Den hÀr uppsatsen Àr en litteraturstudie vars syfte Àr att ge en inblick i lÀroboksstyrd undervisning i matematik sett ur ett lÀrarperspektiv. FrÄgestÀllningarna behandlar hur mycket och pÄ vilket sÀtt lÀroboken anvÀnds i matematikundervisningen i grundskolan samt vilka skÀl som lyfts fram i litteraturen för att anvÀnda lÀrobokstyrd undervisning.Resultatet visar att lÀrobokstyrd undervisning Àr mycket vanlig undervisningsmetod som anvÀnds i matematikundervisningen i grundskolan. LÀroboken anvÀnds för att enkelt kunna nivÄgruppera eleverna, för att underlÀtta för lÀrarens planering, som en lÀrare, som en garanti att lÀro- och kursplanens mÄl uppnÄs, som en uppslagsbok och att eleverna kan arbeta sjÀlvstÀndigt. De argument som lyfts fram i litteraturen för lÀroboksstyrd undervisning Àr att den undervisningsformen har en tradition, Àr tidsbesparande för bland annat nyutexaminerade lÀrare samt att matematikÀmnet Àr hierarkiskt uppbyggt. Ytterligare argument för lÀrobokstyrd undervisning Àr att den ger undervisningen struktur, lÀroboken innehÄller differentierade uppgifter samt Àr en idéspridare för nya metoder.Uppsatsens resultat visar flera fördelar med lÀroboksstyrd undervisning.

Detta examensarbete har som syfte att studera progressionen i följande lÀroböcker; (a) Lilla Mattestegen första till sjÀtte boken (Jakobson och Marand, 2005a-f) och (b) Mattestegen (Backström och Rosenlund, 2003a-d), inom tre kunskapsomrÄden; problemlösning, taluppfattning och rumsuppfattning. Genom att utgÄ frÄn de mÄl som skolverket har satt upp för Äk 5 och de teoretiska förkunskaper inom de tre kunskapsomrÄden, undersöks de kunskaper som krÀvs för att lösa tre rÀkneuppgifter i Mattestegen B Höst/VÄr Steg 5-8 (Backström och Rosenlund, 2003d). Undersökningen visar att lÀromedlet tar upp de kunskaper som eleverna behöver. Begreppen utvecklas i en logisk struktur, presenteras med hjÀlp av vardagsbegrepp, beskrivs i förhÄllande till andra begrepp och framstÀlls med hjÀlp av lÀrarens engagemang och barnens kreativitet..

Jag har alltid har varit intresserad av den demokratiska processen, och i och med att skolans styrdokument betonar vikten av elevdelaktighet, bestÀmde jag mig för att undersöka om eleverna i den skola jag arbetar i, upplevde att de hade inflytande i sin vardag i skolan. Syftet med uppsatsen var bÄde att ta reda pÄ om eleverna upplevde att de hade formellt inflytande och att ta reda pÄ om de hade inflytande i sin undervisningsprocess. För att ta reda pÄ detta utgick jag ifrÄn tvÄ frÄgeomrÄden: 1. Upplever elever i undersökningsgruppen att de har formellt inflytande i skolan?2.

Den allt snabbare förÀndringstakten inom Försvarsmakten berör alla, Àven om det sker pÄ olikasÀtt. Syftet med uppsatsen Àr att analysera om nuvarande fredsorganisation och dessfragmenterade struktur medverkar till framtida krav pÄ förmÄgor. Tyngdpunkten ligger iAshkenas teori om gamla och nya framgÄngsfaktorer inom ramen för en öppnare organisation.Metoden Àr att ur ett valt perspektiv med framgÄngsfaktorer betrakta den gjordaorganisationsförÀndringen. Studien Àr huvudsakligen deskriptiv med karaktÀren av en öppenfallstudie. Studien har visat att Försvarsmaktens organisationsförÀndring inneburet en begrÀnsadförÀndring av viktiga förmÄgor..

I livet sker det en socialisation gÀllande hur mÀn respektive kvinnor ska vara och vilka egenskaper respektive kön bör ha. En organisations kultur samt struktur ser vi som nÄgot som pÄverkar mÀnniskans fortsatta utveckling. Undersökningenhar dÀrmed utgÄttfrÄn socialisationens och organisationens pÄverkan pÄ kvinnliga ledare. Teori menar att de typiska manliga egenskaperna Àr normen för ledarskap, vilket skapar svÄrigheter för kvinnor att nÄ chefspositioner. UtifrÄn detta har vi genomfört en undersökningpÄfem kvinnliga ledare i mansdominerade organisationer, dÀr vi har sett till deras ledaregenskaper samt deras möjligheter till att utnyttja dessa.

En kvalitativ studie har genomförts, vars syfte var att studera gruppens betydelse för psykoterapihandledning. Sex psykoterapihandledare vid UmeÄ universitet intervjuades om sina upplevelser av gruppens betydelse vid handledningsarbetet dÄ de handleder psykologstudenter i psykoterapi inom ramen för universitetets psykologutbildning. Studiens frÄgestÀllning var: ?Semistrukturerade intervjuer genomfördes vilka analyserades enligt en fenomenologiskt tolkande ansats. Resultaten har sammanfattats i sex Äterkommande teman: ?idealiseringen av gruppen, ett svÄrt fenomen att se eller prata om?, ? gruppens klimat?, ?osÀkerheten i gruppen och rÀdslan för att göra fel?, ?gruppens utveckling över tid?, ?handledaren som en viktig modell? och ?handledningens struktur, vikten av tydlighet och olikheter mellan handledarna?.

En jÀmförelse mellan ekonomistyrningen i Ferrosan A/S och contingency theory har visat pÄ en hel del likheter, men Àven vissa intressanta skillnader. Likheterna har frÀmst funnits inom situationsvariabeln omgivning. Den mest intressanta skillnaden berör kopplingen mellan kontrollverktyget budgetering och situationsfaktorn strategi, dÀr det förefaller finnas vissa oklarheter om budgeteringens roll givet en viss strategi. Tecken tyder pÄ att omgivningsvariabeln i Ferrosans fall Àr överordnad strategivariabeln. Avslutningsvis Àr det tydligt att contingency theory fortfarande Àr outvecklat inom vissa omrÄden.

Uppsatsen Àr en studie av möjligheter och begrÀnsningar nÀr det gÀller att pÄ olika sÀtt kombinera psykodynamisk teori och systemteori i det kliniska arbetet med företrÀdesvis ungdomar och deras familjer. Genom litteraturstudier, genomgÄng av forskningsartiklar pÄ omrÄdet samt intervjuer med tre psykoterapeuter med utbildning och klinisk erfarenhet frÄn bÄda teoriomrÄdena, ges olika bilder av hur kombinationer av ovan teori och metod kan se ut och de svÄrigheter som finns. Uppsatsen berör Àven generella frÄgor kring att arbeta integrativt som psykoterapeut. Resultatet av studien visar att det gÄr att kombinera ovan teorier/metoder och att de svÄrigheter som behöver hanteras, frÀmst handlar om lojalitet och sekretess. SvÄrigheterna krÀver en tydlighet frÄn terapeutens sida nÀr det gÀller struktur för behandling och informationsflöde.

Syftet med följande arbete Àr att fÄ grundlÀggande kunskap om begreppet klassrumsklimat och ledarskapets betydelse för klassrumsklimatet. Jag vill ta reda pÄ hur ett klassrumsklimat kan gestalta sig och undersöka hur elever kan beskriva sin klassrumssituation. För att söka svar pÄ mina frÄgestÀllningar har jag anvÀnt mig av litteraturstudier, en klassrumsobservation och elevintervjuer i Är 4. Resultatet av den utvalda klassen visar att klimatet i gruppen till stor del beror pÄ det ledarskap som rÄder. Elevers sciala relationer Àr nÄgot som stÀndigt bör uppmÀrksammas ch arbetas med i skolan för att kunna nÄ ett positivt klimat.

Titel: Faktorer som orsakar budgetavvikelser, en fallstudie av KungÀlvs och Skaraborgs sjukhusBudgeten har varierande funktion i olika organisationer, för vissa funkar det som ett styrmedel, förvissa Àr det en metod för utvÀrdera och för andra verksamheter kan den ha nÄgon annan funktion. Iden hÀr uppsatsen riktas fokus mot avvikelserna som uppstÄr i budgeten, vi undersöker faktorer somkan ligga bakom budgetavvikelser genom en fallstudie. Uppsatsen avgrÀnsas till verksamheter utanvinstintresse. Arbetet inleds med en litteraturstudie som redovisas i tidigare skedet av uppsatsen. VikartlÀgger sedan organisationsstrukturen, ekonomistyrningen, budgetprocessen ochbudgetavvikelserna för KungÀlvs samt Skaraborgs sjukhus.

Detta examensarbete undersöker genom analys innehÄllet i ett urval av samtida lÀseböcker i svenska för lÄgstadiet. Studiens syfte Àr att undersöka om, och i sÄ fall pÄ vilket sÀtt de förÀndringar som skedde i det svenska samhÀllet under 1970-talet förmedlades. Det övergripande styrdokumentet för grundskolan under denna period var LÀroplan för grundskolan (Lgr69). Studien innehÄller Àven forskningsbakgrund kring lÀseböcker frÄn 1970-talet samt en tillbakablick över den svenska lÀsebokens historia.Genom text- och bildanalyser av lÀseböcker som anvÀnts i svenskundervisning under 1970-talet visar studien att det finns övergripande likheter i deras innehÄll. Dock finns det skillnader mellan böckerna vad gÀller struktur, disposition och val av illustrationer.

Volvo Group Trucks Operations tillverkar motorer, vÀxellÄdor och lastbilar till koncernens varumÀrken Volvo, Renault, Mack och UD-Trucks. Powertrain Production Àr produktionsenheten inom AB Volvo som producerar dieselmotorer och motorkomponenter. I Skövde bestÄr Volvos produktionsprocesser av gjutning, bearbetning och montering. Gjuteriet anvÀnder metaller och legeringar för att producera fÀrdiga komponenter och delar. Tillverkningsmaterialet förvaras och hÀmtas frÄn fabrikens materialgÄrd.MaterialgÄrdens tillvÀxt har skett okontrollerat genom Ären.

Beroendet av internet har ökat markant över de senaste tjugo Ären, detta har medförtatt tjÀnster som tidigare tillhandahölls lokalt i fysisk form har sakta fasats ut. SamhÀlletsförtroende för internet och dess struktur medför vissa svagheter, som öppnar upp förattacker vilka kan överbelasta plattformar och göra företagets tjÀnster otillgÀngliga.Syftet med arbetet Àr att identifiera DDoS-attacker frÄn pcap-filer och undersöka hurDRDoS-attacker skalar. Arbetet tar Àven upp frÄgestÀllningar om likheter och skillnadermellan attackerna som anvÀnds samt huruvida de skiljer sig frÄn legitim trafik och hurdetta kan vara ett problem nÀr skydd eller liknande implementeras.För att besvara frÄgestÀllningarna har vi valt att göra tre experiment samt analys. De treexperiment görs i en fysisk labbmiljö dÀr attackerna kan ske pÄ ett kontrollerat miljö,dÀr pcap-filer kan samlas in för analys.I arbetet pÄvisades att en reflektionsattack som utnyttjade DNS kunde uppnÄ enskalning med en faktor pÄ 80 gÄnger. Det har Àven pÄvisats vilka likheter som finnsmellan de fem attacker som granskades..

Studiens syfte har varit att, utifrÄn ett hermeneutiskt angreppssÀtt, undersöka Helgelseförbundets kinamission 1940-1944 med avsikt att besvara frÄgestÀllningarna: Vad var syftemÄlet med kinamissionen, utifrÄn vilka villkor arbetade missionÀrerna, hur sÄg fÀltverksamheten och missionÀrsgruppens struktur/mentalitet ut? Samt: hur sÄg det ?Vardagliga livet? pÄ en av stationerna ut ur ett enskilt perspektiv och varför sÄg det ut som det gjorde? Undersökningsresultaten ger slutsatserna att den kinesiska folkmÀngden var primÀrt syftemÄl, att uppdragsvillkoren utgick frÄn medlems-och missionsfordringar, att fÀltverksamheten bedrevs pÄ 13 huvudstationer av totalt 32 missionÀrer och att helhetsintrycket av verksamheten utgörs av trötthetskÀnslor och negativa vÀrderingar och att detta Àven gÀller det enskilda missionÀrsperspektivet som, förutom social gemenskap, förmedlar bilden av vardaglig svensk kultur. De slutsatser som dras Àr Àven: att de negativa vÀrderingarna bl. a. Àr resultatet av dÄligt anpassade medlemsfordringar i förhÄllande till landet och dess situation, att tröttheten bl.

Motivation Àr ett centralt begrepp inom psykologisk forskning och Àr vÀsentligt i organisationer för att skapa förstÄelse om hur aktiviteter pÄ arbetet pÄverkar anstÀlldas motivation och prestation. Motivationsfaktorer förklaras bero pÄ bÄde inre och yttre drivkrafter. De inre drivkrafterna styrs av individens intressen och tillfredsstÀllelse i arbetsuppgifter pÄ arbetet, medan de yttre förklaras som exempelvis belöning och att uppnÄ företagsmÄl. Denna studie bygger pÄ Ätta intervjuer dÀr syftet var att undersöka subjektiva upplevelser av inre och yttre motivation pÄ arbetsplatsen. Resultatet analyserades med hjÀlp av metoden meningskoncentrering vilket uppvisade 4 teman i faktorn inre motivation: frihet, vÀlbefinnande, mÄl och delaktighet.