Genom min uppsats vill jag svara pÄ frÄgan huruvida lokalhistoria gÄr att integrera med grundkursen Historia A utan att detta extra stoff ska urholka kursen, eller störa dess kronologi. Jag vill visa att detta kan Ästadkommas genom noggrann planering och med reflexioner över hur jag som lÀrare kan disponera de antal timmar som tilldelats Historia A. Jag vill visa pÄ betydelsen av att global, nationell, regional och lokal historia samverkar i undervisningen och hur de olika omrÄdena förstÀrker varandra, samt visa att lokalhistoria kan vara ett utmÀrkt redskap för att göra historieundervisningen levande för eleverna. Slutligen vill jag ocksÄ visa de mÄnga fördelarna med att arbeta efter den struktur jag i uppsatsen rekommenderar att anvÀnda till kursen Historia A..

Detta arbetes syfte har varit att söka svaret pÄ hur rÀttslÀget Àr mellan Ä ena sidan lantbrukare och Ä andra sidan deras grannar i Sverige. Vilka rÀttigheter har grannar som drabbas av lukt, buller och andra störningar pÄ grund av ett nÀra belÀget jordbruk? Med början vid tidigare lagar fram till dagens miljöbalk och jordabalk och sedan behandla rÀttsfall frÄn Miljööverdomstolen har ett svar pÄ dessa frÄgor framkommit. Arbetet innehÄller Àven en detaljstudie över ett rÀttsfall som visat hur ett Àrende gÄr till, frÄn första början till slutet vid Miljööverdomstolen. DÀr visas hur domstolen ser pÄ störningar som skapas pÄ grund av lantbruk och vilka ÄtgÀrder som lantbrukaren var tvungen att vidta sÄ att grannen kunde fÄ acceptabla levnadsförhÄllanden.

I denna uppsats presenteras en studie med syftet att undersöka hur ett fÄtal lÀrare som undervisar i svenska jobbar med texttyper i skrivundervisning samt hur dessa lÀrare skapar en sprÄklig miljö som frÀmjar alla elevers lÀrande. Uppsatsen vill dessutom utreda hur de medverkande svensklÀrarna stöttar andrasprÄkselevers sprÄk- och kunskapsutveckling och om lÀrarna anvÀnder sig av en explicit undervisning nÀr de undervisar i texttyper. Slutsatsen visar att undersökningens lÀrare anvÀnder sig av en ?traditionell? undervisning som verkar fokusera pÄ erfarenheter som elever med majoritetsbakgrund har. De begrepp och termer som lÀraren antar Àr nya eller okÀnda för eleverna förklaras i klass, dock Àr lÀrarna medvetna om att somliga andrasprÄkselever inte har förstÄtt dessa.

Denna studie behandlar teorin om disruption samt hur högskolan kan med hjĂ€lp av denna teori skapa nya utbildningar som Ă€r mera meningsfulla för studenterna. Fokus ligger pĂ„ hur vĂ€rlden runt omkring högskolan förĂ€ndras vilket gör att högskolan behöver förĂ€ndras för att kunna erbjuda utbildningar som Ă€r relevanta för studenter i framtiden. För att klara av detta behövs en ny affĂ€rsmodell utvecklas som kan skrĂ€ddarsy utbildningar till studenter efter deras unika behov. Orsaken till varför inte den traditionella högskolan kan erbjuda skrĂ€ddarsydda utbildningar Ă€r för att affĂ€rsmodellen Ă€r standardiserad och ömsesidigt beroende. Även sĂ€ttet att leverera kunskap pĂ„ behöver förĂ€ndras frĂ„n traditionell undervisning till en datorbaserad undervisning.

Vid LKABs gruva i Malmberget tillÀmpas metoden skivrasbrytning. NÀr en malmkropp börjar brytas under jord och inte vid markytan bildas ett hÄlrum. Detta hÄlrum propagerar normalt uppÄt som en följd av att det oförstÀrkta taket gradvis rasar in. Processen benÀmns uppblockning. 400 meter över en tidigare obruten del av malmkroppen Printzsköld löper en kritisk utrymningsvÀg.

Olika modeller har genom Ären tagits fram för att förenkla analys av aktiemarknaden. En relativt ny teknik Àr sÄ kallade artificiella neuronnÀt.Dessa modeller har visat sig lovande nÀr det gÀller att förutsÀgaaktiekurser. Projektets syfte Àr att hitta artificiella neuronnÀt som ger bra förutsÀgelser av framtida aktiekurser. Under projektet har ett mjukvarusystemsom genererar och trÀnar artificiella neuronnÀt av typen feedforward utvecklats för att kunna testa neuronnÀt med olika indata, struktur och trÀningsinstÀllningar. För att komma fram till vilka konfigurationer pÄ neuronnÀten som ger bra resultat har nÀten testats genom simulerad aktiehandel dÀr köp- och sÀljbeslut grundats pÄ neuronnÀtens förutsÀgelser.

Mindre samhÀllen som Àr starkt prÀglade av enskilda industrier Àr till stor del beroende av de arbetstillfÀllen industrin ger. DÄ svÀngningar i konjunkturen gör att dessa arbetstillfÀllen varierar, varierar Àven samhÀllets efterfrÄgan och struktur.För att försöka skapa en robustare samhÀllsstruktur trots konjunktursvÀngningarna och minska samhÀllens pÄverkan av en stark industri har ett antal riktlinjer tagits fram. Dessa inbegriper vikten av alternativa nÀringar och arbetsplatser för att minska beroendet av den enskilda industrin. Det tydliggörs att ett samhÀlles identitet och attraktivitet Àr mycket viktiga i konjunkturkÀnsliga samhÀllen och detta kan frÀmja en arbetspendling istÀllet för flytt, dÄ platsen för arbete varierar. Goda kommunikationer sÄ som vÀgar och jÀrnvÀgar Àr viktiga för att arbetspendlingen och dÀrmed Àven regionförstoring ska kunna ske.

Denna uppsats behandlar fondkommissionÀrers skadestÄndsansvar ur ett kontraktuellt perspektiv. Kommission innebÀr att ena parten i ett avtalsförhÄllande Ätar sig att i eget namn men för annans rÀkning köpa eller sÀlja varor, vÀrdepapper eller annan lös egendom. En kommissionÀr som handlar med aktier eller andra finansiella instrument kallas för fondkommissionÀr. Vilket ansvar har en fondkommissionÀr som exempelvis försummar att utföra ett uppdrag Ät en kommittent i rÀtt tid? Denna och liknande frÄgor angÄende fondkommissionÀrers skadestÄndsansvar kommer att beröras i uppsatsen.

Uppsatsen redogör för de teorier och diskussioner som bygger pÄ att dagens Tv och data spel kan ha en berÀttande struktur som i filmer. Syftet Àr att genom undersökningen av strukturen i spel och film, samt karaktÀrernas funktioner för berÀttelsens drivkraft visa att dagens spel kan vara berÀttande och dÀrför möjlig att analysera med narratologiska verktyg.FrÄgestÀllningarna i uppsatsen Àr vilken funktion fÄr karaktÀrerna för berÀttelsens drivkraft i spelet i jÀmförelse med filmen? Hur Àr berÀttelsen strukturerad i spelet i jÀmförelse med filmen? Den ena av de olika teorierna som jag kommer att anvÀnda mig av Àr narrationsanalytikern Christophen Vogler?s teori om berÀttelsens uppbyggnad. För att kunna analysera karaktÀrernas funktioner anvÀnder jag mig av Lee Sheldons tankar om karaktÀrer i dataspel..

Uppsatsen kommer reflektera kring vad som gör ett spel till en e-sport med fokus pÄ tre huvuddelar inom e-sport idag. Detta baseras pÄ Klines, Peuters och Dyer-Withefords teori om Three Circuits of interactivity; Teknik, Marknadsföring och Kultur. Dessa tre delar utgör e-sport.Alla spel som finns pÄ marknaden idag Àr tÀvlingsinriktade och gÄr ut pÄ att lösa problem, men alla spel Àr inte e-sporter och det finns Àven spel som försvunnit frÄn scenen. Vi ville undersöka hur detta var möjligt. Vilka faktorer Àr det som gör att vissa spel bli e-sporter?Vi samlade information under DreamHack Vinter 2011 frÄn flera kÀllor inom e-sport.

Scania CV AB i SödertÀlje har lÀnge haft ett behov av att kvalitetssÀkra de prototypartiklar som köps in till tester. I dagslÀget tvingas kvalitetsingenjörerna att fokusera pÄ artiklar som ska gÄ till serieproduktion vilket medför en osÀkerhet i hur vÀl prototyperna stÀmmer med de ritningar och specifikationer som tagits fram. Genom en utveckling av tre arbetsdokument och en arbetsmetod för anskaffning av prototypartiklar finns nu en struktur som tillgodoser de behov som finns för kvalitetssÀkring av prototypartiklar. Quality Assurance of Prototype Parts (QAPP) utgÄr ifrÄn teorier om hur kvalitetssÀkringsarbete ska utvecklas samt ur empiriskt material frÄn fallföretaget. QAPP Àr nu testat i pilotgrupper och kommer att arbetas vidare med av förvaltningsgrupper pÄ fallföretaget..

Olika modeller har genom aren tagits fram för att förenkla analys av aktiemarknaden. En relativt ny teknik Àr sÄ kallade artificiella neuronnÀt. Dessa modeller har visat sig lovande nÀr det gÀller att förutsÀgaaktiekurser. Projektets syfte Àr att hitta artificiella neuronnÀt som gerbra förutsÀgelser av framtida aktiekurser. Under projektet har ett mjukvarusystemsom genererar och trÀnar artificiella neuronn at av typen feedforwardutvecklats för att kunna testa neuronnÀt med olika indata, struktur och trÀningsinstÀllningar.

Syfte och frÄgestÀllningarDenna studie Àmnar undersöka vilka förutsÀttningar som lÀrare haft i samband med deras arbete mot att implementera den nya kursplanen i Lgr11. Vidare syftar Àven studien till att undersöka hur lÀrare uppfattar kursplanens pÄverkan pÄ Àmnet grÀnser och möjligheten att pÄverka dessa. Den första frÄgestÀllningen lyder; Vilka hinder och möjligheter har lÀrare i idrott och hÀlsa stött pÄ i samband med implementeringen av Lgr11 ur ett lÀrandeperspektiv? Den andra frÄgestÀllningen lyder; Hur upplever lÀrare i idrott och hÀlsa Àmnets struktur i och med implementeringen av Lgr11?MetodDenna studie har en kvalitativ ansats. Enskilda intervjuer har genomförts med fyra idrottslÀrare som undervisar i grundskolan och som har god insyn i den nya kursplanen.

Ett specifikt syfte i uppsatsen Àr, att ta reda pÄ hur ett antal pedagoger tÀnker om olika teorier om barns lÀrande. Arbetet handlar ocksÄ om hur pedagoger sÀger att de stimulerar eleverna till lÀrande. I teoridelen beskrivs ett kognitivt, kulturhistoriskt och sociokulturellt perspektiv. DÀrefter introduceras Howard Gardner och hans teori om de multipla intelligenserna. Kapitlet innefattar ocksÄ aktuell forskning som belyser pedagogers syn pÄ barns lÀrande.

Syftet med uppsatsen Àr att ge en djupare förstÄelse för den fornnordisk religionen, samt hur de fornnordiska myterna speglade de könsroller som fanns i samhÀllet. Syftet uppnÄs genom en analys av fyra mytologiska gestalter: Idun, Freja, Tor och Loke.ReligionslÀrare kan, genom lÀsning av uppsatsen, tillÀgna sig en förberedelse inför den kommande lÀrarrollen. Detta genom att nÄ en ökad medvetenhet om den fornnordiska mytologin. Det Àr viktigt att se vilka ideal och motbilder i religionen som skapat ideal för mÀnskliga normer och levnadssÀtt. Uppsatsen belyser de skilda könsroller som fanns under vikingatidens samhÀlle.