För ett kreativt ledarskap behövs kompetens inom flera olika omrÄden. Olika former av struktur, kunskap om personal, medvetenhet om maktrelationer och det skÄdespel som pÄgÄr Àr fyra perspektiv pÄ organisation och ledarskap som Bolman och Deal (2005) skriver om i boken Nya perspektiv pÄ organisation och ledarskap. Syftet med rapporten Àr att se om det finns marknadspotential för kompetensutveckling inom ledarskap i reklambranschen i Göteborg. Detta görs genom att stÀlla resultatet av strukturerade intervjuer om kompetensutveckling inom ledarskap i reklambranschen i Göteborg mot nÄgra av de teorier och studier som gjorts om organisation och ledarskap. Resultatet visar att reklambyrÄer kompetensutvecklar inom ledarskap men att det finns ett behov av och en marknadspotential för ytterligare kompetensutveckling inom ledarskap i reklambranschen i Göteborg..

Ett specifikt syfte i uppsatsen Àr, att ta reda pÄ hur ett antal pedagoger tÀnker om olika teorier om barns lÀrande. Arbetet handlar ocksÄ om hur pedagoger sÀger att de stimulerar eleverna till lÀrande. I teoridelen beskrivs ett kognitivt, kulturhistoriskt och sociokulturellt perspektiv. DÀrefter introduceras Howard Gardner och hans teori om de multipla intelligenserna. Kapitlet innefattar ocksÄ aktuell forskning som belyser pedagogers syn pÄ barns lÀrande.

SyfteMed denna uppsats vill jag belysa hur elever pÄ Fredrik Bremer, yrkesförberedande gymnasium Äk 1 prioriterar Àmnet idrott och hÀlsa. Hur viktigt anser de att Àmnet Àr för dem nu, i framtiden och i kommande yrkesroll? Jag vill Àven undersöka om de har förslag pÄ förÀndringar i undervisningen. I sÄ fall, vilka?MetodUndersökningen Àr av kvalitativ art och bygger pÄ intervjuer.

VÄrt syfte med arbetet har varit att ta reda pÄ hur dagens lÀrarroll ser ut, vilka verktyg kan anvÀndas för att motivera eleverna och fÄ dem att engagera sig i skolarbetet. Vi har granskat vad som stÄr i styrdokumenten angÄende Àmnet och vi har ocksÄ tittat pÄ olika teorier som kan ligga bakom de pedagogiska metoderna, vilka ledarstilar som lÀrarna anvÀnder sig av, samt hur lÀraren kommunicerar med eleven. Genom att anvÀnda oss av en kvalitativ forskningsmetod med observationer har vi fÄtt fram olika resultat i ledarstilar, ledarskap och verktyg. Vi har gjort en deskriptiv tolkning av vÄrt resultat, som vi fÄtt frÄn vÄra observationsunderlag, vilket gett oss en bild av hur den moderna pedagogiken kan se ut. Hur ledarskapet och verktygen anvÀnds skiljer sig Ät.

Solkatt Àr ett arbete inom textildesign som undersöker hur vÀvd shibori kan anvÀndas i en textil utsmyckning. Arbetet vidareutvecklar en förstudie, i vilken tekniken vÀvd shibori undersöktes genom handvÀvning, frÄn materialundersökning till design, genom industriell vÀvning. De mönstrade strukturerna skapas av extra mönstertrÄdar som vÀvs med krympgarn. Textilierna Àr inspirerade av solkatter; hur det intensiva ljuset dansar, reflekteras och blÀnker. Strukturernas uttryck förstÀrks i tvÄ steg, först med folietryck och dÀrefter med ljussÀttning.

Syftet med studien Ă€r att skapa förutsĂ€ttningar för ökad delaktighet under rasterna i grundskolan.  Min aktionsforskning Ă€r en del i ett utvecklingsarbete som innebĂ€r att ur ett relationellt perspektiv undersöka och utveckla rastaktiviteter för att möjliggöra ökad delaktighet för en elev i Ă„rskurs 4. Med utgĂ„ngspunkt i de sex delaktighetsaspekterna har bĂ„de aktioner och rastaktioner genomförts vilka har legat till grund för observation, reflektion, samtal och analys tillsammans med medforskarna. Resultatet visar att grad av struktur och vem eleven Ă€r tillsammans med under rasten har betydelse för grad av delaktighet. Även gruppstorleken pĂ„verkar delaktighetsaspekterna. Genom studien har jag fĂ„tt en djupare förstĂ„else för delaktighetens komplexitet och betydelse för inkludering, kamrat och kunskapsutveckling dĂ„ en elevs kamratrelationer, sjĂ€lvkĂ€nsla och sjĂ€lvförtroende kan stĂ€rkas genom att delaktigheten under rasterna ökar..

För att skapa en bra och hÄllbar byggnad Àr det viktigt att under hela byggprocessen arbeta pÄett fuktsÀkert sÀtt. Skador som kan uppkomma vad gÀller fukt Àr ofta mycket kostsamma, menibland Àven sÄ pass hÀlsofarliga att byggnaden inte bör anvÀndas. En del av dessa skadorberor pÄ felaktigt hanterade material eller felaktigt utförande. Detta arbete Àr framtagettillsammans med Derome Hus AB, avdelning Varbergshus vilka efterfrÄgade enklare riktlinjergÀllande fuktsÀkerhet vid deras produktion samt en översyn av deras sÀtt att arbeta. För attkunna framstÀlla dessa har littereraturstudier och arbetsplatsbesök genomförts.Litteraturstudier för att fÄ en teoretisk bakgrund om material och dess egenskaper samtarbetsplatsbesök för att fÄ en inblick av hur arbetet utförs i praktiken.

IT verktyg har blivit en allt mer central del för företag och genomsyrar idag nÀstan alla former av arbete. För företag som planerar att verksamhetsanpassa sina IT-applikationer kan detta innebÀra stora investeringar. Det innebÀr Àven man mÄste bli medveten om vilka IT-applikationer som stödjer verksamheten, hur dessa pÄverkar det dagliga arbetet samt vilka kvalitetskrav (icke-funktionella krav) som stÀlls pÄ dessa. Denna uppsats syftar till att identifiera och systematisera de kvalitetskrav samt prioriteringar som stÀlls frÄn verksamheten pÄ IT-applikationer med fokus pÄ ett affÀrssystem. SÀrskilt gÀller det de som kan ha en signifikant pÄverkan ur ett ekonomiskt, fysiskt och organisatoriskt perspektiv, sÄ kallade verksamhetskritiska IT-applikationer.

Följande studie har som syfte att undersöka vad specialpedagoger anser Àr viktigt att tÀnka pÄ i arbetet med de elever i förskola/skola som befinner sig i sociala och emotionella svÄrigheter. Vi avser Àven att undersöka vilken roll specialpedagoger anser sig ha gentemot övriga pedagoger i detta arbete. Studien ger en översikt av tidigare forskning om bemötandets betydelse samt vikten av socialt samspel. Hur eleverna blir bemötta i förskola/skola kan vara avgörande för deras fortsatta utveckling. Med hjÀlp av kvalitativa intervjuer med specialpedagoger sökte vi och fick svar pÄ syftet samt vÄra frÄgestÀllningar: Vad anser specialpedagoger Àr viktigt att tÀnka pÄ i arbetet med elever i sociala och emotionella svÄrigheter? Vilken roll anser specialpedagoger sig ha i arbetet med dessa elever och hur anser de sig kunna stödja övriga pedagoger i detta arbete? Sammanfattningsvis pekar resultaten i vÄr undersökning pÄ att alla intervjuade specialpedagoger anser att samarbetet med förÀldrarna till Àr av stor vikt för att skapa gynnsamma förutsÀttningar för eleverna.

I denna uppsats som i sin allra enklaste form Àr en analys av ledmotivsanvÀndningen i filmen Sagan om Ringen ville jag ta reda pÄ vilka olika narrativa funktioner dessa ledmotiv kan ha. Genom att jag genomförde en analys dÀr jag sÄg filmen i kronologisk ordning och tittade pÄ tvÄ slumpmÀssigt utvalda ledmotiv och deras berÀttande funktioner kom jag fram till att ledmotiven verkligen har en central roll i filmens musikaliska struktur. Ledmotiven anvÀnds föra att underbygga den fortskridande handlingen och hjÀlpa publiken följa med i denna. Samtidigt klargör vissa av dessa ledmotiv saker i handlingen som annars skulle vara dolda, saker som inte berÀttas med vare sig ord eller bilder utan med musik..

This essay is reading the Swedish author Stig Larssons debut Autisterna [The Autists] (1979) in the light of GĂ©rard Genettes narratology and the time philosophy of Gilles Deleuze. The focus of the essay is time and how it is seemingly dissolved. The essay maps out a chronology of the non-chronological novel and from there discusses the breaking up of the empirical time. The essay uses Deleuze to explore the time-image of the novel to see how it is built up in the text for example by literary anyspace-whatevers. Hence the title, Anytime-whatever.

Studiens syfte var att undersöka hur fyra mödrar beskriver sina upplevelser av att ha en son med Aspergers syndrom. Fokus lÄg sÀrskilt pÄ beskrivningar av hur vardagslivet sÄg ut i kontakt med professionella, sÄ som myndigheter och skolan, samt det sociala nÀtverket i form av familj och vÀnner. För att uppfylla syftet formulerades följande frÄgestÀllningar: Hur upplever mödrar till söner med Aspergers syndrom sin vardag? Vilka copingstrategier anvÀnder de i vardagslivet? För att besvara frÄgestÀllningarna genomfördes semi-strukturerade intervjuer med tre teman. Studiens vetenskapsfilosofiska utgÄngspunkt var social konstruktivism.

Arbetet undersöker prestanda och estetik hos A*PS och Theta* inom olika miljötyper, dÀr miljötyper Àr ett generaliserat begrepp för spelmiljöer och innefattar en struktur samt ett antal blockerande objekt. BÄda teknikerna Àr varianter av A*-algoritmen och anvÀnds för att Ästadkomma estetisk vÀgplanering. VÀgplanering innebÀr att finna en kortaste vÀg frÄn en punkt A till en punkt B i en graf. En populÀr grafrepresentation i spel Àr rutnÀt med blockerande och icke-blockerande noder. Ett problem med rutnÀt Àr att algoritmerna tenderar att planera sina vÀgar lÀngst med kanterna och dÀrav resultera i sicksackformade vÀgar.

SammanfattningSyftet med denna studie Àr att öka förstÄelsen för rektorers anstrÀngningar för att höjaskolresultaten. SÄvÀl internationell som inhemsk forskning styrker ett starkt samband mellanskolledarskap och skolresultat. En bra skolledning skapar effektiv kunskapsorganisation medgoda elevresultat. DÀrför lÀggs ett sÀrskilt fokus i studien pÄ att öka förstÄelsen för de kraftigavariationerna i skolresultaten mellan olika skolor i Stockholm utifrÄn ett ledarskapsperspektiv.Undersökningen bestÄr av fyra högstadieskolor i Stockholm och bygger pÄ intervjuer medrektorer samt dokumentanalys frÄn skolorna. Intervjuerna bygger pÄ frÄgor om skolstrategioch kunskapsorganisationens struktur och kultur.

Uppsatsen; Inskolningens pedagogiska innehÄll av Borg, Liza & Dahlgren, Therese handlar om det pedagogiska innehÄllet i sexÄrsverksamhetens inskolning. VÄrt syfte Àr att undersöka vilka inskolningsprocesser som anvÀnds i sexÄrsverksamhet samt att undersöka pedagogernas uppfattningar om det pedagogiska innehÄllet i inskolning. VÄr undersökning baseras pÄ intervjuer av pedagoger samt tidigare forskning och litteratur. Som grund för uppsatsen har vi valt att sÀtta fokus pÄ individanpassad inskolning. Vi har utgÄtt frÄn frÄgestÀllningarna: Vilka uppfattningar har pedagogerna i sexÄrsverksamheten om det pedagogiska innehÄllet i inskolningen och anser de att inskolningen Àr individanpassad? Kan pedagogernas egen uppfattning kring det pedagogiska innehÄllet i inskolningen variera frÄn pedagog till pedagog? Har pedagogerna funderingar pÄ en alternativ inskolningsprocess? I undersökningen intervjuades tvÄ förskollÀrare, tvÄ barnskötare och en lÀrare.