Enligt kritisk rasteori Àr rasism en struktur som genomsyrar hela samhÀllet och upprÀtthÄlls av vardagsrasism. Föreliggande studie syftar dÀrför till att undersöka vita barns uppfattningar om "ras" i homogent vita förskolor i Sverige samt hur dessa kan pÄverkas genom bilderböcker. "Ras" ses hÀr som en förÀndringsbar social struktur som kategoriserar in (rasifierar) folk utifrÄn fysiska attribut och förestÀllningar om agerande och egenskaper utifrÄn dessa. UtifrÄn fenomenografiskt förhÄllningssÀtt görs studien pÄ 10 barn uppdelade pÄ tvÄ grupper genom att lÀsa sex bilderböcker med rasifierade huvudroller under fyra veckor. De tekniker som anvÀnds Àr fokusgrupp, i form av bokprat, och experimentorienterad bildsprÄksteknik.

Intresset för lyxprodukter har ökat runt om i vÀrlden vilket ocksÄ blivit allt mer framtrÀdande i Sverige. Marknaden för lyxprodukter har de senaste Ären förÀndrats och banat vÀg för en ny kategori av lyx tillgÀnglig för en globalt vÀxande medelklass. Den nya kategorin benÀmns ofta som new luxury vilket innebÀr en Ätkomlig kategori av statusgivande produkter som Àr lÀgre i pris Àn de traditionella lyxprodukterna. Allt fler lyxföretag vÀljer att expandera för att kunna nÄ en bredare kundbas och tillÀmpar dÀrför produktlinjeutvidgning eller varumÀrkesutvidgning. En alltför omfattande expandering kan dock innebÀra risker eftersom den uppfattade exklusiviteten hos ett lyxföretag kan gÄ förlorad.

ADHD Àr ett funktionshinder som innebÀr avvikelser inom omrÄdena uppmÀrksamhet, aktivitet samt impulsivitet. Som pedagog Àr det viktigt att ha en förstÄelse för funktionshindret och möta eleverna utifrÄn sina förutsÀttningar och ge det stöd de behöver. Syftet med studien Àr att studera nÄgra personers erfarenheter kring den pedagogiska verksamheten och hur den bör anpassas för att underlÀtta för elever med diagnosen ADHD. FrÄgorna som ligger till grund för studien Àr: Vilka pedagogiska strategier anser informanterna behövs för att undervisa elever med diagnosen ADHD? Vilka uppfattningar framkommer vad det gÀller specifika hjÀlpmedel avsedda att hjÀlpa elever med diagnosen ADHD? Hur anses struktur skapas för elever med diagnosen ADHD enligt informanterna? Genom intervjuer har rÄdata insamlats.

Detta arbete har gjorts i samarbete med Jönköpings kommun.Arbetet handlar om orten Bankeryds struktur och framtida utveckling. Orten ligger i Jönköpings kommun 10 km nordvÀst om Jönköping lÀngs VÀttern. NÀrheten till Jönköping innebÀr bÄde möjligheter och problem, dÄ orten kan dra nytta av stadens serviceutbud samtidigt som det egna riskerar att bli eftersatt pÄ grund av konkurrensen.Syftet med arbetet var att se om Bankeryd ska utvecklas som en egen ort eller en förort. Vidare var syftet att utreda dagens struktur och roll i ortssystemet för att kunna ta fram en strategi för utveckling.Metoden som valdes var en deskriptiv analys. Denna kompletterades med intervjuer och egna iakttagelser.

Enligt kritisk rasteori Àr rasism en struktur som genomsyrar hela samhÀllet och upprÀtthÄlls av vardagsrasism. Föreliggande studie syftar dÀrför till att undersöka vita barns uppfattningar om "ras" i homogent vita förskolor i Sverige samt hur dessa kan pÄverkas genom bilderböcker. "Ras" ses hÀr som en förÀndringsbar social struktur som kategoriserar in (rasifierar) folk utifrÄn fysiska attribut och förestÀllningar om agerande och egenskaper utifrÄn dessa. UtifrÄn fenomenografiskt förhÄllningssÀtt görs studien pÄ 10 barn uppdelade pÄ tvÄ grupper genom att lÀsa sex bilderböcker med rasifierade huvudroller under fyra veckor. De tekniker som anvÀnds Àr fokusgrupp, i form av bokprat, och experimentorienterad bildsprÄksteknik.

MÄnga samtidskonstnÀrer arbetar idag aktivt med berÀttelsens struktur, konstverken fungerar som en del i en mer omfattande process som fogar samman det visuella uttrycket med berÀttande och en övergripande dramaturgi.I detta examensarbete försöker jag synliggöra hur ett konstverks berÀttelsestruktur kan urskiljas dels genom att anvÀnda olika teoretiska perspektiv, dÀr jag bland annat försöker svara pÄ frÄgan,vad Àr en berÀttelse? Men Àven undersöka hur en berÀttelses struktur kan urskiljas visuellt, genom mitt gestaltande arbete. I bÄde den teoretiska och gestaltande delen försöker jag visa att en berÀttelse Àr under stÀndig transformation, samt mottagarens roll i skapandet av en berÀttelse.Jag kommer röra mig mellan den strukturalistiska uppdelningen av ?den klassiska berÀttelsen? till en mer poststrukturalistisk utvidgad syn. Jag kommer Àven ha som utgÄngspunkt att berÀttelsen Àr en aktiv deltagare i skapandet av vÄr sociala praktik.Mitt examensarbete har utgÄtt ifrÄn frÄgestÀllningen:Vilka berÀttarstrukturer kan urskiljas i samtidskonstnÀrers konstverk/projekt? Hur arbetar dessa konstnÀrer med berÀttelsens egenskaper och villkor? Hur pÄverkar berÀttarstrukturen i sin tur konstverket/projektet?Till mitt gestaltade arbete bad jag fem personer vÀlja varsin filmscen, denna filmscen ÄterberÀttades sedan muntligt för mig (utan att avslöja vilken film) utifrÄn berÀttelserna gjorde jag teckningar som sedan blev till fem animerade scener.Scenerna presenteras i en följd..

Revisorsrollen har förÀndrats över tiden. Tidigare arbetade revisorn bara med revision och revisionsrÄdgivning, men numera ingÄr Àven en roll som rÄdgivare i frÄgor som inte direkt Àr förknippade med revision. NÀr revisorns kunskaper inte rÀcker till mÄste denne ta hjÀlp av olika specialister. För att revisorn vid den lilla revisionsbyrÄn ska fÄ tillgÄng till dessa specialister Àr ett externt nÀtverk nödvÀndigt. Syftet med denna uppsats har varit att kartlÀgga hur nÀtverket ser ut för revisorn vid den lilla revisionsbyrÄn.

Uppsatsen grundar sig pĂ„ en diskursanalytisk undersökning av det hĂ€lsofrĂ€mjande arbetets struktur och förhĂ„llningssĂ€tt ur ett sociologiskt perspektiv. Fyra olika verksamheter som pĂ„ ett eller annat sĂ€tt arbetar med hĂ€lsofrĂ€mjande verksamhet har undersökts, Socialdepartementet, FolkhĂ€lsoinstitutet(Fhi), HĂ€lsofrĂ€mjande Sjukhus(Hfs) samt Södra Älvsborgs Sjukhus(SÄS). Jag utförde Ă€ven en undersökning pĂ„ individnivĂ„, dĂ€r anstĂ€llda pĂ„ SÄS fick uttrycka Ă„sikter och tankar om hĂ€lsa och hĂ€lsofrĂ€mjande arbete. Syftet med uppsatsen var att undersöka den sociologiska forskningens inverkan och roll inom det hĂ€lsofrĂ€mjande arbetet.Det hĂ€lsofrĂ€mjande arbetet Ă€r uppbyggt kring tvĂ€rvetenskaplig forskning men fokuset pĂ„ hur detta ska implementeras i individers vardag har fokus pĂ„ det samhĂ€llsvetenskapliga. Sociologiska begrepp och perspektiv ges utrymme i diskurser och de sociala behoven uppmĂ€rksammas och bidrar till utvecklingen.

Uppsatsen avhandlar en kombination mellan situationsteorin och utformningsprocessen av ett balanserat styrkort. Grundidén med situationsteorin Àr att valen som görs Àr drivna av ett rationellt handlande som ett svar pÄ den situation som rÄder. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka om omgivning, storlek, struktur och strategi kan vara viktiga pÄverkansfaktorer vid utformningsprocessen av ett balanserat styrkort och i sÄ fall pÄ vilket sÀtt. För att besvara detta har vi anvÀnt oss av relevant teori inom omrÄdet för balanserad styrning samt situationsteori kopplat till situationsfaktorerna. Fallstudier har genomförts pÄ LuleÄ kommun och SSAB TunnplÄt dÀr respondenterna har varit personer som haft en god inblick i processen.

LÀnsförsÀkringar VÀrmlands behov av att förenkla och förbÀttra sin sajt samt den befintliga litteraturens brist pÄ konkreta förslag till hur specifika sajter kan förbÀttras Àr grunderna till denna uppsats..

I föreliggande studie undersöks hur ett undervisningsupplÀgg baserat pÄ flipped classroom pÄverkar resultatet i en matematikklass pÄ det naturvetenskapliga programmet, samt hur eleverna förhÄller sig till ett sÄdant undervisningsupplÀgg.Klassen undervisades av samma lÀrare, men med olika undervisningsupplÀgg, i tre olika matematikkurser: Traditionell undervisning med klassrumsbaserade genomgÄngar i Ma 1c; inverterad undervisning i Ma 2c dÀr eleverna före lektionstillfÀllet tog del av en videogenomgÄng, för att frigöra tid för uppgiftslösning i klassrummet; inverterad undervisning i Ma 3c med tillÀgget att man i klassrummet anvÀnde sig av undervisnings­verktyget peer instruction.En enkÀt gjordes angÄende elevernas attityder till de olika undervisningsupplÀggen. Vidare gjordes en jÀmförelse av klassens resultat pÄ de nationella proven med resultaten i riket, samt med resultaten för en elevgrupp som undervisats traditionellt.EnkÀtsvaren visar att eleverna var mycket nöjda med flipped classroom, och att majoriteten ansÄg att de lÀrde sig mer med flipped-classroom-baserad undervisning Àn med traditionell undervisning. Detta gÀller elever pÄ alla betygs­nivÄer; elever med sÄvÀl som utan tillgÄng till matematik­hjÀlp hemma; pojkar sÄvÀl flickor. Elevernas instÀllning till peer instruction var mera splittrad.JÀmförelsen av resultat pÄ de nationella proven visar en tydlig nedgÄng i elevernas prestation mellan Ma 1c och Ma 3c. Den största delen av nedgÄngen skedde mellan Ma 1c och Ma 2c, dvs.

Varje dag överöser företag oss mÀnniskor med budskap genom reklam ochannonser. Nya kanaler sÄsom bloggar, ett ökat utbud av TV-kanaler ochökningen av antalet svenska och utlÀndska tidningar har bidragit till att flerreklambudskap trÀngs pÄ marknaden. Vi mÀnniskor har dÀrför tvingats lÀraoss att stÀnga av och ignorera reklam. DÀrför uppfattar vi inte ens en brÄkdelav alla de budskap som cirkulerar runt omkring oss. För företag gÀller detdÀrför att hitta nya sÀtt att komma igenom kaoset och nÄ fram sina kunder.IstÀllet för att anvÀnda sig av konventionella marknadsföringsmetoder somannonsering och TV-reklam, har företag börjat försöka fÄ mÀnniskor attprata om produkten.

Sammanfattning:Personer med utvecklingsstörning och autism har ofta behov av begÄvningsstöd för att fÄ en mer strukturerad vardag. Utvecklingen av begÄvningsstödjande tekniska hjÀlpmedel har ökat mycket de senaste Ären, men kunskaperna inom omrÄdet Àr begrÀnsade. Tekniska hjÀlpmedel Àr ett stort Àmne, vi har valt att titta nÀrmare pÄ Handin. Handin Àr en handdator som fungerar som ett tids- och planeringshjÀlpmedel och som riktar sig till personer med kognitiva funktionshinder som utvecklingsstörning och autism. Handin har en anpassningsbar kalender som ger struktur över dagen.

Bakgrund: Vad orsakar egentligen hur en investerare vÀljer att investera sina pengar? Det finns mÄnga teorier, investeringsstrategier och verktyg, inom traditionell finansiering, för att optimera den totala avkastningen. Trots dessa sÄ menar forskare inom behavioral finance att vid ett investeringsbeslut sÄ pÄverkas mÀnniskan mer av psykologiska aspekter Àn av de finansiella teorierna. Det finns idag anomalier pÄ aktiemarknaden som inte lyckats förklaras med hjÀlp de traditionella teorierna. För att försöka tolka dessa mÀrkliga rörelser pÄ aktiemarknaden har forskare inriktat sig mer och mer pÄ aktiemarknadspsykologi. .

Motivation frÀmjar innovation, men innovationsprocesser mÄste samtidigt ta hÀnsyn till organisationens förutsÀttningar. Det krÀvs en jÀmvikt mellan flexibilitet och struktur i organisationen dÀr team Àr ett optimalt sÀtt att skapa en sÄdan balans. Resultatet presenteras Àven i analysverktyget ITM med praktiska tillÀmpningsomrÄden..