I detta examensarbete analyseras den ryska kompositören Nikolai Medtners Sonata Reminiscenza Op. 38 no. 1 frÄn ett harmoniskt, motiviskt och strukturellt perspektiv. Denna analys innefattar ocksÄ reflektioner kring nÄgra av författarens interpretationsmÀssiga val. Syftet med studien Àr att undersöka hur styckets form och harmonik kopplar det samman sÄvÀl med den klassiska kompositionskonstens regler som med Medtners artistiska/poetiska mÄl.

Denna studie unders?ker hur l?rare i fritidshem navigerar mellan tv? centrala delar av den L?roplanen f?r grundskolan, f?rskoleklassen och fritidshemmet (Lgr22, s. 26, 2022): barns inflytande ?ver verksamheten och vikten av utevistelse. Studien riktar ljuset mot l?rares arbetss?tt och vilka de fr?msta utmaningarna ?r n?r dessa delar hamnar i en m?lkonflikt.

Inledning: Resursproblemen inom vÄrden ökar genom att behandlingar och mediciner blir dyrare, andelen Àldre blir fler och för att möta dessa problem mÄste vÄrden bli effektivare. Utbildningar inom förbÀttringsarbete Àr pÄ framtÄg och Lean Production blir alltmer populÀrt. Bakgrund: Redan pÄ 1800-talet tog Florence Nightingale upp betydelsen av en sÀker och god vÄrd. Styrdokument som lagar och riktlinjer beskriver att sjuksköterskan kontinuerligt ska arbeta med att förbÀttra och skapa kvalitet pÄ vÄrden. Verksamheter som anvÀnder sig av Lean Production har visat sig kunna förbÀttra kvalitet och genom vÀrdeflödeskarta kan vÀrdeskapande steg för patienten identifieras och icke vÀrdeskapande plockas bort.

En Cirkus i ett parkeringshus ? en omdefiniering av en existerande och oanvÀnd struktur med en spÀnnande rörelse pÄ en vÀxande plats ? Telefonplan. En plats för performativa artister att komma samman och utveckla sina idéer och producera en förestÀllning.  En hemmascen att arbeta utifrÄn och en fast punk att arbeta pÄ dÄ arbetsplatserna Àven finns inom enstaka evenemang. En kreativ plats med flexibla rum med en rytm mellan trÀning, produktion och scen..

Rekrytering innebÀr att hitta rÀtt person till rÀtt plats nÀr ny arbetskraft ska tillsÀttas. SvÄrigheten Àr att det inte existerar ett bÀsta sÀtt att utforma en rekryteringsprocess pÄ. Rekryteringsprocesser ser dÀrför olika ut i olika organisationer. Syftet med undersökningen var att pÄ ett kvalitativt sÀtt nÄ en djupare förstÄelse om vilka faktorer som pÄverkar rekryteringsprocessers utformande. Resultatet baserades pÄ halvstrukturerade intervjuer med fem rekryteringsansvariga.

Snabba svÀngningar pÄ marknaden, globalisering och kundernas höga krav stÀller ledningen införstora utmaningar och bristen pÄ en flexibel ledningsmodell blir tydlig. Den traditionelltfunktionsorienterade organisationsstrukturen rÀcker inte till för att leva upp till kundens varierandekrav och önskemÄl. TillÀmpning av processorientering Àr inte bara utgÄngspunkt för effektiviseringoch kvalitetssÀkring av verksamhet utan Àven för att möta framtida utmaningar samt att leva upp tillkundens olika önskemÄl.Syfte med föreliggande uppsats Àr att etablera en struktur pÄ företaget för att de vidare skall kunnadriva verksamheten ur ett processorienterat synsÀtt. Arbetet försöker pÄ djupet ta reda pÄ hurnuvarande teoretiska modeller om processledning skulle kunna modifieras för att bÀttre kunnatillÀmpas av industrin.TillvÀgagÄngssÀttet Àr inriktat pÄ att analysera LOGOSOLs verksamhet och identifiera processeroch eventuella problem genom deltagande observationer, semistrukturerade intervjuer ochgenomgÄng av företagets dokument. I forskningsprocessens gÄr empiri och teorilÀsningen parallelltoch berikar varandra under arbetets gÄng.

Bakgrund: De senaste Ärens skandaler inom nÀringslivet har resulterat i att flertalet lagar och regler har skÀrpts. I Sverige har exempelvis nya och strÀngare regler för extern revision införts genom Revisionsstandard i Sverige, RS. I dagslÀget gÀller RS för alla aktiebolag och till följd av detta samt regeringens förslag att förbjuda kombiuppdrag har lett till en debatt gÀllande revisionsplikten i mindre aktiebolag. I mÄnga europeiska lÀnder Àr dock smÄ aktiebolag undantagna frÄn kravet att genomgÄ extern revision.Syfte: Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att utifrÄn ett intressentperspektiv ge ett förslag pÄ hur revisionsplikten i mindre svenska aktiebolag bör se ut i framtiden.AvgrÀnsningar: Denna uppsats behandlar endast revisionsplikt i aktiebolag, eller motsvarande utlÀndsk företagsform. Dessutom har kretsen av intressenter begrÀnsats till att enbart gÀlla myndigheter och banker.TillvÀgagÄngssÀtt: Genom intervjuer med Ekobrottsmyndigheten, Skatteverket och fem banker samt genom att studera lagstiftningen gÀllande revisionsplikt i Sverige, Norge, Danmark, Finland, Frankrike, Tyskland och Storbritannien kunde ett förslag till den framtida revisionsplikten i mindre aktiebolag utarbetas.Resultat: JÀmförelsen lÀnderna emellan visar att det med hjÀlp av redovisningsteorier Àr svÄrt att förklara varför vissa lÀnder har revisionsplikt medan andra inte har det.

This paper discusses runic inscriptions from the middle ages on Gotland and how they portray social structure. It focuses on three themes: (1) fixed time and space, (2) women and the nuclear family and (3) profession and social status/structure. It also discusses changes brought on by a more structured and established Christianity, as well as differences between medieval rune stones on Gotland and their predecessors Viking Age rune stones in the MĂ€lar Valley..

Olika modeller har genom Ären tagits fram för att förenkla analys av aktiemarknaden. En relativt ny teknik Àr sÄ kallade artificiella neuronnÀt.Dessa modeller har visat sig lovande nÀr det gÀller att förutsÀgaaktiekurser. Projektets syfte Àr att hitta artificiella neuronnÀt som ger bra förutsÀgelser av framtida aktiekurser. Under projektet har ett mjukvarusystemsom genererar och trÀnar artificiella neuronnÀt av typen feedforward utvecklats för att kunna testa neuronnÀt med olika indata, struktur och trÀningsinstÀllningar. För att komma fram till vilka konfigurationer pÄ neuronnÀten som ger bra resultat har nÀten testats genom simulerad aktiehandel dÀr köp- och sÀljbeslut grundats pÄ neuronnÀtens förutsÀgelser.

Olika modeller har genom Ären tagits fram för att förenkla analys av aktiemarknaden. En relativt ny teknik Àr sÄ kallade artificiella neuronnÀt.Dessa modeller har visat sig lovande nÀr det gÀller att förutsÀgaaktiekurser. Projektets syfte Àr att hitta artificiella neuronnÀt som ger bra förutsÀgelser av framtida aktiekurser. Under projektet har ett mjukvarusystemsom genererar och trÀnar artificiella neuronnÀt av typen feedforward utvecklats för att kunna testa neuronnÀt med olika indata, struktur och trÀningsinstÀllningar. För att komma fram till vilka konfigurationer pÄ neuronnÀten som ger bra resultat har nÀten testats genom simulerad aktiehandel dÀr köp- och sÀljbeslut grundats pÄ neuronnÀtens förutsÀgelser.

Olika modeller har genom Ären tagits fram för att förenkla analys av aktiemarknaden. En relativt ny teknik Àr sÄ kallade artificiella neuronnÀt.Dessa modeller har visat sig lovande nÀr det gÀller att förutsÀgaaktiekurser. Projektets syfte Àr att hitta artificiella neuronnÀt som ger bra förutsÀgelser av framtida aktiekurser. Under projektet har ett mjukvarusystemsom genererar och trÀnar artificiella neuronnÀt av typen feedforward utvecklats för att kunna testa neuronnÀt med olika indata, struktur och trÀningsinstÀllningar. För att komma fram till vilka konfigurationer pÄ neuronnÀten som ger bra resultat har nÀten testats genom simulerad aktiehandel dÀr köp- och sÀljbeslut grundats pÄ neuronnÀtens förutsÀgelser.

Olika modeller har genom Ären tagits fram för att förenkla analys av aktiemarknaden. En relativt ny teknik Àr sÄ kallade artificiella neuronnÀt.Dessa modeller har visat sig lovande nÀr det gÀller att förutsÀgaaktiekurser. Projektets syfte Àr att hitta artificiella neuronnÀt som ger bra förutsÀgelser av framtida aktiekurser. Under projektet har ett mjukvarusystemsom genererar och trÀnar artificiella neuronnÀt av typen feedforward utvecklats för att kunna testa neuronnÀt med olika indata, struktur och trÀningsinstÀllningar. För att komma fram till vilka konfigurationer pÄ neuronnÀten som ger bra resultat har nÀten testats genom simulerad aktiehandel dÀr köp- och sÀljbeslut grundats pÄ neuronnÀtens förutsÀgelser.

Arbetet syftar till att ta reda pÄ vad rektorer och lÀrare har för tankar kring huruvida dagens skola Àr i behov av hÄrdare disciplin, samt vad hÄrdare disciplin skulle fÄ för effekter pÄ elevernas lÀrande. Undersökningen Àr genomförd med enkÀt som distribuerades via internet, dÀr de besvarande kunde lÀmna sina tankar och Äsikter kring vÄra frÄgor. Slutsatsen som dras i arbetet Àr att de besvarande lÀrarna och rektorerna förvisso anser att skolan Àr i behov av ordning i klassrummet för att undervisningen ska bli effektiv, men att detta dock inte kan eller bör uppnÄs genom hÄrdare disciplin och bestraffningar. De besvarande efterstrÀvar bÀttre ledarskap i form tydlighet hos pedagogerna, dÀr samspel, kommunikation och struktur Àr det viktigaste för att skapa en ordnad miljö i klassrummet..

Syftet med denna intervjustudie har varit att analysera hur förskolechefer ser pÄ sin roll som chef och pedagogisk ledare. Intentionen Àr att belysa vilka konsekvenser upplevda ramar och förutsÀttningar fÄr för deras möjligheter att utföra sitt uppdrag. Studien visar att förskolechefer upplever sitt uppdrag komplext och mÄngfacetterat. De strÀvar efter att hitta en balans och struktur i mÄngfalden av uppgifter för att kunna agera som pedagogisk ledare och chef..

Syftet med föreliggande fallstudie var attundersöka vilka styrkor och svagheter som finns vid introduktion av nyanstÀlldapÄ ett fastighetsbolag samt att kartlÀgga introduktionsprocessens förbÀttringspotential. Studien baseras pÄ Ätta enskilda semistrukturerade djupintervjuer med anstÀllda inom olika befattningar inom företaget dÀr sedanen tematisk analys genomfördes baserat pÄ respondenternas svar. Respondenterna hade alla en delad uppfattning kring företagets positiva företagsklimat. Samtligarespondenter ansÄg Àven att introduktion av nyanstÀllda kan förbÀttras inomflera omrÄden. De efterfrÄgas exempelvis ett mer formaliserat introduktionsupplÀgg, mer struktur, fler utbildningar och checklistor som chefer kan anvÀnda sig av.