt förankrad miljö testade vi förklaringsvärdet av social Struktur, nationell kultur samt isomorfism.Den största skillnaden vi fann är att USA är mer detaljerade och redovisar fler initiativ, medan Europa för ett bredare resonemang om hållbarhet. Skillnaderna förklaras utifrån social Struktur och nationell kultur, likheter förklaras med isomorfism. Skillnaderna i hållbarhetsredovisningarna kan förklaras med att det sociala kontraktet, som flygbolagen måste följa, är olika mellan regionerna.

Defensiv stolthet kan få konflikter att uppkomma, trappas upp eller hindras från att lösas. En fenomenologisk undersökning genomfördes med syfte att identifiera vad defensiv stolthet, som fenomen, innebär. Frågeställningen löd; Vad konstituerar defensiv stolthet i konflikter? Resultatet baserades på 30 skriftliga protokoll samt fyra intervjuer. Analysen genomfördes enligt Karlssons EPP-metod.

Ämne: Magisteruppsats i företagsekonomi 10 p, inriktning redovisning Syfte: Beskriva Kodens roll som förtroendefrämjare utifrån intressentgruppernas perspektiv. Metod: Uppsatsens ansats är abduktiv med ett intensivt/deskriptiv upplägg. Metoden är kvalitativ där fem intervjuer har genomförts med respondenter från Kodens intressentgrupper. Teoretiska perspektiv: Då uppsatsen bygger på Kodens roll som förtroendefrämjare behandlar referensramen etik och dess betydelse för förtroende. Även förtroendebegreppet behandlas ingående och dess betydelse investerare och ägare i företag.

En litteratursökning har gjorts i syfte att ta reda på vilka metoder som kan användas för att uppnå en längre odlingssäsong för grönsaker samtidigt som markens bördighet bibehålls. Åtta vanliga grönsaksfamiljer beskrivs med fokus på egenskaper kopplade till skördetidpunkt och hur de kan passas in i en växtföljd. Familjerna som behandlas är Amaranthaceae, Apiaceae, Cucurbitaceae, Asteraceae, Brassiceae, Alliaceae, Solanaceae och Fabaceae. Odlingssäsongen kan förlängas genom att styra mikroklimatet på olika sätt. De metoder som behandlas här är förkultivering, odling i upphöjda bäddar, odling i tunnel, mark- och kulturtäckning, samt val av arter och sorter.

Rapporten tar upp en kartläggning av nätverksövervakningssystem (NMS) som används för att övervaka nätverkstjänster och noder på ett nätverk. De egenskaper för NMS som utvärderas är vilket stöd systemen har för att övervaka ett flertal tjänster, hur god prestandan är för varje system samt hur god användbarheten i gränssnittet är. Resultatet visar att Nagios, OpenNMS samt Argus hade stöd för samtliga tjänster medan Munin inte hade stöd för nätverksenheter och Cacti endast stöd att övervaka SNMP. Det visar även att Nagios och OpenNMS generellt hade möjlighet att larma vid fler händelser samt att dessa två system var markant snabbare än Cacti och Munin. Användbarheten visade relativt stor skillnad i olika system.

En undersökning genomförd av Statskontoret, 2005, visar att webbanvändare har önskemål om att lättare hitta information på offentlig sektors webbplatser. Den här uppsatsen syftar till att undersöka hur kommunala webbplatser kan förbättras så att användarna lättare kan hitta den information de söker. Enligt teorier hämtade från området för webbdesign och användbarhet påverkar aspekterna Struktur, navigation, design samt text och etikettering möjligheten att hitta på webbplatser. En studie av nio kommunala webbplatser visar att de förevisade teorierna efterföljs i viss mån och i olika utsträckning av de olika kommunerna. Främst förekommer brister inom områdena Struktur samt text och etikettering.

Syfte: Studiens syfte är att identifiera de faktorer som är viktiga för svenska företag att ha i åtanke för att få ett fungerande samarbete, i form av ett joint venture, på den reglerade kinesiska marknaden. Metod: Studien bygger på tre kvalitativa fallstudier gjorda på svenska företag etablerade i Kina. Respondenterna består av dels representanter från fallföretagen och dels konsulter med inriktning på affärsetablering i Kina. Genom hela studien används följande tre punkter för att få en sammanhängande Struktur: val av samarbetspartner, Struktur på samarbetet samt ledningsfilosofi. De tre ovanstående punkterna underbyggs alla av varsin teori, som är utgångspunkten för studiens analys.