Sökresultat:
635 Uppsatser om Strid i bebyggelse - Sida 32 av 43
Om när avtal uppstår i en offentlig upphandling
Offentlig upphandling är allt växande betydelse. Från och med 1 Januari 2008 har en ny lag om offentlig upphandling trätt ikraft. Denna har en syster lag som reglerar upphandling inom försörjningssektorn. Den klassiska sektorn omfattar offentliga upphandlingar som upphandlande myndigheter gör gällande varor, tjänster och byggnadsentreprenader.Efter att en upphandlande myndighet har prövat anbuden ska de upplysa alla anbudssökande och anbudsgivare om utgången. Detta sker genom ett tilldelningsbeslut, i vilket skälen för tilldelning står att finna.
Den gröna fickan i den stora staden : en studie av pocket parks betydelse för människans psykiska hälsa tillämpat i ett gestaltningsförslag
Grönska har många fördelar för människans psykiska hälsa. Bara några minuters vistelse i grönområden kan ge positiva effekter på bland annat stressnivå, koncentrationsförmåga
och humör. Dagens trend med urbanisering och förtätning
leder dock till att människor blir mer och mer isolerade från naturen. I och med förtätning blir gröna platser i staden hotade av exploatering. Dessutom innebär
de ökade invånarantalen att trycket på stadens grönytor blir större, då fler personer måste samsas om den grönska som finns tillgänglig.
Södra Hamnen-en stadsdel i Helsingborg, Handbok för fysisk planering
Sammanfattning
Helsingborg är i behov av att växa. Detta beror bl.a. på dess geografiska
placering i centrum av Öresundsregionen. Som en av de större städerna i denna
till innehållet växande landsdel är framtidsutsikter extra goda. Av den
anledningen förutspås befolkningsantalet fortsätta stiga och behoven öka.
Planering i samhällen med konjunkturkänslig industri: Riktlinjer för Svappavaara
Mindre samhällen som är starkt präglade av enskilda industrier är till stor del beroende av de arbetstillfällen industrin ger. Då svängningar i konjunkturen gör att dessa arbetstillfällen varierar, varierar även samhällets efterfrågan och struktur.För att försöka skapa en robustare samhällsstruktur trots konjunktursvängningarna och minska samhällens påverkan av en stark industri har ett antal riktlinjer tagits fram. Dessa inbegriper vikten av alternativa näringar och arbetsplatser för att minska beroendet av den enskilda industrin. Det tydliggörs att ett samhälles identitet och attraktivitet är mycket viktiga i konjunkturkänsliga samhällen och detta kan främja en arbetspendling istället för flytt, då platsen för arbete varierar. Goda kommunikationer så som vägar och järnvägar är viktiga för att arbetspendlingen och därmed även regionförstoring ska kunna ske.
Strandskyddsdispener - hur kommer dispensgivningen att förändras med förnyelsen av strandskyddslagen?
Den första provisoriska strandskyddslagstiftningen infördes i Sverige 1950,
även om man tidigare hade skydd för vissa naturområden för att säkra
allmänhetens tillgång. De första lagarna som gav stränderna ett skydd skulle
fungera i samspel med allemansrätten som då lyftes fram och fick en ny
betydelse i samhället. Den provisoriska strandskyddslagstiftningen ersattes av
en permanent några år senare, och har därefter har kompletterats och
förändrats. Den största förändringen skedde 1975, då strandskyddet blev
generellt och därmed obligatoriskt.
Strandskyddslagstiftningen gäller vid alla kuster, sjöar och vattendrag och
innebär att inga byggnader, anläggningar eller verksamheter får uppföras inom
100 meter från strandlinjen, både i havet och på land.
Miljö för fysisk aktivitet i den täta gröna staden
Urbaniseringen i världen fortsätter öka samtidigt som mängden fysisk aktivitet generellt sett
minskar. Sverige är inte i något av fallen, ett undantag. En strategi som förespråkas av Sveriges
tre största städer Stockholm, Göteborg och Malmö för att, bland annat, möta urbaniseringen är
förtätning. Denna stadsbyggnadsprincip innebär att bebyggelse- liksom befolkningstäthet ökar
inom samma yta. Samtidigt, som en konsekvens av detta, har tätorternas friyteareal minskat
kraftigt och för fysisk aktivitet har den byggda miljön påvisats vara en av de faktorer som kan
påverka människans val och vilja att aktivera sig.
Utgångspunkten för uppsatsen ligger i en alternativ stadsbyggnadsprincip, som stödjer förtätning,
men där förespråkarna menar att staden kan vara både tät och grön genom utvecklade metoder
för friyteplanering.
Den täta staden i Praktiken: En fallstudie av en översiktsplan och fyra detaljplaner i Växjö kommun
Den täta staden tycks vara ett vedertaget stadsbyggnadsideal i strävan mot den
hållbara staden. Flertalet forskare har dock påvisat att det inte finns någon
entydig definition av vad begreppet innebär samt hur det ska tillämpas i
praktiken. Kandidatarbetet syftar därför till att bidra med ökad förståelse
kring hur begreppet täthet kan tillämpas i praktiken, genom att undersöka vilka
fysiska uttryck som kopplas till den täta staden i kommunala planer. Syftet är
vidare att diskutera dessa fysiska uttryck gentemot forskning om hållbara täta
stadsformer, för att undersöka hur kommunal tillämpning förhåller sig till
detta.
I forskningsöversikten första del behandlas forskares olika uppfattningar om
vad hållbar täthet och hållbar stadsform är. I den andra delen görs en
redogörelse för forskares olika sätt att definiera täthet samt hur täthet kan
mätas för att beskriva form.
Flygvapnets förmåga vid räddningsinsats
Räddningsenheterna inom Försvarsmaktens vapengren Flygvapnet har som huvuduppgift att genomföra insatser vid flygplanshaverier. För denna uppgift bedrivs det regelbundna övningar där personalen får träna sina kunskaper och utrustningen testas. Utöver huvuduppgiften förväntas räddningsenheterna kunna hantera övriga olyckor som sker vid militära baser eller dess närområde, så kallade vardagliga olyckor. Ska vardagliga olyckor såsom brand i byggnad, brand ej i byggnad, trafikolycka, utsläpp av farligt ämne och drunkning/-tillbud hanteras är förmågan varierad. Mycket ny utrustning har tillförts på senare tid.
Certifiering och marknadsföring av hållbar stadsutveckling : så hanteras vattenkontakt och delaktighet när Stockholm och Minneapolis bygger hållbart
Detta examensarbete handlar om hållbara stadsdelar. För att definiera och befästa hållbarheten hos stadsdelar används idag checklistor, certifieringar och marknadsföring. Certifieringar och checklistor används som verktyg i planprocessen och specificerar på vilka grunder stadsdelen kallas ?hållbar?. En certifiering är också en signal utåt för att förmedla en trovärdig miljö- och hållbarhetsmärkning.
Energiprestandans prispåverkande effekt på småhus
Titel: Energiprestandans prispåverkande effekt på småhusNivå: C- uppsats i FöretagsekonomiFörfattare: Daniel Lorentzon & Patrik SalménHandledare: Peter LindbergDatum: 2011 ? JanuariFör att främja en hållbar utveckling och en god miljö är energieffektivisering av befintligbebyggelse viktigt för att uppnå de energipolitiska målen.Syfte: För att uppnå energipolitiska mål om en hållbar utveckling och en god miljö ärenergieffektivisering inom bl a bostads- och servicesektorn nödvändig. Denna studieshuvudsyfte är att beskriva hur bostadsmarknadens energiprestandamedvetenhet ser uti dagsläget. För att kunna mäta den så har vi i studien likställtenergiprestandamedvetenhet med värdet av energiprestandan i fastighetensköpeskilling. Frågeställningen blir således: Hur påverkar ett småhus energiprestandadess köpeskilling? Finns det några skillnader geografiskt?Metod: Införandet av energideklarationer har möjliggjort vår kvantitativa studie, därvi sammanfogat data från Lantmäteriets Fastighetsregister och BoverketsDeklarationsregister.
Sjösänkningen av Hjälmaren : I ett nutida perspektiv
Hjälmarens vattenyta sänktes med 1,5 meter mellan åren 1878 och 1888. Det var ett steg för att öka den produktiva åkermarken, som det var brist på i Sverige i slutet av 1800-talet. Resultatet blev häpnadsväckande artontusen hektar odlingsbar åkermark. Efter några år märktes att all mark inte gick att odla och att markytan sjönk. De näringsrika mulljordar som odlade upp har sedan dess sjunkit cirka en meter.
Hattholmen : en stadsdelsförvandling i Karlskrona
Karlskrona är unikt i Sverige genom sin geografiska placering i kustlandskapet med de begränsningar det ger för framtida utvidgningar. Centrala Trossö ligger i en ände av staden och under flera århundraden har staden bara kunnat växa in över land. När många städer pratar om stadsformer som ?rund stad? och ?bandstad? har Karlskrona en form av ?tårtbitsstad? med centrum i spetsen och resten av staden i nordöstlig riktning. Staden strävar efter att behålla Trossö som centrum, men har idag problem med att allt fler bor längre och längre från ön.
Borr- och arbetsmetoder vid instrumentering av fyllningsdammar
En definition av fyllningsdamm är att det är en uppbyggd konstruktion för vattenreglering. Dess huvudsakliga funktion är att dämma upp dvs. lagra vatten i den reservoar som bildas uppströms dammen. Höga säkerhetskrav ställs med hänsyn till risken för dammskador eller dammbrott samt vilka konsekvenser det kan ge på miljön, inverkan på bebyggelse och anläggningar i närområdet och längs älvdalen. Som en del i dammsäkerhetsåtgärderna finns behovet att komplettera instrumenteringen av dammarna med syfte att denna komplettering åtminstone ska nå upp till den lägsta nivå som anvisas i RIDAS.
Fåmansföretag, aktieägartillskott och gränsbelopp : I överensstämmelse med lagstiftningens syfte?
En ägare eller delägare i ett fåmansföretag beskattas enligt vissa särskilda regler vad gäller utdelning och kapitalvinst från företaget, vilka framgår av kapitel 56 och 57 inkomstskattelagen (1999:1229) (IL). Huvudsyftet med dessa regler är att motverka skattemässig inkomstomvandling. Målet är att aktiva ägares arbetsinkomster i ett fåmansföretag ska beskattas på samma sätt som en anställds arbetsinkomster. Förvärvsinkomster, såsom lön, beskattas enligt en progressiv skatteskala med en högsta marginalskatt på cirka 57 procent, medan kapitalinkomster beskattas proportionellt med en enhetlig skattenivå på 30 procent. För en ägare till kvalificerade aktier i ett fåmansföretag sker beskattningen endast till två tredjedelar av dessa 30 procent på de utdelningar som befinner sig inom ett visst gränsbelopp.
Täthet som planeringsideal
Att planera för att uppnå täthet är ett rådande ideal inom svensk fysisk planering. Idealet är inte nytt, och ofta hämtas inspiration och idéer från 1800-talsstaden som får fungera som förebild till den täta stad som planeras idag. Men täthet har inte alltid varit önskvärt, tvärtom. Under en stor del av 1900-talet pågick en utspridning av bebyggelsen som har satt tydliga spår i den bebyggelsestruktur vi har idag. Under 70-talet började denna utspridning alltmer att ifrågasättas och en återgång till ett planeringsideal med en tätare struktur gjorde sig återigen gällande.