Inköp har en direkt pÄverkan pÄ ett företags lönsamhet, vilket gör att fokus pÄ att reducera inko?pskostnader kan leda till stora positiva effekter. Inko?p i ett fo?retag a?r i regel organiserad i en hierarkisk struktur som bo?r anpassas utifra?n de utmaningar ett fo?retag sta?lls info?r. En av faktorerna som pa?verkar inko?psorganisationens struktur a?r vilken centraliseringsgrad som anva?nds.Tenhults Pressgjuteri AB hade a?r 2011 en omsa?ttning pa? 90 miljoner SEK och 75st ansta?llda.

Kalmar Àr i dagslÀget i en kraftig expansionsfas. En satsning med ett stort internationellt mÀsscentrum och hundratals bostÀder i norra Kalmar innebÀr att staden sÀtts pÄ kartan pÄ ett nytt sÀtt, inte bara som den historiska staden. För att centrala Kalmar ska kunna behÄlla sin sÀrstÀllning som stadens kommersiella centrum krÀvs det att Àven det utvecklas. Det Àr dock inte helt okomplicerat. Kvarnholmen har en begrÀnsad yta och stora delar av den bestÄr av vÀrdefull bebyggelse.

Olika modeller har genom Ären tagits fram för att förenkla analys av aktiemarknaden. En relativt ny teknik Àr sÄ kallade artificiella neuronnÀt.Dessa modeller har visat sig lovande nÀr det gÀller att förutsÀgaaktiekurser. Projektets syfte Àr att hitta artificiella neuronnÀt som ger bra förutsÀgelser av framtida aktiekurser. Under projektet har ett mjukvarusystemsom genererar och trÀnar artificiella neuronnÀt av typen feedforward utvecklats för att kunna testa neuronnÀt med olika indata, struktur och trÀningsinstÀllningar. För att komma fram till vilka konfigurationer pÄ neuronnÀten som ger bra resultat har nÀten testats genom simulerad aktiehandel dÀr köp- och sÀljbeslut grundats pÄ neuronnÀtens förutsÀgelser.

Vid LKABs gruva i Malmberget tillÀmpas metoden skivrasbrytning. NÀr en malmkropp börjar brytas under jord och inte vid markytan bildas ett hÄlrum. Detta hÄlrum propagerar normalt uppÄt som en följd av att det oförstÀrkta taket gradvis rasar in. Processen benÀmns uppblockning. 400 meter över en tidigare obruten del av malmkroppen Printzsköld löper en kritisk utrymningsvÀg.

Uppsatsen syftar till att pĂ„ ett kvalitativt sĂ€tt undersöka hur kommun, skola och fritidsgĂ„rd arbetar och samarbetar för att öka kĂ€nslan av gemenskap och integration mellan högstadieungdomar med svensk respektive invandrarbakgrund, frĂ€mst frĂ„n forna Jugoslavien. I uppsatsen fĂ„r lĂ€rare, elever, fritidsledare, ungdomssamordnare samt verksamhetsansvariga ge sin bild av hur de upplever att arbetet för integration fortlöper inom det omrĂ„de de Ă€r verksamma. För att fĂ„ kunskap kring Ă€mnet, vĂ€ljer man att arbeta utifrĂ„n en kvalitativ metod som bygger pĂ„ intervjuer, observation och textanalys. Uppsatsens teoretiska förankring grundas i Bourdieus diskussion om habitus, fĂ€lt och kapital, samt kring Goffmans diskussion om stigma. Aleksandra Ålunds teorier kring det multietniska samhĂ€llet och social integration prĂ€glar i huvudsak uppsatsens perspektiv..

Syftet med studien Àr att visa hur kommunikation gÄr tillvÀga under rondarbetet som Àr den vanligaste plattformen för interkollegialt arbete mellan lÀkare och sjuksköterskor. Metoden som anvÀndes var icke-deltagande ostrukturerade observationer som analyserades med hjÀlp av innehÄllsanalys. Observationer gjordes vid sex tillfÀllen pÄ en infektionsklinik i södra Sverige. Resultaten visar att kommunikationen mellan yrkeskategorierna tyder pÄ att det finns en hierarkisk struktur men visar samtidigt att orsaken till viss del vilar pÄ yrkeskategoriernas Ätskilda kompetenser och ansvarsomrÄden..

VÄldsbrottslighetens utveckling Àr stÀndigt omdebatterad. Olika sÀtt att mÀta utvecklingen pÄ ger olika bilder av det som undersöks dÄ olika metoder antas fÄnga upp olika delar av brottsligheten. VÄld Àr dessutom ett begrepp som definierats olika genom historien och i olika kontexter. Detta sammantaget gör att det finns all anledning att stÀndigt ompröva och pÄ olika sÀtt mÀta vÄldsbrottsligheten och dess utveckling. Syftet med föreliggande studie var att presentera akutvÄrdsdata som en tÀnkbar indikator pÄ vÄldsbrottslighetens struktur, omfattning och utveckling.

Olika modeller har genom Ären tagits fram för att förenkla analys av aktiemarknaden. En relativt ny teknik Àr sÄ kallade artificiella neuronnÀt.Dessa modeller har visat sig lovande nÀr det gÀller att förutsÀgaaktiekurser. Projektets syfte Àr att hitta artificiella neuronnÀt som ger bra förutsÀgelser av framtida aktiekurser. Under projektet har ett mjukvarusystemsom genererar och trÀnar artificiella neuronnÀt av typen feedforward utvecklats för att kunna testa neuronnÀt med olika indata, struktur och trÀningsinstÀllningar. För att komma fram till vilka konfigurationer pÄ neuronnÀten som ger bra resultat har nÀten testats genom simulerad aktiehandel dÀr köp- och sÀljbeslut grundats pÄ neuronnÀtens förutsÀgelser.

Olika modeller har genom Ären tagits fram för att förenkla analys av aktiemarknaden. En relativt ny teknik Àr sÄ kallade artificiella neuronnÀt.Dessa modeller har visat sig lovande nÀr det gÀller att förutsÀgaaktiekurser. Projektets syfte Àr att hitta artificiella neuronnÀt som ger bra förutsÀgelser av framtida aktiekurser. Under projektet har ett mjukvarusystemsom genererar och trÀnar artificiella neuronnÀt av typen feedforward utvecklats för att kunna testa neuronnÀt med olika indata, struktur och trÀningsinstÀllningar. För att komma fram till vilka konfigurationer pÄ neuronnÀten som ger bra resultat har nÀten testats genom simulerad aktiehandel dÀr köp- och sÀljbeslut grundats pÄ neuronnÀtens förutsÀgelser.

Enligt vÄr empiri kan lÀrande uppstÄ Àven i nÀtverk som inte Àr skapade med grundtanke att lÀra. NÀtverksplattformen Àr en viktig grund för att lÀrandet ska kunna utvecklas, vi ser dock lite annorlunda pÄ tid och resurser dÄ teorin sÀger att den Àr tidskrÀvande, medan vi menar motsatsen. Vi anser Àven att NÀtverksplattformen behöver kompletteras. HÀr utgör bland annat struktur och rutiner en viktig förutsÀttning, men ocksÄ motivation och utvecklandet av individen för att bibehÄlla lÀrandet i ett lÀngre perspektiv..

Detta examensarbete har genomförts pĂ„ uppdrag av Försvarets Materielverk (FMV). Det pĂ„stĂ„s att evaluering av komplexa/sammansatta system Ă€r svĂ„rt, om inte omöjligt. Common Criteria (CC) Ă€r en ISO/IEC-standard för evaluering av produkter och system. Även Information Technology Security Evaluation Criteria (ITSEC) anvĂ€nds för samma Ă€ndamĂ„l. Jag har undersökt vad som Ă€r möjligt och denna uppsats beskriver alternativa evalueringslösningar med hjĂ€lp av CC/ITSEC, dock primĂ€rt enligt CC; dĂ€r fokus hela tiden vilar pĂ„ ackreditering av system och produkter inom det svenska försvaret.

Syftet med vÄr undersökning Àr att belysa den erfarenhet och kunskap behandlingspersonal har i sitt arbete som rör ungdomar med diagnosen Aspergers syndrom. Vilken erfarenhet finns det och vilken kunskap anser behandlingspersonal att man behöver ha i möten med ungdomar som har Aspergers syndrom, var frÄgorna vi stÀllde. VÄr teoretiska utgÄngspunkt har utgjorts av Antonovsky, KASAM. Metoden var en kvalitativ intervjuundersökning, baserad pÄ en intervjuguide samt samspel med intervjudeltagarna. Intervjuerna skedde med behandlingspersonal pÄ behandlingsavdelningar dÀr det fanns erfarenheter inom omrÄdet.

Denna uppsats handlar om att finna de faktorer som Àr viktiga för att företag inom telekommunikationsbranschen skall kunna behÄlla sina kunder dÄ kÀrnprodukten inte lÀngre rÀcker till som konkurrensmedel.Orsaker som ligger till grund för dagens situation Àr juridiska förÀndringar, globala förutsÀttningar samt den tekniska utvecklingen. Mot bakgrund av detta har det blivit nödvÀndigt att skapa vÀrden som strÀcker sig utöver kÀrnprodukten och dÀrigenom tillgodoser befintliga kunders behov. De aktörer som inte klarar av detta menar vi kommer att tappa marknadsandelar och tids nog försvinna frÄn marknaden.De fenomen som vi valt att peka pÄ i uppsatsen Àr konkurrens, globalisering samt vikten av att skapa vÀrden. För att belysa dessa har följande teorier valts; VÀrdekedja/ VÀrdestjÀrna, MÄlstyrning/ Processtyrning, VÀrdeskapande genom induktion, Involvement Theory, AffÀrsidé samt Service Management (TjÀnstevision/ TjÀnstekoncept). Ur dessa teorier har sedan följande syntes mynnat ut;Företaget bör:? genom interaktion med kunden upptÀcka vad denne önskar sig av produkten/tjÀnsten och vad som fÄr honom/henne involverad.? utforma kunderbjudandet efter de kriterier som framkommit genom interaktion, samt i enighet med företagets struktur? implementera den information som skapat företagets struktur, detta för att kundens önskemÄl skall formas till konkreta erbjudanden.Empirin Àr hÀmtad genom bÄde kvalitativ och kvantitativ datainsamling.

Olika modeller har genom Ären tagits fram för att förenkla analys av aktiemarknaden. En relativt ny teknik Àr sÄ kallade artificiella neuronnÀt.Dessa modeller har visat sig lovande nÀr det gÀller att förutsÀgaaktiekurser. Projektets syfte Àr att hitta artificiella neuronnÀt som ger bra förutsÀgelser av framtida aktiekurser. Under projektet har ett mjukvarusystemsom genererar och trÀnar artificiella neuronnÀt av typen feedforward utvecklats för att kunna testa neuronnÀt med olika indata, struktur och trÀningsinstÀllningar. För att komma fram till vilka konfigurationer pÄ neuronnÀten som ger bra resultat har nÀten testats genom simulerad aktiehandel dÀr köp- och sÀljbeslut grundats pÄ neuronnÀtens förutsÀgelser.

Genom min uppsats vill jag svara pÄ frÄgan huruvida lokalhistoria gÄr att integrera med grundkursen Historia A utan att detta extra stoff ska urholka kursen, eller störa dess kronologi. Jag vill visa att detta kan Ästadkommas genom noggrann planering och med reflexioner över hur jag som lÀrare kan disponera de antal timmar som tilldelats Historia A. Jag vill visa pÄ betydelsen av att global, nationell, regional och lokal historia samverkar i undervisningen och hur de olika omrÄdena förstÀrker varandra, samt visa att lokalhistoria kan vara ett utmÀrkt redskap för att göra historieundervisningen levande för eleverna. Slutligen vill jag ocksÄ visa de mÄnga fördelarna med att arbeta efter den struktur jag i uppsatsen rekommenderar att anvÀnda till kursen Historia A..