Den hÀr uppsatsen behandlar frÄgestÀllningenhur gymnasieelever idag förhÄller sig till hemslöjdsrörelsens tradition och syn pÄ material i förhÄllande till hantverk? Syftet med undersökningen Àr att lyfta fram och diskutera hur dagens ungdomar förhÄller sig till material i jÀmförelse med den tradition som vuxit fram ur det sena 1800-talets hemslöjds- och sociala reformrörelser. Genom litteraturstudier inom omrÄdet lyfter undersökningen fram tankegÄngar om pÄ vilket sÀtt hemslöjdsrörelsens estetik och dÀrmed förhÄllande till material, kunnat vinna ett mer allmÀnt utbrett anseende. I ett designpedagogiskt projekt som tar avstamp i etnologen Charlotte Hyltén-Cavallius teorier om hur hemslöjdsrörelsen vÀrderar olika material, Àr arbetets avsikt att undersöka i vad mÄn dessa ideal Àn i dag prÀglar gymnasieelevers förhÄllningssÀtt till material.Insamlingen av empiriskt material till undersökningen har skett med etnografisk metod i samband med det designpedagogiska projektet, den praktiska undersökningen. Observationer, fÀltanteckningar, fotodokumentation och samtal har fungerat som hjÀlpmedel för studien.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur framstÀllningen av kvinnliga identiteter konstrueras i det första samt det sista avsnittet av TV-serien Sex and the City. Uppsatsen ska undersöka hur identiteten hos de fyra kvinnliga huvudkaraktÀrerna i Sex and the City skapas och definieras, hur olika identifikationsgemenskaper konstrueras samt hur framstÀllningen av de fyra kvinnliga huvudkaraktÀrernas identiteter förÀndras mellan det första och det sista avsnittet.Undersökningen ska utföras enligt en metod för analys av TV-program ur boken How to Study Television av Keith Selby och Ron Cowdery, med fokus pÄ begreppen narrativ och konstruktion, och med inslag av narratologiska begrepp ur boken Medier och kultur av Kirsten Drotner (m.fl.). Den teoretiska ramen för uppsatsen bestÄr av ett antal begrepp och teorier anvÀndbara för uppsatsens syfte. Analysen utgÄr frÄn Johan FornÀs begrepp identitetsordningar och teorier om ?vi? och ?de andra?, Ulrika Olaussons teorier om individuella respektive kollektiva identiteter, identifikation samt det som i uppsatsen benÀmns andrefiering, Linda Fagerström och Maria Nilsons definition av representation samt Judith Butlers begrepp performativitet.

Syfte: Uppsatsens syfte Ă€r att söka en förstĂ„else för hur budgetprocessen kan tĂ€nkas vara utformad hos nĂ„gra utvalda privata företag idag samt vilka syften som budgeten uppfyller hos dem. Vidare söks en förstĂ„else för vilka för- respektive nackdelar som företagen upplever med budgeten.Metod: I uppsatsen har en kvalitativ undersökningsmetodik anvĂ€nts. PrimĂ€rdata har samlats in via semistrukturerade intervjuer med fyra utvalda företag, Sandvik MT, Boliden, Electrolux och Volvo. Även sekundĂ€rdata i form av böcker och vetenskapliga artiklar har legat till grund för undersökningen.Slutsats: Sandvik MT, Boliden och Electrolux tillĂ€mpar en Ă„rlig traditionell budget vilken de kompletterar med kvartalsvisa prognoser. Volvo Ă„ andra sidan tillĂ€mpar enbart ett prognosförfarande dĂ€r prognoser tas fram mĂ„nadsvis för fyra mĂ„nader framĂ„t.

Denna uppsats rör den moral som presenteras för oss i amerikanska Àventyrsfilmer. Tre filmer, King Arthur, Robin Hood och Gladiator, presenteras och analyseras. HjÀltens handlingar Àr i fokus men Àven antagonisten och andra bikaraktÀrers handlingar Àr av vikt. Detta stÀlls mot den traditionella pliktetiken dÄ vi fÄr se om hjÀltens handlingar Àr förenliga eller strider mot den. En diskussion följer ocksÄ kring filmernas upplÀgg och vad lockelsen med denna typ av film egentligen Àr..

Detta Àr ett arbete av juridisk karaktÀr och arbetet tar fasta pÄ kommersiell hyresrÀtt. Arbetets syfte respektive avgrÀnsning Àmnar besvara frÄgor gÀllande relationen mellan parterna i hyresförhÄllandet med fokus pÄ att hitta ett underlag för hur ett hyresavtal skulle kunna utformas. Arbetet behandlar sÄledes, utöver hyreslagens regler, Àven annan relevant lagstiftning. Med annan lagstiftning Äsyftas huvudsakligen avtalslagen Arbetet Àr dels utfört med traditionell juridisk metod vilket innebÀr studier av lag, förarbeten, praxis och doktrin och dels med kvalitativ metod med hjÀlp av intervjuer.

Manchay Àr ett av Limas största kÄkstÀder och platsen för projektet "en blomma i öknen". OmrÄdet Àr ett av stadens fattigaste, hÀr rÄder brist pÄ bÄde vatten och jordbÀvningssÀkra hus. Projektets uppgift Àr att skapa en plattform för kunskapsutbyte och socialt omhÀndertagande samtidigt som det Àr ett första steg i att tackla den pÄtagliga vattenproblematiken..

Denna uppsats Àmnar utreda om konsumenter orkar och vill ta del av ett budskap som Àr otydligt och som till en början Àr svÄrt att förstÄ. Den övervÀgande uppfattningen hos Àmneskunniga Àr att dagens konsumenter behöver stimuleras av reklam som innebÀr nÄgot som kan liknas vid en upplevelse och som bestÄr av nÄgot mer Àn bara tydlig information. Syftet med följande studie Àr att undersöka hur konsumenten upplever detta och utifrÄn resultaten analysera och dra slutsatser om huruvida denna allmÀnna konsensus stÀmmer..

Detta Àr ett arbete av juridisk karaktÀr och arbetet tar fasta pÄ kommersiell hyresrÀtt. Arbetets syfte respektive avgrÀnsning Àmnar besvara frÄgor gÀllande relationen mellan parterna i hyresförhÄllandet med fokus pÄ att hitta ett underlag för hur ett hyresavtal skulle kunna utformas. Arbetet behandlar sÄledes, utöver hyreslagens regler, Àven annan relevant lagstiftning. Med annan lagstiftning Äsyftas huvudsakligen avtalslagen Arbetet Àr dels utfört med traditionell juridisk metod vilket innebÀr studier av lag, förarbeten, praxis och doktrin och dels med kvalitativ metod med hjÀlp av intervjuer.

The purpose of this essay is to critically review three different contributions to the agency ? structure debate from a political science perspective. My opinon is that the agency ? structure debate is one of the main problems within the social science. The theories which I will examine are Lennart Berntsons theory from 1974, Lennart Lundquists from 1984 and Walter Carlsnaes from 1992.

Bakgrund: Ronden Ă€r det arbetsforum som för samman alla sjukhusets personal-kategorier vilka tillsammans med patienten arbetar för att denne skall kunna fĂ„ optimal omvĂ„rdnad och kunna tillfriskna. Roller och bemötande under ronden pĂ„-verkas bl a av faktorer som organisationskultur, kommunikation och samspels-mönster. Syfte: Att undersöka och beskriva hur ronden fungerar avseende bemötande, hie-rarki och rollfördelning mellan sjuksköterskor, undersköterskor och lĂ€kare. Aktu-ella frĂ„gestĂ€llningar: Hur bemöter olika personalkategorier varandra under ron-den? Intar olika personalkategorier olika roller, och i sĂ„ fall vilka? Metod: Empirisk strukturerad observationsstudie med kvalitativ och kvantitativ ansats. Resultatet har analyserats med manifest innehĂ„llsanalys. Resultat: Överlag var bemötandet mellan personalen avslappnat och artigt.

Relationen mellan berÀttelsen, berÀttandet och berÀttaren studeras ur ett semiotiskt perspektiv. Varför berÀttar en vÀsternkaraktÀr historien om the Dude. I uppsatsen undersöks the Big Lebowskis struktur, hur berÀttandet Àr uppbyggt och vilken roll berÀttaren har för filmens utformning..

Sedan attacken pÄ USA 11 september 2001 har Ätskilliga rapporter skrivits om Talibanernaför att skapa underlag för styrkorna som bekÀmpar dem. Syftet med uppsatsen Àr att försökaÄskÄdliggöra en struktur pÄ styret av talibanernas organisation 2009 och förklara varför dehade denna struktur pÄ styret med utgÄngspunkt i den religiösa utbildningen. Och i och meddetta bidra till forskningslÀget om talibanerna. FrÄgestÀllningen som besvaras i uppsatsen Àr:Vilken struktur hade styret av talibanernas organisation 2009 och varför hade styret dennastruktur? Denna frÄgestÀllning löses ut av följande 2 frÄgor: FrÄga 1 - Kan strukturen pÄstyret av talibanernas organisation 2009 beskrivas med hjÀlp av en strukturellorganisationsteori? FrÄga 2 - Kan den religiösa utbildningen vara en förklaring till dennastruktur pÄ styret?Med hjÀlp av en strukturell teori om organisationers form och tvÄ sociologiska teorier sombehandlar varför mÀnniskor och grupper handlar som de gör utifrÄn deras bakgrund ska jagförsöka uppfylla uppsatsens syfte och beskriva hur strukturen pÄ styret av talibanernasorganisation sÄg ut 2009 och förklara varför den sÄg ut sÄ.Uppsatsen anvÀnder en kvalitativ metod dÀr divisionaliserad organisation, habitus och dendolda lÀroplanen anvÀnds som teorier.

BackgroundThere are different organizational structures and control and it has been proved difficult to find a combination between these that leads to goal congruence and improved efficiency. An organization can be structured according to hierarchical levels and the decision making can be either centralized or decentralized. Organizational control can be classified according to the amount of rules and balanced scorecard can be used to weld together the structure with the control.PurposeThe purpose is to create an understanding of how two types of structures and control in an organization appears and also to investigate how these differ from one another concerning the balanced scorecard as a control system. We will also investigate how the variables goal congruence and efficiency are affected by the implementation of the balanced scorecard.MethodTo answer the purpose of this thesis we have mainly used the qualitative method since we have studied two organizations thoroughly through interviews on different levels of the organization. The study also has some quantitative elements since we wanted to get a more truthful picture of the organizations.

I detta examensarbete undersöktes förutsÀttningarna och viljan till förÀndring av skolgÄrdar i Upplands VÀsby kommun till sÄ kallade Gröna skolgÄrdar. Som Grön skolgÄrd definieras en skolgÄrd dÀr skolans utemiljö innehÄller estetiska, miljömÀssiga och pedagogiska funktioner.AnvÀndningen av skolgÄrden som plats för konkret lÀrande Àr intressant ur en utomhus-pedagogisk synvinkel. DÀrför belyses i en första teoretiska del utomhuspedagogikens bildningshistoriska och pedagogiska rötter och Àven utomhuspedagogikens dolda stÀllning i lÀroplanen.Undersökningens andra empiriska del omfattar utvÀrderingen av en enkÀt om skolgÄrden som delades ut till Runbyskolans elever och personal. Svaren visar pÄ ett stort engagemang och bra idéer och att elever och personal har en realistisk uppfattning av skolgÄrdens nulÀge och förÀndringspotential. EnkÀtsvaren jÀmfördes med ansökningar och förslag till skolgÄrdsförÀndring frÄn andra skolor i kommunen och stÀlldes i kontext till kommunens organisation och förvaltning.Undersökningen visade att viljan till skolgÄrdsförÀndring finns och förutsÀttningarna för Gröna skolgÄrdar i Runbyskolan och hela Upplands VÀsby kommun Àr bra, men att det kanske behövs organisatoriska förÀndringar i ansvarsfördelningen betrÀffande skolgÄrdsarbete som redan har genomförts i nÄgra andra kommuner i Sverige för att nÄ snabbare synliga resultat..

Enligt kritisk rasteori Àr rasism en struktur som genomsyrar hela samhÀllet och upprÀtthÄlls av vardagsrasism. Föreliggande studie syftar dÀrför till att undersöka vita barns uppfattningar om "ras" i homogent vita förskolor i Sverige samt hur dessa kan pÄverkas genom bilderböcker. "Ras" ses hÀr som en förÀndringsbar social struktur som kategoriserar in (rasifierar) folk utifrÄn fysiska attribut och förestÀllningar om agerande och egenskaper utifrÄn dessa. UtifrÄn fenomenografiskt förhÄllningssÀtt görs studien pÄ 10 barn uppdelade pÄ tvÄ grupper genom att lÀsa sex bilderböcker med rasifierade huvudroller under fyra veckor. De tekniker som anvÀnds Àr fokusgrupp, i form av bokprat, och experimentorienterad bildsprÄksteknik.