I denna uppsats presenteras en studie med syftet att undersöka hur ett fÄtal lÀrare som undervisar i svenska jobbar med texttyper i skrivundervisning samt hur dessa lÀrare skapar en sprÄklig miljö som frÀmjar alla elevers lÀrande. Uppsatsen vill dessutom utreda hur de medverkande svensklÀrarna stöttar andrasprÄkselevers sprÄk- och kunskapsutveckling och om lÀrarna anvÀnder sig av en explicit undervisning nÀr de undervisar i texttyper. Slutsatsen visar att undersökningens lÀrare anvÀnder sig av en ?traditionell? undervisning som verkar fokusera pÄ erfarenheter som elever med majoritetsbakgrund har. De begrepp och termer som lÀraren antar Àr nya eller okÀnda för eleverna förklaras i klass, dock Àr lÀrarna medvetna om att somliga andrasprÄkselever inte har förstÄtt dessa.

Objektorienterade mönster och omkonstruktion Àr tvÄ olika designstrategier som har ett gemensamt mÄl: att göra mjukvarusystem mer förÀndringsbara och mindre komplexa. Mönster tillÀmpas för att förebygga utvecklingen av komplexitet i mjukvara. Omkonstruktioner görs för att reducera komplexitet som redan uppstÄtt i mjukvarans inre struktur. Denna rapport identifierar fyra grundlÀggande strukturproblem som gör mjukvara onödigt komplex och svÄr att förÀndra: duplicerad kod, villkorslogik, lÄnga metoder och bristande inkapsling. Rapporten visar hur objektorienterade mönster kan införas i mjukvara genom omkonstruktion och göra mjukvara mer förÀndringsbar genom att reducera de fyra nÀmnda strukturproblemen.

Postoperativ smÀrta Àr nÄgot som merparten patienter som genomgÄr kirurgi upplever och som kan leda till lÀngre ÄterhÀmtning, sÀmre livskvalité och lÄngvariga smÀrttillstÄnd om den inte behandlas adekvat. Det finns förutom farmakologisk smÀrtbehandling Àven icke farmakologiska metoder för att lindra smÀrta. Syftet med denna studie var att göra en kunskapsöversikt över icke farmakologiska omvÄrdnadsÄtgÀrder vid postoperativ smÀrta. En litteratursökning gjordes i fyra databaser: Cinahl, PubMed, Amed/EBSCO samt Psychinfo. Nitton artiklar valdes ut för analys.

Syftet med den hÀr studien Àr att synliggöra barns perspektiv i en samling och hur pedagogerna bemöter barns perspektiv i samlingen. En kvalitativ forskningsmetod ligger till grund för arbetet och bygger pÄ en fenomenologisk teori. Studiens data samlades in med hjÀlp av observationer pÄ en förskola norr om Stockholm. Resultatet visar att barnen kroppsligt uttrycker sina upplevelser och erfarenheter av samlingen, dÀr olika former av passivitet och motstÄnd var förekommande hos barnen. Studien visar Àven pÄ att barnen ofta söker sig till varandra med avsikten att ingÄ i sociala gemenskaper, dela glÀdje och upplevelser.

Stockholms stad förvÀntas fram till 2030 öka sin befolkningsmÀngd med 150 000 nya invÄnare. DÀrmed uppkommer behov av att ocksÄ grannskapsförorterna expanderar. Kan en relativt kraftig expansion ske i dessa förorter och hur bör i sÄ fall dess struktur och form att förÀndras? Förortsutbyggnaden i Stockholm skedde i en expansiv tid, dÄ det fanns en stark misstro mot staden som fenomen. Grannskapsförorterna, uppförda frÄn 1940-talet till mitten av 60-talet, planerades efter ett lantligt ideal, med naturen som övergripande system dÀr mÀnniskans behov av vila skulle tillgodoses.

Denna rapport handlar om hur man som lÀrare kan variera undervisningen i matematik med en fokusering pÄ laborativ matematik. Den riktar sig frÀmst mot gymnasiet men Àr Àven aktuell för bÄde för yngre och Àldre Äldrar. Rapporten behandlar lÀrares och elevers syn pÄ undervisning samt ger konkreta förslag pÄ hur sÄdan undervisning kan gÄ till. Syftet med rapporten Àr att undersöka vad det finns för alternativ till traditionell undervisning och presentera dessa. Metoden som anvÀnts Àr intervjuer dÀr jag tagit kontakt med lÀrare som Àr kÀnda för att anvÀnda alternativa undervisningsmetoder och laborativ matematik.

Bakgrunden till vÄr studie Àr att naturvetenskap och teknik fÄtt större plats i förskolans lÀroplan samtidigt som studier visat pÄ att det finns brister i arbetet med dessa Àmnen pÄ skolor och förskolor. Syftet med studien var att fÄ syn pÄ likheter och skillnader i hur fyra förskollÀrare, frÄn en Àmnesinriktad och en traditionell förskola, ser pÄ naturvetenskap och teknik samt arbetssÀtt och Àmneskunskapens betydelse. Vi har gjort en kvalitativ studie och som metod valde vi att göra enskilda intervjuer som spelades in med ljudupptagning. De teoretiska utgÄngspunkter som anvÀnts i analysen har fokus pÄ det sociokulturella perspektivet. Resultatet visar att de likheter som finns Àr att förskollÀrarna anser att grunden för barns lÀrande Àr ett utforskande och undersökande arbetsÀtt i samspel med barn och vuxna.

Olika modeller har genom Ären tagits fram för att förenkla analys av aktiemarknaden. En relativt ny teknik Àr sÄ kallade artificiella neuronnÀt.Dessa modeller har visat sig lovande nÀr det gÀller att förutsÀgaaktiekurser. Projektets syfte Àr att hitta artificiella neuronnÀt som ger bra förutsÀgelser av framtida aktiekurser. Under projektet har ett mjukvarusystemsom genererar och trÀnar artificiella neuronnÀt av typen feedforward utvecklats för att kunna testa neuronnÀt med olika indata, struktur och trÀningsinstÀllningar. För att komma fram till vilka konfigurationer pÄ neuronnÀten som ger bra resultat har nÀten testats genom simulerad aktiehandel dÀr köp- och sÀljbeslut grundats pÄ neuronnÀtens förutsÀgelser.

Denna undersökning behandlar vilka faktorer som pÄverkar multinationella tillverkande företag nÀr de vÀljer att placera kontrollen över sin internationella fysiska distribution (IPD) hos moderbolaget eller det utlÀndska dotterbolaget.Undersökningen Àr genomförd hos sju elektroniktillverkande företag i StockholmsomrÄdet. Datainsamlingen har frÀmst skett genom kvalitativa intervjuer med utvalda personer anstÀllda pÄ företagen, samt via elektroniska kÀllor som tillhandahölls av företagen.Undersökningen syftar till att analysera faktorer som pÄverkar multinationella företag nÀr de vÀljer placering av kontrollen över den internationella fysiska distributionen.Analysen visar pÄ att de faktorer som i störst utstrÀckning pÄverkar multinationella företag vid detta beslut Àr deras egen omsÀttning samt erfarenhet av att vara ett multinationellt företag.Slutsatsen för denna undersökning blir följaktligen att ett multinationellt företag vÀljer placering av kontrollen beroende pÄ vilken fas företaget befinner sig i. Dessa faser identifieras i denna undersökning som Traditionell centralisering, Effektiv decentralisering och HÄllbar centralisering..

I denna studie undersöker jag hur förskolepedagoger arbetar med kommunikation inom förskolan med hjÀlp av bland annat bildstöd. Bilden och andra alternativa metoder kan vara ett stort komplement till det talade ordet, inte minst för barn med problematik, Àven om det gynnar alla barn i verksamheten. Vikten av kommunikation och hur den kan underlÀttas redogörs för i detta arbete. Samtal med pedagoger och observationer i en förskoleverksamhet har gett mig en inblick i det dagliga arbetet dÀr visuell tydlighet och struktur stÄr i centrum. Studien visar pÄ de fördelar som finns att vinna med att ge barnen en förutsÀgbar och tydlig miljö att vistas i, men granskar Àven de kritiska aspekter som kan finnas runt detta..

Uppsatsen ger en retorisk analys av tidningsdebatten Ranelidfejden 2003. Fejden startade med skribenten Linda Skugges recension i Expressen av Björn Ranelids bok Kvinnan Àr det första könet. Inom kort publicerades artiklar i Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet som ifrÄgasatte Skugges kompetens som kritiker. Uppsatsen undersöker dessa artiklar och hur de argumenterar för att upprÀtthÄlla respektive bryta mot de normer som finns kring traditionell litteraturkritik. Detta görs genom att utgÄ frÄn Kenneth Burkes dramatistiska analys inklusive ett genusperspektiv.

Syftet med detta arbete Àr att undersöka hur pedagoger ser pÄ lek och dess relation till barns lÀrande. FrÄgestÀllningarna som vi i studien utgÄr ifrÄn Àr följande: ? Hur ser pedagogerna pÄ barns lek? ? Hur ser pedagoger pÄ relationen mellan barns lek och lÀrande? VÄr uppsats Àr en traditionell studie med en kvalitativ ansats med intervjuer som metod. Empirin samlades in genom intervjuer, intervjuerna genomfördes i en sexavdelnings förskola i SkÄne, till intervjuerna medverkade fyra förskollÀrare med lÄnga yrkeserfarenheter. Vi anvÀnde oss av ljudinspelningar nÀr intervjuerna genomfördes. Vi har anvÀnt oss av tvÄ kÀnda teoretiker, Lev Vygotskij (1896-1934) och Jean Piaget(1896- 1980) samt skandinaviska nutida forskare, för att analysera, förstÄ och fördjupa oss i det som pedagogerna har delat med sig av under intervjuerna. Resultatet av arbetet visar att pedagogerna anser att leken Àr en viktig del i förskolan och menar att det Àr i leken som barn utvecklar sitt mÄngsidiga lÀrande i olika ÀmnesomrÄden sÄ som matematik, natur, teknik, sprÄk och Àven skapar sociala fÀrdigheter.

Syftet med uppsatsen Àr att fÄ kunskap om elevers lÀrande i klassrummet. UtifrÄn syftet har forskningsfrÄgan "Hur ser elever pÄ sitt lÀrande avseende undervisningen i klassrummet?" formulerats. Avseende denna frÄga har jag intervjuat sex gymnasieelever. Det visar sig i undersökningen att eleverna ser pÄ sitt lÀrande i klassrummet som viktigt.

Syftet med studien var att ta reda pa? hur man kan fra?mja lek fo?r barn med autistiska symptom som bor pa? korttidsboenden. En kvalitativ intervjuunderso?kning gjordes med sex deltagare och analyserades sedan genom en tolkande fenomenologisk analys (IPA). Fyra huvudteman med tillho?rande tva? underteman var valdes ut.

Tio deltagare fick lyssna pÄ tvÄ musikaliska verk varefter de, fritt formulerande, fick besvara frÄgor avseende de tvÄ verken. Upphovsmannen till verken intervjuades för att fÄ fram intentionerna bakom verken och Àven bakgrunden till dem. Syftet var att, i en fallstudie, undersöka relationen mellan musikintention och musikreception. De huvudsakliga resultaten var att huruvida lÄtskrivaren/musikerns intentioner gick fram till Ähöraren berodde pÄ flertalet variabler. Vad gÀllde en lÄts handling var lÀttillgÀngligheten betydande.